Tjejskidor

Skidfabrikanterna har insett att vi människor är olika skapta, och att manlig och kvinnlig anatomi skiljer sig åt. Det finns många aspekter på anatomin att ta hänsyn till i konstruktionen av ett par tjejskidor, och fabrikanterna anpassar skidorna på olika sätt.

2009-12-01

Skidutrustning anpassad för kvinnliga åkare är numera en självklarhet. Det finns både skidor, pjäxor och bindningar anpassade för att fixa de specifika problem som tjejer stöter på med traditionell utrustning. Utbudet växer dessutom för varje år och det finns tjejskidor för såväl pist, all-mountain, offpist och jibbing. I det här testet har vi dock fokuserat på pistskidor.

Tjejpjäxor är ofta anpassade för kraftiga vader, med lite vidare eller lägre skaft. Detta beror ofta på att hälsenan är kortare och att vadmuskeln därför är bredare närmare hälen.

Har du ett par pjäxor anpassade till din lägre vikt eller styrka ska du se till att även skidorna är det. Mjuka pjäxor och hårda skidor kan bli en jobbig kombination då pjäxorna ger med sig innan skidorna svarar.

Flex och skärning är viktiga parametrar för att en skida ska passa tjejers vikt och styrka. Vissa modeller har rakt igenom fått en mjukare flex, på andra varierar flexet längs skidan. En mjukare framdel ger dig en smidigare ingång i svängen.

Bindningens monteringspunkt kan justeras framåt något för att flytta fram trycket på skidan och förenkla ingången i svängen. Skärningen kan vara mer markant framtill än baktill på skidan vilket gör utgången ur svängen enklare.

För att råda bot på bakvikt, orsakad av en kvinnlig stuss, kan hälen höjas för att på det viset lyfta upp och fram rumpan så att den hamnar rakt ovanför fötterna. Hälen kan höjas i pjäxorna eller på bindningen. Har du balanserat höften rätt behöver inte längre C-kupan fällas fram för att kompensera rumpans position, utan vår naturliga strävan efter balans håller upp överkroppen i god jämvikt.

För att rädda knäna tänker några fabrikanter tvärtom; de höjer istället tån för att ge lårets framsida ett mer gynnsamt läge att jobba i och skonar därmed även knäna. Lårets framsida är ju den muskel som i huvudsak stabiliserar knäet. I utförsåkning utsätts tjejers knän för nästan lika höga påfrestningar som mäns, medan tjejer i genomsnitt bara har 70 procent av styrkan.

Vikten är en annan parameter att ta hänsyn till, utrustning med lägre vikt är lättare att vrida runt i en sväng och ger även ett snällare moment i knäleden. Allt detta sparar på dina krafter och du orkar dessutom dansa mer på afterskin.

5 kvinnliga skidproblem

1 Korta hälsenor och kraftiga vader » smärta och kramp.

2 Stor rumpa » bakvikt.

3 Vi har bröst » fälld överkropp.

4 Lägre vikt och mindre muskelmassa » jobbigare åkning.

5 Knän » är mer utsatta för skador hos kvinnliga skidåkare.


Anja Stigsdotter
34 år, 161 cm, 58 kg

Har några skidlärarutbildningar i ryggen men har inte ägnat så mycket tid åt yrket. Åker mer tekniskt än fort och gillar att svänga, allra helst runt träd i skogen. Bra skidor till detta tyckte Anja var Head Power One. Elan och K2 gillades också.


Atti Larsson
59 år, 165 cm, 58 kg

Riktigt fartglad skidåkare med förflutet som skidsporthandlare. Åker ifrån de flesta men väger inte så mycket, så skidorna ska vara lättåkta och samtidigt fartstabila. Bland årets skidor levde Rossignol Attraxion lll bäst upp till det. Bra var även Völkl och K2.


Emma Eliasson
28 år, 167 cm, 60 kg

Uppvuxen i Årebygden har Emma åkt skidor där sedan hon var fyra år. Duktig tjej som gillar snabba svängar i en fin pist. God fart gör att skidor måste stå pall för tryck för att gillas av Emma. Det gjorde Nordica Drive bäst i årets test. Godkänt fick även Elan och Rossignol.


Karin Öberg
27 år, 169 cm, 65 kg

Karin har åkt skidor sedan barnsben och har de senaste åren vigt både jobb och fritid åt det. Jobbet är som skidlärare på Totalskidskolan, där hon instruerar skidåkare med funktionsnedsättningar. Fritiden är över hela Åreskutan. Topp tre i årets test blev Head Power One, Nordica och Salomon.

Skriv ut » Tipsa en vän »  Kommentera »

Vår med Åka!
Senaste artiklar
Prylnyheter
Nya filmer
Bloggat










Egmont logo
© Egmont Tidskrifter