Charmiga Champoluc

Charmiga Champoluc

I en djup dalgång på sydsidan av Monterosa-massivet ligger Italiens charmigaste skidort. Champoluc är en alpby som omfamnar sina gäster. Byn, bergen och inte minst maten är oemotståndlig. Skidområdet är magnifikt och atmosfären magisk.

I Champoluc slår kärleken till vid första ögonkastet. Som när Nyköpingskillen Henrik klev in på det lyxiga bergshotellet Mascognaz och blev störtförälskad i receptionisten Valeria. Pang! sa det. Idag bor de med två barn i Saint Jaques högst upp i dalgången och driver ett skidpensionat tillsammans.

Henrik är inte ensam svensk om sin kärlekshistoria i Champoluc. Här finns en hel liten koloni med utvandrade bergsromantiker.

Lotta, till exempel, som jobbade som reseledare för Fritidsresor på 90-talet och blev hitskickad från Lissabon. Hon blev kär i pistören Julio, de gifte sig och byggde hotell Rocher som jag nu är på väg till.

Jag blir också förälskad när jag kommer hit. Men inte i en kvinna, nej, jag fastnar för Champoluc, en charmigare skidort får man leta efter.

Det pirrar i magen av förväntan när jag gasar på från Milano på motorvägen mot Mont Blanc-tunneln; äntligen tillbaka i Italiens skidparadis, Aostadalen. Jag bromsar in min hyrda Fiat vid en betalstation och svänger upp i bergen. Vägen smalnar av. Snirklar sig upp längs branta stup, kurva på kurva. Tvåans växel, gasen i botten och Babyshambles på bilstereon; ibland är det lika roligt att köra bil som att åka skidor.

Det börjar skymma. Jättelika silhuetter av Alpernas höga toppar reser sig högt upp ovanför skogen. Tala om skyskrapor. Snön har vräkt ner i en vecka. Träden bågnar under bördan och meterhöga snövallar kantar vägen. Stjärnorna gnistrar på himlen, luften är iskall och väderleksutsikterna lovar gott. En meter nysnö och sol är ingen dålig start på en långhelg i Alperna.

Jag checkar in på Hotel Rocher, äter en god middag, dricker ett glas vin och somnar med fönstret på glänt, så att jag kan höra bäcken porla hela natten.

I Champoluc bor världens snabbaste skidåkare. Han heter Simone Origone och han är speedskier, bergsguide, skidlärare och byns player - med siktet inställt på svenska säsongstjejer.

Det är honom jag får som skidguide; en dåre som åkt skidor snabbare än de flesta kört bil. 251,4 kilometer i timmen lyder hans världsrekord. Det klockades i Les Arcs vintern 2006. Samma dag som Sanna Tidstrand slog damernas hastighetsrekord, vilket hon för övrigt gjorde på Simones skidor.

Vi har stämt träff på byns bästa skidbutik, Frachey Sport, som ligger vid foten av Stafal-liftens dalstation och är svenskägd. En hög med sönderlästa Åka Skidor vittnar om det. Skidaffären drivs av två sköna skåningar, som bott här sedan de gjorde sin första säsong 1995. Som sagt, svenskarna gillar Champoluc.

Vi lämnar butiken och tar kabinen upp i skidsystemet. Det är vardag och tomt i backen. Milanesarna och turinborna invaderar Monterosa Ski först till helgen så lössnön är vi ensamma om idag, Simone och jag.

Världens snabbaste skidåkare visar vägen i sina hemmabackar. Från toppen av Ostafa värmer vi upp med några sköna åk i ospårad terräng genom den glesa lärkskogen innan vi åker upp till toppstationen Sarezza där vi hittar puder av högsta kvalitet.

Solen skiner. Snön gnistrar och panoramat över Monterosa massivets gigantiska 4 000-meterstoppar är magnifik. Från toppen av Bettaforca, 2 727 meter över havet, gör vi ett höjdaråk ner till Gressoney. 1 000 fallhöjdsmeter brant offpist i snörika grytor. Pistalternativen är inte dåliga: två fina nedfarter av röd svårighetsgrad i böljande terräng. Vi tar en runda i dem också. Det kittlar skönt i magen när vi susar ner mot Gressoney; som att åka berg och dalbana på skidor. Utsikten mot Lysglaciärens gigantiska labyrint av isblock är nästan övernaturligt vacker. Vild natur som är så där bergsromantisk att det känns överdrivet.

Bild 346728

När det är dags för lunch är målet givet. Skidspetsarna pekar mot Refugio Guglielmina, Alpernas skönaste solterrass och skidområdets bästa restaurang. Superb italiensk bergsmat serveras på en solig, sydvänd veranda. Oslagbar utsikt, förträffliga viner och en avslappnad atmosfär bidrar till en lunchupplevelse utöver det vanliga.

Cool musik sipprar ur bose-högtalarna, slitna nepalesiska böneflaggor fladdrar lite i brisen och goda viner korkas upp. Det dricks Prosecco innan maten och till varmrätten kommer de röda skatterna från vinkällaren fram; Gaja, Amarone och Barolo. 6 000 fina flaskor förvaras i hotellets vinkällare på 2 880 meters höjd.

Alberto Carlaba har drivit Refugio Guglielmina sedan 1994. Bergshotellet har funnits i familjens ägo i sex generationer. På en vägg i korridoren hänger en bild av det invecklade släktträdet. Av den framgår att hotellet byggdes 1878 av Guiseppe Guglielmina.

Under en lång tid var Guglielmina Alpernas högst belägna hotell och lockade överklassen från sommarvärmen i Milano och Turin. I Monterosa-massivet var luften frisk och utsikten vacker. Aristokratin gillade äventyr och hotellet låg strategiskt till för en bestigning av Monterosa. Ryktet om Guglielmina spreds och hotellet blomstrade.

Men på 50-talet försvann turisterna. Guglielmina förföll och stängdes 1959 för att stå öde i 15 år, tills Alberto köpte tillbaka släktens klenod. Han renoverade det fallfärdiga hotellet som nu har öppet åtta månader om året, december-april (hela 60-70 procent av vintergästerna på hotellet är svenskar) och juni-augusti. Att driva hotellet är hans passion, livsstil och hedersuppdrag.

Från Hotel Guglielmina är det 1 600 sköna fallhöjdsmeter skidåkning ner till Alagna. Jag tar pisten för att vila benen, men det spelar ingen roll, mjölksyran har förlamat låren när jag når dalgången.

Det tar en halvtimme att komma upp på toppen igen. Jag kliver ur kabinen vid Passo Salati, 2 971 meter över havet. Vilken utsikt! Under skidspetsarna har jag nästen hela Piemonteregionens snöklädda alptoppar. Det är svindlande vackert.

Från Punta Indren startar två av skidområdets häftigaste offpistäventyr: Malfatta och Salsa. Det första är ett oändligt långt offpiståk utför den glömda dalen ner till Alagna; i rätt snöförhållanden är det 1 800 fallhöjdsmeter drömskidåkning.

Vill man åka tillbaka till Gressoney eller Champoluc är Salsa det mest spännande vägvalet. Ett åtta kilometer långt skidäventyr med magiska vyer genom den mäktiga Salsadalen.

När skiddagen i Champoluc är över samlas gästerna på Hotel Rocher i baren. Bakom den står svenskan Lotta Karlsson och skrattar med sin tvåårige son Liam under ena armen. Hon bjuder på Prosecco och berättar sin story.

Lotta ville egentligen till Åre när hon mot sin vilja skickades till Champoluc, för tio år sen.

- Innan jag kom hit hade jag bott i Lissabon i fyra år, berättar Lotta som insåg att flytten skulle innebära en stor kontrast. Men jag blev varmt välkommen. Alla i byn hjälpte till när jag kom hit. Jag tror att jag fastnade för Champoluc för att det är en skidort med en själ. Det är en skön samling bergsmänniskor som bor och lever här, året runt.

I Champoluc finns charmen lite överallt. Här hittar du till exempel det bedagade Hotell Castor, byns psychobyggnad, där den excentriske, engelske hotellägaren bjuder på sig själv en gång i veckan när han sjunger och lirar piano. Då vallfärdar byns turister och skibums till baren och när promillehalten stiger brukar det vara dags för allsång med Cornelis-tema.

I samma byggnad hittar du otippat en av Alpernas bästa barer, vattenhålet Bar Rimbaud, vars ursprungliga ägare vurmade för fransk litteratur och skapade en skön lokal med mycket atmosfär innan han tyvärr försvann för några år sedan med sina långa tvinnade mustascher.

Bild 346729

Högre upp i dalgången, längs vägen till Stafal, ligger det utflippade Hotel California, där varje rum är en hyllning till rockhistoriens största ikoner. Här väljer du om du vill sova hos The Doors, Led Zeppelin, Bob Dylan eller Janis Joplin. Så fort du öppnar dörren till ditt rum strömmar din favoritartists hits ur högtalarna bredvid sängen. Rock'n'Roll.

Vid foten av sittliften i Frachey, längst upp i Champoluc, hittar du den lilla mysiga krogen La Grange som drivs av två bohemiska bröder. Man skulle kunna förväxla krogens utsida med en litet stall, men döm inte ut La Grange från bilvägen. Innanför ytterdörren väntar en varm och härlig liten krog med några små bord per våning. Störtskön jazz, suveränt urval av viner, ett kök som lagar allt med kärlek och en obligatorisk grappabuffé som final på varje måltid får gästerna på La Grange att stormtrivas. Kväll efter kväll.

Längst upp i dalgången, i bergsbyn Saint Jaques, ligger det lilla charmiga pensionatet Sherpa. Det är där som skidfantasten från Nyköping, Henrik Hultberg, slagit sig ner. Med många år förflutet som skidguide på Ski Unlimited, driver han nu Sherpa som i år är fullbokat så gott som hela vintern. Hur hamnade han här egentligen?

- Det är en lång historia, säger Henrik och plockar fram en raritet ur grappasamlingen och häller upp ett par centiliter i två små glas.

Och medan vi smakar en lokal godbit (Blanc de Morgex, som tog guldmedaljen i sprit-VM i Bryssel 2004) så får jag höra den märkliga kärlekshistorien som börjar i pojkrummet i Nyköping - där en affisch, som hans nuvarande frus farfar designade till OS i Rom, hängde på väggen - och slutar i Saint Jaques där två bergsromantiker funnit varandra. Ödet ville det.

Född i en av Italiens rikaste reklamfamiljer gjorde Valeria revolt, gav upp karriärlivet i Turin och drog till sin favoritskidort Champoluc. Där tog hon jobb på Mascognaz och resten är som bekant en kärlekshistoria.

Vid en första anblick ger inte Champoluc intryck av att vara Italiens exklusivaste skidort. Lyxen exponeras inte som i Cortina. Men fastighetspriserna ligger på samma nivå som i Milanos centrum. Bakom robusta fasader av granitstenar och timmerstockar hittar man privata lägenheter och moderna skidhotell som kombinerar klassisk inredning med moderna bekvämligheter som spa, kabel-tv och internetuppkoppling. Det är receptet för att locka moderna skidturister som vill koppla av på skidsemestern utan att göra avkall på vår tids bekvämligheter.

Att renovera gamla fallfärdiga Walserbyar tycks vara den senaste hotelltrenden i regionen. Mascognaz är ett exempel på hur gamla bondgårdar renoveras till lyxiga bergshotell. För 15¿000 Euro i veckan hyr du hela stället. Sju rum och en svit, med plats för 20 personer och halvpension. Maten lär vara superb. Stadel Sousson är ett nytt hotell uppe i bergen och ett annat exempel på smyglyxigt boende bakom slitna timmerstockar. Egen kock ingår i priset, bergens tystnad likaså.

Bild 346730

I Champoluc finns några av de mest anspråkslösa men bästa barerna, restaurangerna och pistserveringarna som jag sett i skidvärlden. Det är fjärran från det professionella, men falska, turistfjäsket som du hittar på större skidorter; här finns en naturlig charm och en avslappnad, skön atmosfär.

Det råder ingen tvekan om att svenskar gillar Champoluc, men det är en gåta att inte fler skibums, topptursfantaster och carvingentusiaster har upptäckt Monterosa Ski som länge haft epitetet »Alpernas mest underskattade skidområde«.

Skidområdets läge på sydsidan av Europas näst högsta topp, 4 634 meter höga Monterosa, är svårslaget. Möjligheterna till offpiståkning, skidbestigning och heliskiing är oändliga.

Och prickar du in ett lågtryck är det bara att gratulera. Då vräker snön ner i surrealistiska mängder. Närmare himlen kan du inte komma. Och, som sagt, charmigare skidort än Champoluc får du leta efter.

Av: Patrik Leje

Faktaruta

Kort om Champoluc


Skidorten Champoluc ligger i Aostadalen, på sydsidan av Alpernas näst
högsta berg. Tillsammans med skidorterna Gressoney och Alagna bildar
Champoluc skidsystemet Monterosa Ski.
Resa hit Charterresor med STS och Sportresor. Ryan Air flyger till
Bergamo och SAS till Milano. Norwegian flyger till Turin.
Enkel bokning, snabb service och bra priser på hyrbil hittar du på
www.holidayautos.com.
Skidområdet Monterosa Ski är Italiens svar på Tre Dalar i
Frankrike. Området är stort men antalet pister är inte svindlande.
Skidåkningen i och utanför pisten är medelsvår.
Boende Skön lyx på Hotel Breithorn. Familjär atmosfär på Hotel Rocher.
Total avkoppling på skidpensionatet Sherpa.
Fotboll Avsluta skidveckan i Italien med att se Zlatans Inter, Kakas
Milan eller Del Pieros Juventus på hemmaplan.
Topplistan offpist
Malfatta Startar från toppstationen Punta Indrén på 3¿300 meters höjd.
Ett riktigt långt offpiståk på 2¿100 fallhöjdsmeter utför den glömda dalen
ner till Alagna.
Salsa Åt andra hållet från Punta Indrén. Stora ytor och stora svängar
ner genom mäktiga Salsadalen. Åtta kilometer offpist med magiska vyer.1 500
meter i fallhöjd ner till Stafals dalstation i Gressoney.
Alta Bettolina Börjar med 45 minuter på stighudar upp till
Bettolinapasset, 3¿100 meter över havet. Belöningen är en enorm lössnöbowl i
nordläge. Fortsätt med en skön linje i rännorna ner till Pian di Verra. Åket
avslutas i lärkskogen ner till Saint Jaques.
5 bästa krogarna
La Grange Stor passion i köket, skön jazz i högtalarna och brakmiddagar
man aldrig tröttnar på.
Tel +39 (0)125-30 78 35.
Casa Nostra Bästa carpaccion i Alperna, magnifika kreationer på
tallriken och bra lokala viner.
Tel +39 (0)125-30 75 66.
Rifugio Guglielmina Sagolik vy från uteserveringen och bästa bergsmaten
i liftsystemet.
Tel +39 (0)163-91¿444
Le Sapin Världsberömd risotto och bästa tagliatan (grillad kalvfilé i
tunna skivor) i Aostadalen.
Tel +39 (0)125-30 75 98
Campo Base Pistrestaurang vid toppen av Monterosaliften. Underbar
panoramavy och bra meny.
Tel +39 (0)347-378 05 65

  • Få akaskidor.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!