Det är svårt att bli mer taggade än vad vi är just nu, i alla fall utan att helt tappa besinningen och börja slåss med varandra här på hotelrummet. Nästan en vecka har nu gått från det att vi anlände hit till Punta Arenas vid Magellans Sund i södra Patagonien i Chile.

En vecka spenderad väntades på att få flyga ut till Antarktis för att där få göra det vi rest hela vägen hit för, klättra och klämma lagg. Men vädergudarna ville annorlunda.

I en hel vecka har vädret över Antarktis i allmänhet och Patriot Hills basen i synnerhet, varit alldeles för dåligt för att tillåta flygning. Med tanke på att vi talar om en monstrositet till rysk armekärra byggd i gjutjärn, flugen av ukrainska piloter, helt befriade från så futila sentiment som dödsskräck, antar vi att det blåser på ordentligt.

I brist på annat att göra än att vässa stegjärn och stålkanter har vi numera ”gjort” varenda hamburgarhak i den lilla staden, sköljt ned en och annan öl, gått på pingvinjakt och lyssnat oss igenom flera gigabyte av musik. Det är hårt att vara ”fri äventyrare”, men vi har tur som har flerårig erfarenhet att luta oss tillbaka på när problemen hopar sig. ”When the going get’s tough, the tough turn up the volume...”

Häng med i bloggen, för det kan knappast blåsa hela sommaren.