Emmas blogg: April i Chamonix

Lågsäsongen smyger sig på, kvällarna i baren är lugna, alla börjar bli trötta
men samtidigt stiger stämningen! Snart har vi tid och ork att umgås igen,
det är trevligare på alla fronter och “les vrais chamoniards”
visar sig ute i vimlet för första gången sedan december. Basse saison ,
bienvenue!

Första april passerade utan alltför många “poisson d´avril”,
eller aprilskämt som vi kallar det på svenska.

Det var en fantastiskt rolig dag på jobbet, med Lenadans, champagnefest,
födelsedagsbarn,, bodyshots och nya partytricket “Pricka-bartenderns-urringning-med-drink-som-sprutas-genom-sugrör”!
Calle var en fena på sugrörstricket, men Gia var den som städade bäst efter
sig. Med tungan. Min piké var inte fräschast i byn vid tvåsnåret. Jack &
Cola, VC, Ginger Ale och en hel del salt efter bodytequilan roade sig fritt
bland bomullsfibrerna.

Skämtardagen blev total när Legolas klev in och slog sig ner under älghuvudet.
Jajjamensan, Orlando Bloom på Chambre Neuf. Jag sa med en gång till kollegan
att jag tyckte en kille var lik honom, men han var lite för vanlig för att
vara Hollywoodskådis. När de franska sjuttonåringarna började låna papper
och penna för att få autografer begrep vi att det var inte bara någon som
var lik, det var piratsonen Will Turner som drack ett par goda 2 for
1-drinkar vid bordet närmast dörren. Plötsligt skulle alla hänga vid
utgången och runt älgpelaren. Hela servisen + guiderna var inne för att
låtsas-plocka tomglas. Det gick inte att undvika att vara fnissig och
tjejig, vi trissade varandra och ringde systrar och vänner. Jag hoppades
dock att även Jack Sparrow skulle dyka upp, men ingen Johnny Depp i sikte.

Norges OS-medaljör backhopparen Lars Bystöl har spenderat en härlig vecka i
Chamonix. Tack och lov att det bara blev ett guld för hans del! I något
svagt ögonblick, strax efter guldet i Liten Backe men innan Hopp i Stor
Backe, sa jag “Om han tar två guld så ska jag hångla upp honom om han
kommer hit” men som bekant blev det bara bronspengar och det är jag nu
glad för. Fullare karl för man leta efter! Han var trevlig och bad försynt
om en kram för att hans kompis hade fått det, men när man knappt kan gå
själv och än mindre minnas någonting – över huvud taget – så ligger man inte
högt i Emmas hångelranking.

Tjuren roade Samboskapet med gäster kungligt häromkvällen. Först fick vi en
snabbtitt när han var naken i Spindelmannenbyxorna, alltså
höft-rumpaskidåkarskydden med lite tunt nät framtill, något vi tjatat om en
längre tid och äntligen fick njuta av. En halvtimme senare skrattade han av
smärta när jag och Annika gjorde en insats för hans onda smalben och gick
loss med vaxremsorna. Tjuren skrek, gästerna filmade, alla skrattade tills
vi grät, men vaxas skulle det, tills sista håret var borta. Och roligt var
det.

Yogaläraren var i Zonen i tisdags. Larro fyllde år, det var middag och
presenter, shots och champagne på Goophy, mycket skratt och stoj. Lagom till
att notan kom in föddes en ny festkaraktär, den tidigare nämnda Yogaläraren
hade premiärvisning. Det var nya dansskorna uppe på bordet, armar i luften,
solhälsningar och Trädet, kanske puttades det lite på de som satt vid
grannbordet. Efter ett par minuter höll Annika och Jeppson hårt i mina
stackars lemmar, “Vi vill kunna komma tillbaks hit!” var
förklaringen , “Håll ihop tio minuter till, vi ska snart resa oss”.

Om det blev så mycket bättre av att resa sig vet jag inte, då fanns ännu mer
utrymme och större möjlighet att greppa gummisulan och sträcka benen i
luften. Ekonomiansvarige var på plats och fick sig lite träning, med
tillhörande serenad. “Om du vill haaaa mig, nu kan du få mig så
lä-ätt!” Tyvärr hade han lämnat sitt onda alter ego,
inventeringsövervakar-Bobby, hemma så det blev inget med det. Istället: möta
nya kiwivänner, smita in bakvägen på SouthBar för att de stängt och dansa
med massös och servitriser på Garage. En helkväll i Zonen, med både Ylva och
Yoga. En oslagbar kombination.

I går kväll togs konceptet Parmiddag till en helt ny nivå. Fyra vänner, inga
namn nämnda, gick till MBC för att käka gott, dricka hembryggd öl och lyssna
på westernmusik och kanske få sig en wet t-shirttävling till mans.
RednckDJ´n uteblev och istället började ett rollspel utan dess like. Inte
som när jag var fjorton och gick på konvent för att jag var kär i alla
killar med långt hår och medlemsavgiften för tjejer var 1 krona, nej nej,
långt därifrån. Emelie och Carl-Henrik hade varit gifta i över 20 år, hade
två barn och förhållandet gick minst sagt på rutin. Stig och Margit hade
varit tillsammans i nio år, försökt få barn utan att lyckas i åtta, och
bodde i Götaland. Pang, startskottet går! Karlarna pratade arbete, fruarna
otrohet. Det var kvällskurser och bowling, husvagnssemester och suspekta
lädermasker. När Margit och Emelie slog följe till toaletten bestämde de sig
för att prova partnerbyte. Sagt och gjort, med äkta makens arm runt axlarna
smektes låren under andra sidan bordet. Det fotflirtades och skrattades,
menande blickar och skjortor som knäpptes upp. Vad folk runt omkring trodde
var inget de bekymrades över!!! Servitrisen som i början av kvällen hette
Sara blev nog fundersam när hon plötsligt kallades Therese. Kocken kom ut
och konstaterade krasst “Jaså du har tagit min plats Stig”,
något liknande kanske utspelade sig på en lunchrestaurang i Verbier i
somras… Någon lösning på de båda parens problem hittades tyvärr inte men
det skrattades gott, både igår och idag, och det är väl det som räknas!

“Ni har borrat små hål
försöker ta Mina tankar
men Jag har pratat
med Elvis & rört vid Hans hår”

Av: Emma