Incidentrapport från dödsolyckan i Tamokdalen
Bild på Blåbærtinden från boken Toppturer i Troms.

Incidentrapport från dödsolyckan i Tamokdalen

Den andra januari omkom fyra personer i en lavin i samband med topptur i närheten av Tromsø i Nordnorge. Nu har NGI - Norges Geotekniske Institutt genomfört en händelseanalys som beskriver orsakerna bakom den tragiska olyckan.

Denna säsong har 11 personer omkommit i laviner enligt statistiken från Norges Geotekniske Institutt. De flesta är skidåkare som omkommit i samband med topptur, men två av de avlidna var skoterförare och två förare av anläggningsmaskiner som drogs med i en stor lavin vid Durmålstinden i Sørfold i mars.

Norges Geotekniske Institutt, förkortat NGI, har sedan 1972 bedrivit forskning och agerat rådgivare kring ämnet laviner för myndigheter och andra verksamheter. Tack vare det finns statistik och rapporter kring lavinincidenter som sträcker sig hela vägen tillbaka till vintern 1972/73. De senaste åren har de även genomfört en omfattande händelseanalyser och olycksrapporter från lavinolyckor med dödlig utgång. Den senaste handlar om den tragiska olyckan i Tamokdalen tidigt i januari i vintras.

Nedan följer en sammanfattning och utdrag av rapporten. Läs mer om olycksstatistiken i Norge och ladda ner rapporten i sin helhet här.

Inledning

Den 2 januari 2019 var fyra personer, varav en kvinna från Sverige och tre finlandssvenskar, på topptur med Blåbergfjellet 1 442 meter över havet i Takokdalen som mål. På väg upp kring klockan 13:50 utlöste de en lavin som drog med samtliga i gruppen cirka 400 meter ner för fjällsidan och begravde alla fullständigt. Senare samma eftermiddag anmäldes gruppen som saknade, men rådande väder och snöförhållanden ansågs för farliga för att skicka in räddningspersonal så området söktes istället av med helikopter. Det tog en vecka innan de första offren hittades.

Figur 1: ungefärlig karta över lavinens framfart markerat i blått. De röda korsen markerar där de tre första offren hittades. Det orangea och randiga området visar lavinens startpunkt.

Väder och snöförhållanden

December i området var relativt snöfattigt och med låga temperaturer. Veckan innan olycka kom det 20-30 centimeter nysnö, och ytterligare 10-20 centimeter kom under den 1 till 2 januari. Som varmast var det kring nollgradigt nere i dalen under veckan innan olyckan.

Figur 2: nederbörd per dygn. Rött streck markerar dagen för olyckan och gröna streck visar dagarna då tre av de omkomna hittades.

Figur 5: Nederbörd och temperatur uppmätt vid väderstationen i Tamokdalen.

Prognos för fjällväder den 2 januari från met.no:

6 millimeter nederbörd under dygnet, med upp till 12 mm på mest utsatta områden.

Frisk bris från nordväst, övergår till bris från sydväst under eftermiddagen.
–16 °C till –10 °C på 1100 möh.

Snöstabilitet

RegObs, en norsk sida för observationer av naturfaror, rapporterade den 2 januari följande om snötäcket i prognosområdet Indre Troms, där Tamokdalen ligger:

"I løpet av de siste dagene har det kommet ca. 15–35 cm med snø i fjellet. Under 500 m o.h. ligger snøen oppå et tynt skarelag etter mildvær forrige fredag. Over tregrensa er snøen påvirket av vind fra varierende retning, stedvis er det dannet harde fokksnøflak (drevsnöflak på svenska). Etter en lengre periode med kulde før jul er det blitt dannet begynnende kantkornlag i snødekket, disse er observert både ved bakken og i midten av snødekket fra ca. 400 m o.h. og oppover."

Varsom.no, den norska tjänsten för lavinprognoser, hade inför den 2 januari prognostiserat lavinfaran som betydande med två huvudsakliga lavinproblem: ett drevsnöflak med nysnö och eventuellt även ett bestående svagt lager på vissa platser över 400 meters höjd.

Figur 6: lavinprognosen från varsom.no


Utdrag ur lavinprognosen den 2 januari från varsom.no:

"I helgen kom det et godt påfyll av snø i fjellet i kombinasjon med vind fra varierende retning, dette har dannet fokksnøflak i de fleste himmelretninger. I fjellet er det kaldt og det tar litt tid før disse fokksnøflakene stabiliserer seg. Tirsdag og onsdag kan det komme ytterligere 10-20 cm nysnø i kombinasjon med vind fra nord, det gir videre pålagring av snø i sørlige heng og det er i denne himmelretningen at vi nå forventer at det kan være lett å løse ut store skred. I de andre himmelretningene antas det at det trengs noe større tilleggsbelastning for å løse ut store skred. Vær oppmerksom på at det kan være kantkornlag til stede i snødekket over 400 moh, per nå er det noe usikkert hvor potente disse lagene er."

Rapporten beskriver att rådande väderförhållanden, snötäcke och lavinprognosen för dagen indikerat att vistelse i brant terräng borde undvikas.

Händelseförlopp och analys

En grupp med fem personer startade toppturen mot Blåbærtinden på 1 442 möh från Tamokdalen (230 möh) under förmiddagen onsdag den 2 januari. På vägen upp beslutade en av deltagarna sig för att vända om men resten av gruppen fortsatte mot toppen.

Mellan 1 100 och 1 200 meters höjd valde gruppen att följa ett spår som gick upp under en brant sluttning. Den föreslagna rutten enligt toppturare med god lokalkännedom samt i guideboken för toppturer i Troms följer flackare terräng längre ner på bergssidan, mer nordöst mot den öst-väst-orienterade ryggen som går mot toppen.

Figur 7: karta över området. Blå linje markerar gruppens vägval och det blåmarkerad området är lavinkäglan.

Bilden visar den föreslagna rutten från guideboken Toppturer i Troms, samt området där olyckan inträffade.

Gruppen har färdats relativt samlat och har utlöst en lavin i terräng som är omkring 40 grader brant. Efter olyckan gjordes observationer på uppstickande stenar som indikerar att snötäcket antagligen var tunnare här och att den extra vikten från gruppen var tillräcklig påfrestning för att utlösa lavinen. Brottkanten är estimerad till mellan 0,7 och 1 meter med en bredd på omkring 200 meter.

Figur 8: den antagna brottkanten (röd streckad linje), vägval (röd prickad linje) samt ungefärlig plats där lavinen löstes ut. Toppen av Blåbærtinden ligger utanför bildens övre vänstra hörn.

Det är osäkert var i snötäcket som lavinen släppte, men analysen från NGI tyder på att det var drevsnöflaket från de 40-50 centimetrarna av nysnö som fallit under veckan som ledde upp till olyckan. Bergssidan ligger i lä från den vindriktning som varit och antagligen har det drevat in snö som skapat ett drevsnöflak på upp till en meters tjocklek.

Eftersom rådande väderförhållanden försvårade och försenade räddningsinsatsen finns det inte heller någon exakt data på lavinens storlek och brottkant, eftersom stora mängder nysnö hann lägga sin innan räddningspersonalen var på plats.

Baserat på NGIs uträkningar och modeller har lavinen nått en hastighet på 20-25 meter per sekund och dragit med personerna cirka 450 meter ner längs bergssidan.

Räddningsinsats

Det fanns inga ögonvittnen till händelsen men den femte personen som vänt om gick upp för att se vart gruppen tagit vägen. Han såg då skidspåret som gick in i lavinkäglan och larmade 112. Samma kväll söktes området av med helikopter men ingen av de saknade syntes till.

Dagen efter gjordes flera försök att få in räddningspersonal till platsen men väder och ytterligare nysnö ställde till det och det ansågs inte vara säkert nog att vistas i området. Däremot plockades signaler från lavinsändare upp som antydde på att de saknade fanns begravda i lavinen.

Först efter 1,5 vecka var vädret bra nog för att sprängning och lavinbekämpning skulle kunna genomföras på sluttningar ovanför olycksområdet. Mer än en meter nysnö hade då fallit sedan olyckstillfället och onsdag den 17 januari ansågs området tillslut säkert nog för personal att anlägga till platsen.

Under de två första dagarna hittas tre av fyra personer med hjälp av signaler från deras lavinsändare. Försök att hitta den fjärde personen med hjälp av sondning pågår i flera dagar men får avbrytas när sämre väder drar in. Insatsen att hitta den fjärde personen kommer att återupptas nu under våren när snön har börjat smälta.

Analys och lärdomar

Lavinfaran var graderad som betydande under dagen för olyckan och att färdas i brant terräng bör då undvikas. De förolyckade begav sig in i ett område med 40 graders lutning på en sluttning som varit läsida under blåsiga dagar under den gångna veckan.

I utredningen antar man att gruppen färdats med relativt korta avstånd mellan sig i den branta terrängen med framstickande stenar och ett förmodat tunnare snötäcke. Det kan ha gjort att snötäcket belastats extra hårt och att de kunnat påverka ett svagt lager som fortplantat sig sidledes och utlöst lavinen.

Alla fyra har med största sannolikhet blivit tagna av lavinen samtidigt och dragits omrking 450 meter ner i dalen där samtliga begravts fullständigt och sannolikt omkommit en kort stund därefter, långt innan räddningsinsatsen kunde vara på plats.

Alla i gruppen hade med sig lavinutrustning i form av transceiver, spade och sond. En av de begravda hade även en lavinryggsäck, men den var inte aktiverad.

En viktig observation som NGI funnit var att lavinsändarna fortsatte att sända ut signaler lång tid efter olyckan, och tack vare det kunde tre av fyra hittas 1,5 vecka efter incidenten. Ännu en anledning att alltid ha fräscha batterier i lavinsändaren.



Läs rapporten i sin helhet här.

Prenumerera på Åka Skidors nyhetsbrev

Nyheter från skidvärlden i din inbox!

  • Få akaskidor.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!