Jalaluddin Khalid, Yalda och Zahra Najafizada på toppen av Duved. Foto: Niklas Blom

Artiklar

Snöblandad integration – här står de nya svenskarna på skidor

Afghanistan och Åre – två världar så vitt skilda att det kunde varit ett universum mellan dem. Men ställ några ungdomar på ett par skidor och de kulturella skillnaderna börjar snart att mjukas upp.

Text: • 2016-01-12 Uppdaterad 2016-01-12

TEXT: Lisa Aagård
FOTO: Niklas Blom

Hon har klivit ur skidorna och står med nävarna hårt knutna. Axlarna uppdragna. Några meter upp i backen ligger stavarna kastade. Fjortonåriga Hasina Khaled blinkar bort tårarna. Hakan darrar och hon har svårt att prata. Hon tar inte emot tröst och slår ifrån sig alla försök till goda råd. Hasina har just trillat i liften och frågar om och om igen:
– Varför? Varför trillade jag i liften?
– Jomen, alla gör det i början.
– Inte alla! Titta!

Hon pekar uppåt liften och har alldeles rätt – inte alla trillar.
Hasina står nedanför barnbacken i Duved strax utanför Åre, en svensk nationalskatt. Där generationer av naturälskande skidnördar har avlats fram till att bli världsmästare i ditt och datt. Där en tjej med hijab under hjälmen och rock över byxorna sticker ut bland ambitiösa föräldrar i färgglada Gore Tex-kostymer som plogar bakom hjälmfotingar i åksele. 

Snöblandad integration – här står de nya svenskarna på skidor
Hasina Khalid och Fereshteh Aref testar pjäxor. Det är Fereshtehs första gång på skidor.

Det är en onsdag i mars. Några eldsjälar i Välkomstgruppen i Åre har ordnat en skiddag för nyanlända i Åre kommun. Det är fullt med folk i barnbacken. Barnfamiljer blandat med studerande på SFI (Svenska för invandrare) och så några elever som läser svenska som andraspråk på Duveds skola.

Idag lånar Skistar ut liftkort och skidutrustning, restaurang Fjällporten i Duved bjuder på lunch och ett 20-tal frivilliga från byn är här för att agera instruktörer – de har med sig skidkläder att låna ut om det behövs.
– Det här är en så bra grej. Det är ett bra sätt för nyanlända att få prova på svensk kultur, säger Kristian Jägerström.

Kristian är en av dem som ligger bakom prova-på-dagen. Han är ingen etablerad Årebo, han gör sin fjärde säsong här, men ser fjällvärlden och naturen som en outnyttjad resurs som väg till integration.
– Det är ju en enorm resurs som Sverige har att erbjuda människor som kommer hit. Många nyanlända är dessutom sysslolösa. Att kunna åka skidor om man bor fjällnära är ett sätt att träffa folk och att få något att göra, säger Kristian.

Donerade halvt ton utrustning till blivande pudermecka


Riksgränsen välkomnar 600 asylsökande

Snöblandad integration – här står de nya svenskarna på skidor
Hasinas mamma ville att dottern skulle lära sig åka. Själv har hon inte få chansen. Ännu.

Najiba Haqyar kommer vinglande upp från ett dike. Hon ser förvirrad ut, det ser inte bra ut. Hon har liksom Hasina lite för bråttom att lära. Hon vill kunna direkt och idag gick det illa. Hon har gräs i håret och får troligen stanna hemma några dagar från skolan för att ta hand om en lättare hjärnskakning.

Narges Masoumi från SFI däremot åker timme ut och timme in, oförtrutet, samma sträcka framför grillplatsen vid barnbacken. Nöter. Ständigt i rörelse, som en haj – antingen på väg uppför backen, eller sakta plogande nedför. Nedför fotbollsplanen skulle många hårdnackade skidåkare skrocka. Men Narges har flow. Pepp. Peppad på skidor.
– En av mina drivkrafter är att jag själv tycker så mycket om skidåkning att jag vill dela med mig av den. Jag vill att fler ska få känna samma frihetskänsla och glädje som skidåkningen ger mig. Plus att det här ger mig en massa. Möten med andra människor och kulturer. Och så är det roligt att se andras glädje i att lära sig något nytt, säger Kristian. 

Systrarna Najafizad, Zahra och Yalda från Mazar-e Sharif, där de svenska Afghanistanstyrkorna var posterade, sitter tillsammans med Jalal Khaled från Kabul (Hasinas bror) i sittliften på väg upp till Duvedstoppen. De hisnar och spanar ner. Lite nervösa.

Men de har knäckt koden. De sitter alla tre på nyckeln till något som många skandinaver slår sig för bröstet för och menar har nedärvts från generation till generation hos folk som levt i det här karga klimatet. Nämligen konsten att glida på snö. Zahra, Yalda och Jalal glider fullt ut. De har skaffat skidkläder. Jalal har till och med utrustning och älskar att åka.
– Jag har kanske åkt 20 gånger, berättar Jalal.
– Men jag har bara åkt ensam. Jag har ingen att åka med.

Zahra trillar när hon ska åka ur liften och tappar stavarna. En liftkille kommer och hjälper till och snart står hon, Yalda och Jalal vid backkrönet.
– Ska vi åka här?!?!?

Med vyn ut över Åresjön känns backen plötsligt oändligt mycket brantare än den antagligen är. Zahra, som i barnbacken åkt utan problem och med fart under skidorna, åker plötsligt sakta rakt ner, bredbent, i plog. Sammanbitet och med armarna i vinkel. Njuter inte alls.

Yalda svänger på. Jalal tycker det går långsamt och vill hoppa. Han hittar några knixar med sten som tittar fram i backen och flyger över dem. Sådär enkelt som man gör när man är runt 11-12 år och inte har någon rädsla i kroppen, bara bra balans, full kontroll och alla möjligheter. 

Riksgränsen: ”Gör allt vi kan för att underlätta för asylsökande”


Trotsar rädslan – i gummistövlar och jeans

Snart är adrenalinet slut hos både Zahra och Yalda. De tar av sig skidorna och åker på hälarna sista biten. Blodsockret är för lågt för att hålla ihop åkningen. De drar ner till restaurang Fjällporten. Några av dagens gäster äter bara halal och undrar om det finns något vegetariskt alternativ. Det blir ingen lång lunch, det finns ingen ro att sitta och såsa efter maten.

Snöblandad integration – här står de nya svenskarna på skidor
Skidspetsarna ska varken korsas eller glida ifrån varandra. Sadiq Mohammed Ramadan har dock stenkoll.

På väg förbi barnbacken tillbaka till skidorna igen passerar vi Narges som är på väg utför. Hon lyser.
– Jag tror att det här är superviktigt för att förstå vad Åre handlar om. Det blir lättare att förstå hur byn och samhället fungerar. Det är enklare att integreras i ett samhälle som bara pratar om skidåkning om man har provat själv. Och för Åre är det också bra. Vi får bredda våra vyer. Får ökad förståelse för andra kulturer. Vi har mycket att lära av andra och att ge andra, säger Kristian.

Han berättar att det har varit lätt att få folk att ställa upp på skiddagen. Liftbolaget som skjuter till med liftkort. Personalen på uthyrningen som råddat med utrustning till de kanske 50 som ville prova på. Katrin på Fjällporten som själv hörde av sig och undrade om hon fick bjuda på lunch. 
– Många företagare och bybor har visat intresse och vill hjälpa till, säger Kristian.

Han säger att det inte är särskilt svårt att få tag på skidkläder till dem som vill ha. Åre är som ett enda stort lager av kläder som passerat bäst före datum för de riktigt initierade. Modet växlar och folk ger gärna bort det som ändå bara hänger längst inne i skidgarderoben.
– Vi är ofta ganska snabba med att räcka ut handen och ge. Vi är rätt givmilda och vill hjälpa till. Men däremot har folk svårare att ge av sin tid och själva ställa upp. Vi behöver inte räkna pengar längre, så då räknar vi vår tid i stället, funderar Kristian.

5 skidorter du troligtvis inte visste fanns


18-åring väcker liv i övergiven skidbacke

Narges sitter ner i snön nu. Tar en välbehövd vilopaus. Det är märkbart hur många av pojkarna och männen som testar att åka skidor, har nytta av det rörelsearkiv de har skaffat sig genom att spela fotboll och tjabba runt och vara allmänt fysiska tidigare i livet. Många kvinnor däremot har kulturellt blivit berövade sin fysik i ganska tidiga år. Det gäller inte alla, men många har missat motoriska utvecklingssteg och får idag – i Duved – en längre startsträcka innan kroppen hittar rätt.

Men att kvinnorna har missat olika saker genom att växa upp i en viss kultur är även många av dem medvetna om. Hasinas mamma till exempel. När Duveds skola ordnade en prova på-dag, försökte Hasina till en början få slippa skidåkningen. Hon fiskade om medhåll från sin mamma – nog borde hon kunna få slippa? Men Hasina möttes av kalla handen och en sträng, gammal, mamma:
– Hasina, jag är 34 år, jag kanske aldrig kommer att få prova att åka skidor. Du ska åka skidor!

Snöblandad integration – här står de nya svenskarna på skidor
Yosuf Najafizada peppade sina döttrar att testa första gången. Nu är det hans tur.

Hasina skrattar när hon berättar. Själv är hon inte nöjd med dagens åkning. Det nöp när hon trillade i liften. Hon tappade suget. Det får bli mer en annan gång. Även första prova på-dagen, den som Duveds skola ordnade, slutade i tandagnisslan för flera som var med.

Hasina kände av ett gammalt fotledsbrott. Najiba som idag fick en hjärnskakning, slog då ett knä i en sten. Zahra och Yalda kom hem med en stukad och svullen handled, respektive ett vridet knä. Båda resulterade i läkarbesök. Men pappa Yosuf var belutsam, berättar Yalda i ett senare SMS:
– Pappa, säg att vi måste lära oss att åka skidor! 

Dizin – Shahens förfallna skidort


Snö-cruising i Kashmir


Text: • 2016-01-12
ArtiklarSkidorterÅre

Copyright © 2024 Åka Skidor

Denna sajt drivs av Story House Egmont AB. Story House Egmont publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Story House Egmont är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.storyhouseegmont.se.

Story House Egmont AB, Karlavägen 96, 115 26 Stockholm, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556046-9206

Scroll to Top