Åka Skidors teknikskola del 1: Stora svängar

Det här är första delen av Åka Skidors åkteknikskola, i samarbete med Skiers Accredited. Några av Sveriges främsta instruktörer kommer att gå igenom de rörelser som utgör grunden för all skidåkning. Först ut: stora svängar på preparerat underlag.

Åka Skidors teknikskola del 1: Stora svängar
Med rätt rörelser blir skidåkningen rytmisk och dynamisk.

Jag, Stefan Olofsson, har förmånen att jobba med några av de bästa mentorerna inom skidåkning och åkteknik. I tre avsnitt kommer jag besöka några av dem, Andreas Jonsson i Åre som är ansvarig för Skiers Accredited i Norden, Johan Rydén och hans elever på skidlärarutbildningen i italienska Champoluc, och Scott och Nina Öqvist i Engelberg som är internationellt ansvariga för Skiers Accredited.

Tillsammans med dem kommer jag att prata om skidåkning och de rörelser som är kopplade till terräng och underlag. I varje del utgår vi från en bestämd förutsättning som vi skidåkare ofta möter:

Del 1 Preparerat underlag

Del 2 Smal och brant terräng

Del 3 Ojämnt och stökigt underlag

Jag vill på det här viset beskriva olika delar av skidåkningen, olika sidor av berget och hur det är att åka under olika snöförhållanden. Berget kan ju vara brant, flackt, smalt eller brett – eller en kombination av dessa variabler. Dessutom varierar snön beroende på var och när du åker. De här olikheterna finns, och det enda vi skidåkare kan göra är att anpassa vårt rörelsemönster, vår åkteknik, till de rådande förutsättningarna.

Skidåkning handlar inte om rätt och fel utan om vad du vill göra på berget just i dag. Samtidigt måste du utgå från hur kroppen ser ut och vad kan du göra med den; vissa kroppspositioner blockerar rörelser vilket i sin tur hämmar åkningen. Med större medvetenhet ökar förmågan att välja rätt rörelser.

Din skidutrustning är ett verktyg som också har betydelse. En förutsättning för att du ska kunna röra dig funktionellt är att du har bra pjäxor som passar din fot. Och när det gäller val av skidor bör du fundera över vilken terräng du ska åka i. Välj utrustning och rörelser utifrån terräng och underlag. Dessa val beror också på kunskapsnivå, ambition och målsättning.

Förutsättningarna för skidåkning:

Vi har ett underlag som varierar.

Vi har en utrustning att använda.

Vi har en kropp med rörelseförmåga.

Vi kan välja hur och var vi vill åka.

Utifrån de här parametrarna kommer jag och mina kollegor att fördjupa oss i skidåkningens rörelser. Vår filosofi är att vara medvetna om vilka rörelser vi gör för ett uppnå de resultat vi vill få. Först ut är Andreas Jonsson i Åre som går igenom stora svängar på preparerat underlag.

Vi satte oss och tog en morgonkaffe på hans kontor i gamla anrika Sporthotellets källare och pratade om skidrörelser innan liften öppnade för dagen. Jag frågar, Andreas svarar.

Stora svängar på preparerat underlag

Välj tre rörelser som är viktiga att bli medveten om när man åker stora svängar i pist

Tre rörelser som är viktiga att bli medveten om när vi åker större svängar på preparerat underlag är de som vi skapar med våra mest centrala leder i kroppen: fotled, knäled och höftled, samt med ryggraden. De rörelserna är:

avlastning av blivande innerskida

belastning av blivande ytterskida och tajmingen av dem båda

lutning av kroppen; när och hur mycket.

De här rörelserna är grunden i skidåkning och de följer med oss på hela berget, oavsett vilken typ av åkning det gäller, pist eller offpist, bra eller dålig snö. Skidåkning är rörelse och att balansera krafter. Det handlar om vår förmåga att använda våra rörelser och balansera de yttre krafterna – naturlagarna. 

Varför pratar vi om just de rörelserna?
Inom Skiers Accredited pratar vi mycket om de tre lederna och att "stå i skelettet", vilket innebär att ha ett utgångsläge där alla de tre lederna och ryggraden är i aktiverat läge utan att musklerna är spända. Vi står på en avslappnad fot och rör oss i lederna.

Man kan säga att lederna tillsammans fungerar som bilens stötdämpare. När vi åker förändras balansen under hela svängen. Vi rör oss framåt och bakåt, från sida till sida, upp och ner och roterar, men vid varje sväng strävar vi tillbaka till utgångsläget genom att fånga balansen och kraften i skelettet. Skidåkning är kort sagt en rytm som vi hela tiden börjar om vid nästa sväng.

Skidåkning är rörelse och att balansera krafter.

Många åker och tänker att de ska "trycka fast en femkrona i pjäxans plös". Vad innebär det för rörelserna?
Det kan vara en bra lösning för de som har bakvikt, men jag upplever att alltför många hänger i plösen, vilket resulterar i en låst fotled. Det begränsar möjligheten att röra lederna. Pjäxorna är ett hjälpmedel, ingen protes. Stå i stället mitt på foten.

Belastning och avlastning var de första rörelserna du nämnde – förklara.

Det här är grunden till allt. Det är en aktiv rörelse från det ena benet till det andra benet. Den rörelsen startar svängen, och båda benen jobbar aktivt tillsammans men gör olika saker. Men för många åkare är det tyvärr något som bara sker, inget de aktivt utför. Vi är tvåbenta, benen jobbar oberoende av varandra men är samtidigt ett team. 

Vad säger du om tajmingen av rörelsen från den ena skidan till den andra?
Den sker ofta för sent. Alla skidåkare har till viss del en viktförflyttning. Men för att den ska bli funktionell måste vi aktivt utföra rörelsen själva, inte bara följa med. Sedan finns det variationer, men grunden är att viktförflyttningen startar svängen, sedan följer de andra rörelserna efter.

Vad gäller för viktfördelning mellan skidorna?
Utgångsläget är ytterskidan, den är master, och det är där vi har vikten. Innerskidan ligger kantad mot snön och är avlastad. 

Men ger inte det en orolig innerskida?
Lösningen för en orolig innerskida är inte att belasta innerskidan, utan att kanta den mot snön genom rörelsen med innerbenet. Innerbenet är väldigt aktiv genom hela svängen och böjs även om det inte är belastad.

Tillsammans med tajmningen av viktförflyttningen, farten och hur vi balanserar krafterna får vi en gynnsam vinkling.

Vad menas med vinkling, den sista rörelsen du nämnde?
Vid stora skärande svängar har vi hög fart och stora yttre krafter att hålla emot. Därför är det viktigaste för mig att hålla kroppen i ett gynnsamt läge så att höften inte är utåtroterad eller jag har X-ben, ett "knälås" som håller ihop knäna. Jag vill kunna ta emot kraften med hela kroppen och vara stark genom hela svängen.

Alltför många skidåkare halvsvänger, alltså utför bara en halv skärande sväng med sladd på slutet, och döljer det med mycket fart. Det är inte svårt att åk fort och rakt, den verkliga utmaningen ligger i att balansera krafterna, svängen och tajmingen – och att göra det med kontroll. Det vill säga att rörelsen i våra tre leder, upp och ner, från sida till sida, skapar vinklarna i kroppen, vilket resulterar i kantade skidor och svängar. Tillsammans med tajmningen av viktförflyttningen, farten och hur vi balanserar krafterna får vi en gynnsam vinkling.

Vad menas med krafter?
Det vi skidåkare gör rent tekniskt är att balansera de krafter som vi utsätts för. Samspelet mellan krafterna avgörs av åkarens tajming av sin rörelsehastighet, farten och den sväng skidåkaren vill uppnå. Rörelserna är var för sig små och finmotoriska, men de ger tillsammans tydliga resultat. Helheten är större än de respektive delarna. 

Konkreta tips till skidåkare som vill utvecklas och få koll på sina rörelser

Underlag När du ska förändra eller skapa nytt rörelsemönster, börja i lättare terräng. Välj med fördel blå/röd terräng där du får tid till att känna rörelserna och där inga yttre faktorer stör.

Utrustning Åk på pistskidor i den här terrängen för att lättare kunna känna och utföra finmotoriska rörelser.

Rörelser Viktförflyttning startar svängen. Vikten på ytterskidan, kroppen i ett neutralt ergonomiskt gynnsamt läge. Sök vinkel i kroppen genom att röra dig sida–sida och upp–ner i samspel med fortsatt vikt på ytterskidan.

Val Utmana dig själv, prova nya saker och sträva efter att bli än mer medveten om dina rörelser. Vi kan alltid utvecklas som skidåkare, oavsett ålder och nivå.

I nästa del, del 2: Kortare svängar i brant och smal terräng med Johan Rydén i Champoluc.

  • Få akaskidor.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!