Kompressionsplagg – på blodigt allvar

För det första, kompressionsplagg är inget nytt. Däremot är tanken att de kan användas för prestationshöjande ändamål relativt ny. Men själva plaggen är alltså inget nytt under solen, så kallade kompressionsstrumpor har funnits i många decennier.

För de flesta människor flödar kroppens blod genom venerna tillbaka till hjärtat så pass bekymmerfritt att man inte har några som helst problem att fungera i vardagen. Men för dem som av olika anledningar inte klarar av att hålla blodtrycket på rätt nivå kan blodet orsaka problem när det ska ta sig tillbaka till hjärtat från fötter och ben.

Problemen består i att vätska, alltså blod, börjar sippra utanför blodkärlen i sådan mängd att vävnaderna blir vätskefyllda. Det kallas ödem och kan synas genom att fötter och vader svullnar upp. Ofta gör det också ont.
Men utsätter man vävnaderna för tryck, genom till exempel en kompressionsstrumpa, så är det mycket svårare för vätskan i blodkärlen att tränga ut i vävnaderna. Dessutom ökar det yttre trycket venernas diameter vilket i sin tur ökar hastigheten på blodflödets återfärd till hjärtat.

Enligt Mikael Mattsson, fysiolog och lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm, så var ultramarathonlöpare bland de första idrottarna att börja använda kompressionsplagg. Syftet var att minska svullnader i fötter och ben vid långa distanser. På forskningsplanet dök de första rapporterna upp under 90-talet men den stora vågen av studier kom först på mitten av 00-talet.

Tanken bakom att använda kompressionsplagg för återhämtnings- eller prestationshöjande syfte, är densamma som tanken bakom den gamla kompressionsstrumpan, dvs. att hålla vätskan kvar i blodkärlen.

– Problemet vid till exempel uthållighetsgrenar är att man inte har tillräckligt med blod för att räcka till alla blodkärl och med blodets hjälp skicka syre till alla nödvändiga muskler samtidigt, säger Mikael. Det är därför det funkar med bloddopning, lägger du till mer blod så presterar du 10–15 procent bättre. Eftersom kompressionsplagg på till exempel armarna gör så att det blir mindre vätskeansamling där, alltså mindre svinn, så innebär det att det blir mera blod kvar till hjärtat centralt och i förlängningen till de muskler som måste jobba.

Man kan alltså säga att man effektiviserar kroppens blodanvändning genom att använda kompressionsplagg. När det gäller återhämtningseffekten så handlar det helt enkelt om att undvika att få ödem eftersom ödem saktar ner återhämtningsprocessen. Sedan finns det också en tredje effekt som brukar framhållas i marknadsföringssyfte, den att kompressionsplagg ger “stöd” åt muskulaturen vilket i sin tur ska förbättra prestationen.

Här handlar det om kroppens receptorer. Om tryckreceptorerna ständigt får en impuls av till exempel ett kompressionsplagg så kommer de under längre tid än normalt skicka signaler till hjärnan vilket leder till mera stimuli från hjärnan till de aktuella musklerna. Det hjälper muskeln att hålla sig alert och då blir det enklare för idrottaren att rekrytera rätt muskelfibrer för den rörelse som hen vill utföra.

– Ju bättre man är på en övning desto bättre är man på att slappna av på rätt ställe och använda rätt muskler. Det är lite så det funkar med kompression också; med kompression på muskeln kan det bli enklare att få till rätt tajming i musklerna och det är användbart vid till exempel sprint och hopp, säger Mikael.

Men hur stor skillnad gör då egentligen kompressionsplagg i praktiken? Ja, de flesta forskningsrapporter har visat att de inte gör någon skillnad alls. Men det behöver dock inte betyda att kompressionsplagg inte gör skillnad. Virrigt? Ja. Mikael förklarar:

– Gör man metaanalyser, dvs. man slår ihop många studier, så ser man att det finns en liten positiv effekt på prestationen av kompressionsplagg. Och den här lilla, lilla effekten kan ju vara skillnaden mellan medalj eller inte på ett OS. Även när det gäller återhämtning kan man se en liten positiv skillnad. Säg att idrottaren till exempel ska göra flera insatser under ett OS, då kan kompressionen vara det som avgör i slutändan eftersom återhämtningsprocessen skyndas på.

Enligt Mikael kan kompressionsplaggen till och med ha ännu större effekt för vanliga motionärer även om han inte sett någon studie som bekräftar det. Men utifrån resonemanget att blodkärlen blir mindre elastiska med åldern och därmed är sämre på att hindra vätskan från att tränga ut i vävnaderna, så skulle kompression kunna ha störst positiv effekt på någon som är gammal och dåligt tränad.

– Däremot skulle effekten för en vältränad 20-åring inte bli särskilt stor.

Artikeln publicerades ursprungligen i Sportfack nr 6-2013