Lavinfaran i Åre!

Åre ruvar på många fina åk utanför de preparerade pisterna men även vissa faror. Det första man kommer att tänka på är lavinrisken, men även en liten vurpa där en axel går ur led kan bli allvarlig om man befinner sig på Åreskutans baksida. Risken att komma vilse är också en realitet eftersom Åre har högalpin miljö precis bredvid de preparerade pisterna och lättillgängligheten gör att ovana åkare kan komma i situationer de inte klarar av.

Hårda västliga atlantvindar transporterar stora mängder snö till läsluttningar och ofta får pistörerna rycka ut och spränga laviner. Det är mycket på grund av deras arbete som ingen lavinolycka med dödlig utgång skett i Åre sedan början av 70-talet.

För att informera om lavinfaran använder Åre den internationella lavinriskskalan med gradering 1 till 5. Tänk på att i Åre är lavinfaran ofta är lokal, det kan vara väldigt stor skillnad mellan olika sluttningar och det gör att det är svårt att gradera lavinrisken.

Den mest lavinfarliga sluttningen är inte högt uppe på kalfjället som man lätt kan tro. Nej, det är Rödkullekanten som ligger ovanför Rödkullevägen mellan toppen på Lundsrappet och Bräckeliften. Rakt ovanför parken i Bräcke. Håll er ifrån denna sluttning!

Totthummelns norra sida ner mot Sadelliften och dess östra sida är klassiska lavinsluttningar som du också ska hålla dig borta ifrån. Här finns, liksom vid Rödkullekanten, inte någon bra åkning.

Pistörerna kollar alla sluttningar i Åre som en skid- eller brädåkare kan nå från liftarna utan att behöva ta av sig utrustningen och gå. Därför gäller det att ta det extra försiktigt på baksidan av Åreskutan, allra helst vid Blåstensbranten som är farligast både med tanke på risken för laviner och långa fall. Det är en nordsluttning, vilket gör att snöomvandlingen går sakta här. Om det kommer att kraftigt snöfall varar därför lavinfaran längre tid här jämfört med en sydsluttning. Lillskutan tillhör det område pistörena försöker kontrollera, men här kan det ändå vara farligt. Att åka förbi ovanför hängdrivan är säkrast, då slipper du både laviner och djupa sprickor i snön som det kan vara här på vårvintern.

Både Svartberget och Östra ravinen är ställen där det gått många laviner. Numera är det så många som åker här att snön hela tiden blir uppåkt, vilket gör att den blir stabilare. Största faran här är att inte få stopp vid ett fall. I Östra ravinen kan du undvika detta om du följer rådet att åka de rekommenderade linjerna i artikeln. Angående Svartberget är rådet att inte åka där alls. Om du ramlar kan det hända att du först får stopp i stenskravlet längst ner i Susabäcken.

När du åker i Tegefjäll finns det en riktigt farlig sluttning som heter Tyskhuvudet, ovanför avstiget av Gunnilliften. Här har det hänt flera tillbud de sista åren.

Summan av kardemunnan är ganska enkel: respektera skyltar och avspärrningar och fråga gärna någon av pistörerna om det aktuella snöläget.

Av: Åka Skidor

  • Få akaskidor.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!