Mannen som går 100 000 fallhöjdsmeter varje vinter
Rikard Westling och hunden Trubbel gör säsongspremiär på Åreskutan. Foto: Emrik Jansson

Mannen som går 100 000 fallhöjdsmeter varje vinter

Rikard Westling har de senaste tre vintrarna toppturat över 100 000 fallhöjdsmeter vid sidan av heltidsjobb och familj. Åka Skidor bestämde sig för att kolla av hans mentala status.

Åre är befolkat av en oproportioneligt (med svenska mått i alla fall) andel människor som kort och gott skulle kunna benämnas för smått besatta av sina fritidsaktiviteter – och som inte drar sig en sekund för att obekymrat berätta om det på sociala medier. 

En av de skidåkare i den klicken som sticker ut allra mest är utan tvivel Rikard Westling. En liten, energisk man med plirande ögon och östgötsk dialekt som varje av de senaste tre vintrarna gått över 100 000 fallhöjdsmeter på skidor. 

Åka Skidor satte sig ner i baren på kontoret i Åre – dagen efter årets säsongens topptur på Årskutan i början av oktober (!) – och tog en kopp te, käkade croissanter och försökte bena ut vad som pågår bakom det osedvanligt tjocka pannbenet på herr Westling.

Rikard i ett sällsynt ögonblick av nästan tystnad. Foto: Emrik Jansson

Vem är nu den här Rikard Westling?

– Jag kommer från Linköping men har bott i Åre sen 2001. En gång i tiden var jag skibum i Val d'Isère. Först åkte jag snowboard i tolv år innan jag gick tillbaka till den sanna läran 1999. 

Jag gillar att vara ute på fjället med skidor, cykel eller till fots. Jag gillar kombinationen av träning ihop med upplevelser. Jag har haft gymkort under tre månader av mitt liv, det var rehab efter en meniskoperation.

Så du har alltså gått lite uppför på skidor och åkt ner lika mycket?

– Japp. De senaste tre åren har jag gått strax över 100 000 höjdmeter och åkt lika mycket utför varje vinter. Liftburet kör jag i stort sett bara med barnen. 

För att sätta saker i perspektiv så är 100 000 höjdmeter som att du ska gå från torget i Åre till toppen på Åreskutan 100 gånger, alltså varje dag i tre månader.

Är du helt dum i huvudet?

– Nej, jag är manisk.

Fair enough.

– Skämt och sido. Jag gillar att röra på mig och kan man få fantastiska skidupplevelser som att lägga första spåren utför Blåsten eller Västerskutan i Åre några dagar i veckan är det ju inget att tveka på.

Varför går du så mycket, vad tränar du för?

– Haha, exakt den frågan fick av en kvinnlig bootfitter i Åre, jag nämner inga namn. Jag blev lite ställd men tänkte några dagar och kom fram till att jag tränar genom upplevelser för att orka med längre och tuffare upplevelser. Som till exempel att hinna med tre fina åk och 1 300 höjdmeter innan jag är på kontoret klockan nio. Jag vill helt enkelt kunna röra mig snabbt i fjällen för att kunna få fler åk och ta mig till otillgänglig terräng. Där det är som bäst.

Men okej, jag ska ge dig ett bryt. Det här är ju trots allt sjukt fascinerande och kanske till och med lite inspirerande. 

– Visst är det?

Hur ser en normal turdag ut för din del?

– Det beror på. Är jag i Åre och ska jobba på kontoret så sticker jag ut tidigt och går en sväng på Skutan. Och alla som varit i Åre vet ju att högzon ibland är stängt på grund av vind. Det här är en del av tjusningen, att sticka upp trots att det blåser småspik och vindbyarna håller på att kasta omkull dig. 

Och ofta sticker jag iväg med min vapendragare Henrik Westling – inga släktband, my brother from another mother – då ses vi ofta i nån avlägsen Jämtlandsby och hoppar upp på hans skoter och drar ut mot mer avlägsna fjäll. Då blir det ofta långa dagar som sluter med hemfärd i mörker.

Det lär ju vara några som undrar hur fan jag får ihop det jobb- och tidsmässigt sett, och det kan man ju undra såklart. Men min jobbsituation gör att jag kan styra rätt mycket över min egen tid när det är skidsäsong.

Det blir en del dagar på fjället varje vinter med andra ord. Hur många?

– Jamen, det är säkert typ 100 dagar som jag har på stighudarna i alla fall. Och sen blir det lite liftåkning med sonen.

Och rätt många dagar jobbar jag som skid- och topptursguide, och dom höjdmetrarna räknas ju också.

Vad har du för snittid från parkeringen och tillbaka igen?

– Mitt rekord från VM8:ans botten och upp till toppen är en timme och 8 minuter, men det var med raceutrustning. Men säg att det tar runt en timme och en kvart att gå tusen höjdmeter med den utrustning jag har nu.

Hunden x 2 kör Baksidan. (Westlings smeknamn är Hunden för den som mot förmodan undrar...). Foto: Emrik Jansson

 

Vad kör du med för utrustning?

– Jag kör Salomon X-Alp 164 centimeter som är 79 millimeter i midjan och väger 980 gram.  Pjäxorna är ett par Salomon S/Lab X-Alp på 1 095 gram och bindningen är en ATK SLR Release på 135 gram. Jag själv är 170 centimeter och väger 62 kilo.

Lätt är rätt med andra ord?

– Jo, det är ju så att med lätta grejer orkar man gå längre och mer höjdmeter. Ibland kan man ju ha lite bråttom också om solen håller på att gå ner eller liknande. Och så är det faktiskt grymt utvecklande för skidkänslan att åka på lätta grejer. Man måste lita mer till teknik och anpassa åkningen efter terrängen istället för att lita på kraften i utrustningen och forcera sig neråt i fallinjen.

Och sedan har de riktigt lätta grejerna utvecklats enormt de senaste åren och funkar sjukt bra med tanke på den låga vikten.

Men seriöst, att gå 100 000 höjdmeter varje vinter, på i princip samma fjäll. Blir inte det lite… tjatigt?

– Samma och samma… Jag gör väl ca 50 000 på Skutan och 50 000 på andra fjäll. Men det är inte så ofta jag lämnar Jämtland. Och Skutan bjuder på variation i underlag, väder och terräng. Det finns betydligt mer att utforska än bara Baksidan. 

Har du aldrig tänkt att "nu skiter jag i det här och börjar åka lift istället"?

– Nej. Då missar man de bästa åken och hälften av det roliga. Alltså uppförspromenaden. Och belönas istället med trängsel och att sitta och frysa i liften.

Så där säger du bara. Helt säker?

– Absolut. Varför åka lift när man har apostlahästar?

Ja ja… Säker på att du bara inte är helt dum i huvudet?

– Aha, det där är du nog inte ensam om att tänka. Och jag har faktiskt inte gjort någon sinnesundersökning så helt säker kan man ju inte vara.

Hur blir det i vinter då, samma visa igen?

– Japp. Jag gjorde de första 700 höjdmeterna igår (3 oktober, reds anm) så med den här starten kanske det blir ännu mer än 100 000. Men jag tänkte även försöka ta mig iväg till Norge och kanske även Alperna en sväng.

När går du för 200 000 höjdmeter?

– När jag kan skippa att jobba helt en vinter och bara fokusera på turandet.

Men vi ses väl på fjället i vinter då. Vi får se om jag hänger på någon dag. Kanske.

– Det får vi väl se. Jag har ju tjatat på dig i typ tre år att du ska hänga på och ta något av Jämtlands riktigt fina åk.

"Ok, människa. Ro hit fikan för f*n. Och förresten har jag stighudar under tassarna." Foto: Emrik Jansson


Rikard Westling

Ålder 46
Bor Åre
Kommer från Linköping
Familj Fru Emma, barnen Hugo och Hedda. Hunden Trubbel.
Yrke Mediasäljare på Magasin Åre, frilansande skid- och topptursguide.
Instagram @rikard_westling

Prenumerera på Åka Skidors nyhetsbrev

Nyheter från skidvärlden i din inbox!

  • Få akaskidor.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!