Skidåkning är en mycket komplex idrott fysiskt sett — i synnerhet den form som extremåkaren Sverre Liliequist ägnar sig åt. Långa dagar på branta bergväggar kräver styrka, uthållighet, balans och rörlighet. För att förbereda sig inför vintrarnas utmaningar väljer Sverre sina egna metoder. Han lär sig hellre åka skateboard än joggar två mil på asfalt.
– Jag utgår från tre saker: barmarksträningen ska vara vinklad mot skidåkningen, få min kropp att hålla bra och vara rolig, säger Sverre Liliequist.

Den som träffat Sverre förstår att han kunde ta sig till finalen i Gladiatorerna. Han är kort sagt en kraftig bit. Men till skillnad från Atlas och Hero ägnar inte Sverre sju kvällar i veckan åt att svettas i gymmet.
– Visst rör jag på mig nästan varje dag och visst kör jag vanlig styrketräning i gymmet med jämna mellanrum. Men jag har övergett de traditionella träningsprogrammen och försöker känna efter vad som passar just mig.

Den traditionella träningen har han testat grundligt. Under åren då han tävlade i portar och gick på skidhögskolan i Östersund var dagarna strängt inrutade.
– Vi körde elva pass i veckan, hade koll på en massa värden och förde statistik. Då tyckte jag att det var kul därför att vi var ett gäng som pushade varandra. Jag har alltid gillat att träna och på den tiden handlade det mycket om att testa sina gränser.

En fördel med de åren är att de gett en bra grundfysik, menar Sverre.
– Jag behöver inte bygga upp kroppen inför vintrarna. Det handlar mer om att underhålla min kondition och styrka. Många skidåkare skulle ha nytta av att en gång för alla skaffa sig riktigt bra fysik. Sedan är det ganska enkelt att bevara den. Man kan också undvika vissa skador genom att vara vältränad. Kroppen klarar en rejäl vurpa bättre.
– Att vara vältränad ger ju också ett allmänt välmående. Mina knän och ryggen har blivit ganska slitna med åren. Jag får värk och blir stel om jag inte håller igång.

Men de klassiska konditions- och styrkepassens tid är förbi för Sverres del. Under åren som proffsåkare i USA och i ännu högre grad som friåkare har han valt att söka efter en mer personlig form av träning.
– I dag tror jag inte att den traditionella träningen vore bra för min åkning. Jag vill vara mer mångsidig och undvika slentrian och nötande. Jag tror att träningen ger mycket mer om man trivs, är pigg i skallen och känner sig närvarande. Utförsåkning är ju inte en slitsport som längdåkning. Tvärtom måste man vara mentalt alert hela tiden, framför allt om man håller på med extremåkning. Jag vill träna “de små grå” samtidigt som jag tränar kroppen.

Sverre vill betona behovet av lust och helhetstänkande inom träning.
– Låt känslan styra. Håll inte på och pressa om det inte känns bra. Träna ihop med kompisar du har kul med. Gör träningen lekfull – skidåkning är ju en lek.

Som ett led i denna filosofi har ett av Sverres sommarprojekt varit att börja åka skateboard.
– Jag har en oerhörd respekt för duktiga skejtare. De som behärskar svåra trick på skateboard måste ha kroppskontroll, perfekt balans, förmåga att öva mycket och koncentrera sig. Sådant har man stor nytta av som skidåkare. Dessutom är det ju så grymt kul!
Motocross, löpning i ospårad terräng och styrketräning med inriktning på musklerna som används i skidåkningen är andra steg på Sverres väg mot en vinter på branta bergsväggar. Åka Skidor ger i detta nummer och de två nästkommande träningstips och råd utifrån Sverre Liliequists träningsfilosofi.

Del 1 Kroppskontroll och balans
Småkillarna som hänger vid Björkhagens ramper frågar Sverre Liliequist om han sysslar med någon extremsport och om han varit med i någon film. Sverre svarar “ja” på båda frågorna och berättar lite om sin skidåkning. “Coolt!” ropar småkillarna.
Riktigt lika imponerade är de inte när Sverre börjar åka i rampen. Han köpte sin första skateboard inför den här sommaren. “Du borde böja lite mer på benen.” säger en tolvåring med mohikanfrisyr och säckiga byxor. Sverre garvar och senare får han i alla fall applåder när han sätter en snygg “rock and roll to fakie”.
Efter en halvtimme tar han rast. Svettdropparna rinner nerför pannan.

– Det här är inte bara bra för koordination och balans. Som nybörjare är jag ju dessutom helt utpumpad efter en timme i rampen. Jag får ju flås av det här! säger Sverre med ett skratt.

Han berättar att han försöker hitta sporter som liknar skidåkningen.

– Sporterna behöver inte vara identiska. Men det är viktigt att några delar påminner. Det kan vara fysiska aspekter såväl som mentala. Det kan handla om adrenalinkickar, fartupplevelser, rörelsemönster. Har man flera sporter att växla mellan kompletterar de varandra.

– Jag tror på att utöva en sådan kompletterande sport minst en gång i veckan och att växla mellan olika sporter. Bredden är viktig, tillsammans ger sporterna en perfekt grund inför vintern.

Sverre trivs och tränar upp balansen och kroppskontrollen i Björkhagens ramp.

4 träningsfavoriter

> Skateboard Att åka skateboard kräver kroppskontroll, balans och disciplin. Du måste vara koncentrerad, i synnerhet som nybörjare. Och skateboard ger den där skönt pirriga känslan i magen.

> Motocross Påminner mycket om tuff skidåkning. Kurvtagningen, hoppen, accelerationen. Dessutom är det en fysiskt tuff sport som ger bra träning. Nackdelen är den höga skaderisken och att man måste meka ganska mycket. Jag har hållit på i två år och har en KTM 250. Jag brukar försöka åka några gånger i månaden. En annan fördel är att motocross är schysst socialt. Vi drar ut ett gäng och åker ihop. Några helger varje sommar samlas vi hos en kompis som har en egen bana utanför Nora.

> Vågsurfing Jag är absolut inget proffs, men tycker det är kul ändå. Kanske en av de sporter som kräver allra bäst balans. Att komma upp på brädan på en riktig våg ger också en skön kick. Jag försöker åka på någon surfresa varje år och ibland åker jag ut till Torö utanför Stockholm.

> Fotboll De snabba vändningarna, accelerationerna och kroppsförflyttningarna kräver bra koll på kroppen. Jag spelade mittfältare i Saltsjöbadens IF tills jag var 15 år. Nu är vi ett gäng polare som försöker spela en kväll i veckan. Vi åker till Gärdet i Stockholm, där träffar man alltid andra som vill spela på kul.