5fd926371cae3

Artiklar

Gringos i Las Leñas

Las Leñas i Argentina har det södra halvklotets bästa offpistskidåkning. Varje år flyr hundratals gringos på skidor tvärs över världen undan sommarens hetta. Åka Skidors Tobias Liljeroth är en av dem.

Text: Åka Skidor • 2009-05-11 Uppdaterad 2009-05-11

– Det är så jäkla typiskt, varför lyckas jag alltid med det här? är det första
jag tänker när jag står i en snorbrant ränna med bara klippor under mig och
letar efter en hyfsat säker väg ut.

Här har vi flugit 16 timmar från Sverige till Buenos Aires, väntat i tre dagar
på vårt bagage och sedan tagit en buss tvärs över hela Argentina till Las
Leñas. Bara för att hamna i trubbel redan det första åket. Ingen av oss har
stått på skidor på några månader så jag hade gärna tänkt mig en lugnare
inledning på vår Sydamerikavistelse.

Bergssidan vi står på är en friåkares våta dröm: den är stupbrant och pepprad
med korridorer med lutning på mellan 35 till 45 grader. På sidan skjuter en
gammal skraltig tvåstolslift rätt upp i himlen: den närmast legendariska
Marte – Chairway to Heaven.

Och det är i den himlen vi just nu står och försöker hitta en väg ut som inte
innebär ett 30 meters klipphopp till en stenhård land­ning. Lars-Åke har
varit här förut och tyckte att Frankie’s skulle vara ett bra första åk. Det
var bara det att hans minne inte var lika skarpt som han trodde, vi hamnade
istället drygt hundra meter för långt åt höger i Sin Salida – ”ingen utgång”
på spanska. Snön är bra, den består av packad kallsnö som skidorna får bra
fäste i men är tillräckligt mjuk för att vara kul att åka i. Perfekt snö för
att åka korridorer i med andra ord och alla tre är vana vid den här typen av
terräng så det är egentligen ingen fara. Det är bara det att våra ben inte
riktigt har kommit in i skidläge ännu, de är fortfarande kvar i badshortsen
och våra värkande fötter har ännu inte vant sig av med flipflop-tofflorna.

Vi hittar nödutgången, skråar ut på en kort men exponerad travers in på säker
mark och kör några stora svängar på fältet nedanför bort mot liften igen.
Hopp in i liften och upp för ännu ett varv, utan stakning och onödigt
traverserande. Få liftar i världen bjuder på lika enkla som radikala varv.
Marte är verkligen stolliften till himlen – eller ett mindre helvete om det
går fel.

Det är i slutet på augusti och vi har precis som många andra
skidåkare från det norra halvklotet tröttnat på badjävlar, salta stänk och
kladdig sommarvärme. Vi vill ha vinter och snö istället och vänder därför
blickarna mot andra sidan jorden. Mot Las Leñas, den södra hemisfärens
största och bästa skidort. Varje sensommar dras friåkare från hela världen
hit för att få in några åkdagar under den gröna årstiden. Dirtbagbummarna är
många men samtidigt går det fler friåkningsproffs på dussinet här än på
någon annan skidort i världen.

Las Leñas ligger utkastad likt månbas Alfa i ett trädlöst landskap i Andernas
karga bergsvärld. Orten byggdes upp från scratch i början på 80-talet med
målsättningen att skapa den perfekta skidorten. Skidfunktionalism var
ledordet och byn saknar egentligen allt som är i närheten av att kunna
kallas charm, den är tråkigt steril och påminner mer om en förort till en
storstad än en lyxig skidort. För det är det Las Leñas egentligen är, en
tummelplats för Argentinas rika och välbeställda. Prisnivån är sjukt hög med
argentinska mått mätt och skidåkning är ingen sport för massorna. Landets
ekonomi har gått på knäna i många år och valutan svänger upp och ner. Mest
ner, vilket gör att växelkursen är extra kul för oss gringos.

Vi går ut på restaurang och käkar en saftig bife de lomo eller bife de
chorizo. Argentina har utan diskussion världens bästa kött, det tillagas
nästan helt utan kryddor – bara lite olivolja och salt – men smakar
himmelskt och nästan smälter på tungan. Storleken på köttbitarna varierar
från stor, till gigantisk, till att det är ett halvt kreatur som ligger på
tallriken. Till det dricker vi en Malbec från vindistriktet Mendoza och mår
extra prima när räkningen på långt under hundra svenska kronor dyker upp på
bordet.

Landet Argentina är en smältdegel av italienska och spanska invandrarättlingar
och matkulturen är en perfekt mix av de två, kombinerat med Argentinas
inhemska. Proppmätta sätter vi gaffeln i den sista köttbiten, slår upp ännu
ett glas och gör oss redo för att gå ut på nattklubb.

Ljudnivån och cigarettröken slår oss i ansiktet när vi kliver in på Ufo Club,
en av byns få nattklubbar. Lokalen ångar av svett från hundratals människor
som slår sig lösa till dansbeatsen. Vi tränger oss igenom den svajande
folkmassan, fram till baren och beställer en runda fernet och cola,
Argentinas nationaldrink. Hur den smakar? Bättre än man kan tro, lite som en
extra kryddig julmust. Fast med alkohol i, förstås.

Vi ger upp framåt tre på morgonen men klubben stänger inte än på flera timmar.
Argentinarna festar tills solen går upp, sover ett par timmar och drar ut i
backen bra mycket tidigare än de flesta bummare – jag fattar ärligt talat
inte hur de orkar. Å andra sidan såsar de sig som sengångare genom dagarna
medan vi gör varv på varv på berget.

När vi kommer ut i den kylande vinternatten märker vi att vinden ökat i styrka
och att himlen ser hotfull ut, ett oväder är på väg in och det är inget
litet ska vi snart märka.

Det där med att Las Leñas är den perfekta skidorten ska man ta med
en rejäl nypa salt. Liftarna är egentligen sorgligt dåligt planerade och
merparten går kors och tvärs över ett rätt flackt område, förutom Marte
förstås. Liftarna har en viss ovana att vara stängda lite för ofta för att
det ska vara kul när du har rest tvärs över jordklotet för att åka skidor.
Vindarna får fart över den enorma Pampas-slätten och träffar Las Leñas där
det ligger i utkanten av Anderna, och liftarna är sårbara för det hårda
vädret.

Med liften Marte öppen är området ett friåkningsparadis i världsklass. Med
Marte stängd är Las Leñas ett ganska mediokert skidområde. Har du otur är
även Volcano stängd och då har du garanterat lätt att hålla dig för skratt.

Marte är placerad i en vindkanal som samlar snö i mängder när det väl snöar
och då tar det i värsta fall veckor innan liftpersonalen lyckats gräva fram
liften. Under den tiden går du runt i byn och vet att den nyfallna snön
ligger däruppe och blir sönderblåst. Volcano är dessutom placerad mitt i en
lavingata, man undrar verkligen vad konstruktörerna tänkte på när liftarna
planerades.

Som om inte det var nog så träffas Sydamerika av en gigantisk storm, Santa
Rosa, varje år vid månadsskiftet augusti och september. Storleken och
kraften varierar men att stormen kommer varje år är stensäkert. Den rullar
in från Stilla havet och träffar kontinenten från väster med våldsam kraft.
Anderna ligger inte långt från kusten och det regn som faller på låg höjd
betyder – just det – snö på hög höjd. Med andra ord så är det oftast bra med
snö i början på september, precis den tiden som vi har tagit oss hit. Tyvärr
så betyder också en storm av Santa Rosas storlek att vindmätarna nästan slår
i botten och att liftarna på berget står stilla under tiden.

Gringos i Las Leñas

På gatan utanför betonghuset där vi bor hukar sig människor
mot vinden och kämpar sig fram mellan snövallarna som drivit in där
skidbussen försöker slå sig fram. Att liftarna på berget är stängda behöver
jag kanske inte ens tillägga. Jag vet inte om det skulle vara speciellt
festligt att vistas ute på kalfjället i det här vädret, bättre att stanna
inne i värmen och ta fram fjärrkontrollen istället.

Det är nämligen lördag eftermiddag och på tv är det bara en sak som gäller:
fotboll. Fyra direktsända matcher i rad – två från spanska La Liga och två
från den inhemska Torneo Apertura. Och om abstinensen blir för stor kommer
höjdpunkter från i princip alla ligor värda namnet i Europa efter
sändningen.

I Argentina är fotboll närmast en religion och deras andra gud heter
El Diego. Diego Armando Maradona, fattigpojken från Buenos Aires som blev
tidernas kanske störste spelare, älskas ohämmat av generationer av
argentinare. Få saker betyder så mycket för mannen på gatan eller liftgubben
i Las Leñas, som fotboll. Folket är uppdelat i två läger: Boca Juniors eller
River Plate. Randen på bredden eller på tvärsen. Blå-gult eller röd-vitt.
Jag öppnar en flaska Quilmes-öl och njuter av bolltrillandet medan stormen
ryter utanför fönstret.

Efter en veckas oväder med stängda liftar och åtskilliga Quilmes
senare kan äntligen Marte öppna igen. Och vilken syn som väntar oss.
Rännorna på Marte-facet är igenfyllda. Vid botten väntar ett hundratal
gringos med feta skidor under fötterna på att spåra upp snön. Men underlaget
är ganska vindpinat, drömmen om meterdjupt puder kan vi bara glömma.

Las Leñas har kanske världens bästa skidåkning sommartid men den som förväntar
sig djupa förstaspår blir lätt besviken eftersom vindarna från Pampas oftast
grusar de drömmarna. Men när det väl händer, då är Las Leñas rent magiskt.
Och bättre än en dag på beachen, garanterat.

Vinden biter i kinderna på toppen av skidområdet ovanför Marte. Las Leñas
ligger ganska långt norrut så solen steker ordentligt och dum som jag är har
jag glömt att smeta solkräm i ansiktet. Resultatet är en gogglesbränna, den
värsta jag någonsin lyckats få till. Kinderna är djupt brunröda och runt
ögonen är jag kritvit. Jag ser helt enkelt förjävlig ut och frågan är hur
hälsosamt det är. Men det är ändå lätt att glömma bort sådana petitesser här
uppe, för när jag blickar söderut tornar en majestätisk, alpin amfiteater
upp sig. Åken därborta är klassisk skidmark för brantåkare: Cerro Martin,
Entre Rios och längst bort ståtar los Torrecillas med sina mäktiga torn.
Åken har varit med i åtskilliga skidfilmer genom åren och det är inte svårt
att förstå varför. Det är brant, vackert och mäktigt, det finns få skidorter
i världen som har lika rå terräng bara någon timmes hajk bort.

Och så finns rännorna på baksidan av berget som tar dig ned mot vägen
bortanför skidorten: Sans Nom, Cornecito. Brant och skön åkning i en mäktig
omgivning i det karga landskap som kännetecknar Anderna.

Gringos i Las Leñas

Istället för att hajka i ett par timmar vill vi få lite enkla
svängar och vänder oss åt andra hållet istället, tillbaka mot skidområdet.
Vi skråar norrut in i Paradiso, en lång och bred ränna som går hela vägen
från toppen på Marte ned mot liftarna på bergets soliga framsida. Allting är
ju tvärtom här nere, norr motsvarar söder på vår sida av jordklotet och
solen rör sig åt andra hållet. Med andra ord: norr betyder att solen ligger
på och har förvandlat den vindpinade skorpan till ett perfekt och slätt
underlag. Det är ren världsmästarsnö som får vem som helst att släppa
spärrarna och dra på så hårt att det nästan börjar kännas obehagligt. Runt
omkring mig sticker stora klipptorn upp som spiror och skapar en magisk
stämning.

Efter nära 700 fallhöjdsmeter saktar jag ner med mjölksyra i låren och glider
in i pisten bredvid Volcano, kör ned till månbasen och upp mot toppen på
Marte igen. Snart väntar hösten hemma i mellanmjölkens land och det är lika
bra att mjölka Las Leñas medan Marte är öppen.

Vi skråar lite lätt vänster från toppen på liften, fortsätter hundra meter
längs en rygg och tar några svängar på toppen av Eduardos innan vi gör en
skarp högersväng över en kam. Nedanför skidspetsarna ligger en perfekt
ränna, 600 fallhöjdsmeter lång, 50 meter bred, upp mot 40 grader brant och
med kallsnö som bevarats på Marte-facets skuggsida. Det är inget snack om
saken, det här är Frankie’s, rännan vi letade efter när vi precis kommit
hit. Jag petar skidorna i fallinjen och kör så hårt jag vågar, efter tre
veckor på snö börjar äntligen benen fungera som de ska igen.

Medan klipporna far förbi vid sidan om mig kan jag inte undvika att känna mig
lite vemodig. För istället för att åka höger bort mot liften tar jag vänster
ned mot byn igen. Det är dags att dra hem. Precis när Las Leñas äntligen
börjat leverera på riktigt.

Framför oss väntar nästan ett dygn i buss med tankarna surrande och en längtan
efter att få åka skidor igen. Tre veckor i Sydamerika stillade inte begäret
för en gringo på skidor – det skapade bara ett begär efter mer.

Av: Tobias Liljeroth

Faktaruta

Las Leñas

Läge och resa Las Leñas ligger i västra Argentina, i bergskedjan
Anderna. Flyg till Buenos Aires eller Santiago i Chile och ta sedan buss
till först San Rafael, sedan upp till skidorten.
Mat och dryck Kött och vin. Punkt. Argentina har utan tvekan världens
finaste nötkött. Vindistriktet Mendoza producerar mängder med
kvalitetsviner, speciellt är området känt för viner gjorda på druvan Malbec.
Internet www.laslenas.com
Visa större karta

Gringos i Las Leñas
Gringos i Las Leñas
Gringos i Las Leñas

Gringos i Las Leñas
Gringos i Las Leñas
Gringos i Las Leñas
Gringos i Las Leñas


Text: Åka Skidor • 2009-05-11
Artiklar

Copyright © 2024 Åka Skidor

Denna sajt drivs av Story House Egmont AB. Story House Egmont publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Story House Egmont är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.storyhouseegmont.se.

Story House Egmont AB, Karlavägen 96, 115 26 Stockholm, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556046-9206

Scroll to Top