Carl Regnér gör comeback på NM

Artikeln publicerades i januari-numret av Åka Skidor, precis innan säsongens första stopp på Freeride World Tour skulle gå av stapeln i Japan. Tävlingen fick dock ställas in på grund av för dåligt väder och Carl åkte dessvärre hem med en skadad handled efter att ha kört in i ett träd, som gjorde att han missade resten av säsongen. Nu håller vi tummarna för att han får ett så kallat “injury wildcard” till nästa år så vi får en ny chans att se honom på världstouren.

I mitten av januari drog 2018 års upplaga av Freeride World Tour igång och inför den nya säsongen hade den svenska ligan fått tillskott med ytterligare en fartdåre på herrsidan. Rookien i FWT-sammanhang är en fräknig jämtlänning vid namn Carl Regnér. Med superkrafter som yngst i en skidgalen brödraskara på tre och starka jibbinfluenser hoppas han kunna ta världstouren med storm.

Han har en seger från NM i Riksgränsen 2015 med sig i bagaget och flera pallplaceringar på kvaltävlingar som gjorde att han efter förra vintern blev en av tre manliga skidåkare som lyckades ta sig vidare till FWT denna vinter.

I och med avancemanget till friåkningens högsta liga tillhör Carl nu den lilla skara inom landets gränser som kan titulera sig professionella skidåkare. I alla fall om man väljer att gå efter definitionen att sommarjobbet som flaggvinkare på byggarbetsplatser i Stockholm på somrarna numera är överflödigt.

Istället har sommaren kunnat spenderas med hopp och lek med slackline och andra övningar med fokus på balans och rörlighet, samt en hel del träning på gymmet.

– “Alla vet ju att stora biceps är viktigt för att landa stora klippor.”

När det väl är dags att klicka tillbaka i bindningarna och skidåkarbenen känns sådär nervöst skakiga har Carl en lite annorlunda approach till det hela.

– “De första åken brukar jag spänna pjäxorna riktigt hårt och sen åka alldeles för fort. Bara för att komma över den där nojiga känslan man har i början och känna att jag kan lita på åkning och utrustning igen.”

Carl säger dock att han egentligen inte har ändrat på något i sättet han tränar eller åker skidor inför i år.

Japan står i år värd för säsongens första tävling och det är just det stoppet som Carl är mest nervös inför. Delvis för att det blir den första tävlingen med live-TV, helikoptrar, intervjuer, mediabevakning och allt vad det innebär, men även den mytomspunna japanska snön skrämmer lite.

– “Japan är ju känt för riktigt djupt och torrt puder. Jag gillar ju hård snö och massa sten… Lite därför jag ser mest fram emot det femte och sista stoppet i Verbier. Står jag på start där så vet jag att platsen till nästa år redan är klar och att det väntar en redig afterski där nere!”