Joel Karlsson och Anette Andersson tar de sista kliven upp på toppen av Kirketaket. Foto: Tomas Ärlemo, www.arlemo.se

Artiklar

Vårvinter i väst – toppturer i Romsdalen

Vårt västra grannland Norge är den sena vårvinterns toppturshöjdare med slasksnö, taggiga bergstoppar och suveräna åk. Romsdalen är den vackra doldisen som levererar säsongens sista skiddrömmar.

Text: Tomas Ärlemo • 2015-01-27 Uppdaterad 2015-01-27

Romsdalen

Med låten Get busy living! av det sydafrikanska bandet Goldfish sprakandes på repeat i den enda högtalare som fungerar susar jag västerut i min gamla Volvo. 

Våren är långt gången, solen skiner och i storstäderna söderut börjar livet på utecaféerna dra igång på allvar. Folk tar på sig sina trendigaste solbrillor, gömmer undan vinterkläderna och njuter av solen. 

Ett bra stycke norrut är den femte årstiden, vårvintern, snart till ända. Det ligger fortfarande snö i fjällen, men de som vill åka skidor får räkna med en hel del mossåkning och barmarksgång under turerna. Snön börjar bli sunkigt våt och har tappat mycket av sin bärighet och kollapsar för varje steg. 

Det är nu de flesta ställer undan skidorna för sommaren, men för vårvinterälskande skidåkare finns en möjlighet att förlänga den härliga årstiden. Norge. 

Att dra västerut i början av maj har blivit en tradition för oss, ett gäng jämtländska skidfreaks. Det är i stort sett samma gäng varje år, några kommer till och några faller ifrån, men de flesta håller på traditionen. Den årliga Norgeturen missar man inte gärna. 

I år är målet Romsdalen. Ett topptursparadis utanför det lilla samhället Åndalsnes på Norges västkust med taggiga, alpina toppar och långa skidåk ner till havsnivån. Kanske lite mindre känt här i Sverige än klassiker som Lyngen, Lofoten och Sunnmörsalperna – men minst lika bra. 

Paradiset norr om polcirkeln
Vårvinter i väst – toppturer i Romsdalen
Henrik Westling i kortärmsmarsch mot Gjuratinden. Foto: Tomas Ärlemo, www.arlemo.se

När jag kliver ut ur tältet på Åndalsnes camping första morgonen är det varmt och vår i luften, men lågt i tak då de flesta topparna är höljda i moln. Det utlovade högtrycket ligger fortfarande och avvaktar en bit bort. 

Jag bestämmer mig för att göra en tur upp på toppen av Blånebba, en lättillgänglig topp som ger 950 fallhöjdsmeter fin skidåkning. Jag kör upp i Venjedalen, parkerar vid vägens ände, klistrar stighudar under skidorna och släpper lös häldelen på bindningarna. 

Den monotona lunken på vägen upp, i kombination med den mäktiga miljön, gör att jag snart kommer in i ett slags meditativt tillstånd som så många gånger tidigare på väg upp för något fjäll. Utan att tänka på att det faktiskt är ganska tungt att gå rakt uppför ett berg fortsätter jag steg för steg mot det givna målet.

När jag når toppen skingrar sig molnen några minuter, som för att ge mig en chans att ta del av utsikten. Då förstår jag vad någon menade med att “Blånebba är en liten topp med stor utsikt”. Jag får med råge lön för ett par timmars möda. 

Rakt över på andra sidan Romsdalen ser jag den mäktiga Trollveggen som är en del av Trollstindan med sin taggiga kam – Europas högsta vertikala bergvägg där base-hopparna får knappt 1 000 vertikala meter på sig att veckla ut sin fallskärm om de trotsar hoppförbudet och slänger sig över kanten. Norr om det ser jag glaciären Adelsbreen och rakt söderut tornar Romsdalshornet upp sig. 

Åkningen är ihållande brant och fin om man håller ungefärlig riktning mot parkeringen. Vägvalet är inte särskilt svårt, om man känner till vägen eller har läst på i guideboken – vilket jag gjort. 

Snöpalmerna
Vårvinter i väst – toppturer i Romsdalen
Planering och kartkoll för dagens tur. Foto: Tomas Ärlemo, www.arlemo.se

Under nästa natt anländer resten av gänget med årets hittills stabilaste högtryck i släptåg. Någon halar fram kartan och guideboken under frukosten. Strax står alla lutade över kartan.
“Den här turen verkar cool”, säger någon. Den kräver rep de sista femtio meterna till toppen!.
“Den här turen verkar soft”, säger någon annan. 

Vi bestämmer oss för en norsk turklassiker, Kyrketaket. Det är ett av Norges mest kända topptursfjäll, lätt att känna igen på sin karakteristiska topp, som inte helt överraskande ser ut som just ett kyrktak, med en definierad takås längst upp.  

Himlen är klarblå och solen steker på våra vinterbleka kroppar när vi följer spåren som slingrar sig uppför i den glesa björkskogen, endast iförda pjäxor och underkläder. På kalfjället följer vi en ås i ganska blygsam stigning. Hela turen är 1 340 höjdmeter, men det är framförallt de sista 400 som lutar så mycket att vi måste göra slag uppför fjället. 

På toppen får vi återigen lön för mödan och bjuds på ett bedårande vackert panorama. Det är helt vindstilla. Stumma och hänförda av utsikten ser vi oss omkring. I norr sträcker sig ett alpliknande landskap med toppar så långt ögat når. 

När vi vrider på oss och tittar västerut ser vi Romsdalsfjorden som slingrar sig med sitt blåa vatten från Atlanten, förbi Åndalsnes. Romsdalsfjorden övergår sedan i Isfjorden och sträcker sig kantad av majestätiska fjäll ända in till det lilla samhället med samma namn. Lövskogspartierna som omsluter de små fälten längst nere i dalen är svagt ljusgröna av löven som börjat spricka ut. I lite mer sydlig riktning syns återigen stupet Trollveggen.

Disentis – En dold pärla
Vårvinter i väst – toppturer i Romsdalen
Anette Andersson, Anders Olsson och Joel Karlsson på glaciären Hoemsbreen. Eikesdalsvatnet längst ner i dalen. Foto: Tomas Ärlemo, www.arlemo.se

Hudarna åker av, hälarna fixeras och gogglesen åker på. Framför våra skidspetsar har vi 950 fallhöjdsmeter av fantastisk solbehandlad vårsnö. Rakt i fallinjen. Efter fyra timmars vandring uppför är vi beredda att belöna oss själva med ett av årets finaste åk. 

En efter en tar vi för oss av den vita glädjen och lägger det ena spåret bredvid det andra, utan att korsa varandras linjer. Med leenden från öra till öra stannar vi till några gånger på vägen ner. Så fort vi stannar mer än ett ögonblick immar våra goggles igen av värmen som ångar från ansiktet. 

Dags för sista delen. Jag släpper på i stora svängar och njuter i fulla drag av att flyta på ytan av slaskig vårsorbet med den ljumma fartvinden i ansiktet och solen snett upp till höger. 

Om åkning i isiga pister i december är den riviga snapsen till förrätten, så är det här den ljuvliga desserten som smakar sött i munnen långt efter sista tuggan. 

Jag ökar farten och ligger nära gränsen av vad jag vågar. Skidorna svarar på små justeringar av kroppsvikten och jag byter riktning med jämna mellanrum. Jag tänker på… ingenting. Jag bara är. Och jag är lycklig.

När vi kommer hem till vårt basecamp på campingen nere i dalen knäpper vi varsin kall öl, tar ett liggunderlag och slänger oss på gräset, i solen. Vi snackar om allt och inget – det är afterski när den är som bäst. När solen skyms av närmsta fjäll åker dunet på och pastan fram.

7 Sköna skidhotell i Alperna
Vårvinter i väst – toppturer i Romsdalen
Erika Ranbrandt betar av de första av de 950 fallhöjdsmetrarna av fin vårsorbet på Kirketaket. Foto: Tomas Ärlemo, www.arlemo.se

Nästa dag bestämmer vi oss för Gjuratinden, den iögonenfallande spetsiga toppen man ser när man kör på norra sidan av Isfjorden i riktning österut mot det lilla samhället (med samma namn). 

Fjället som har fått sitt namn av att den översta delen av toppen ser ut som en spene, jurtapp på norska, kan nås från två håll. Om man utgår från Åndalsnes, som vi gör, är det överlägset närmst och lättast att köra via Isfjorden, förbi Grövdal och parkera i Habben. Därifrån följer man i stort sett samma dalgång hela vägen upp och rundar fjället moturs. 

För att ta sig de sista 150 höjdmeterna till toppen byts skidor mot stegjärn och för att ta sig upp på pinnakeln som pryder fjällets topp är klätterutrustning ett måste. 

Vi struntar i det och tar ett åk på glaciären Hoemsbreen, ner mot Eikesdalsvatnet istället. Underlaget är fast med ett härligt smörigt lager snö längst upp. Vi släpper på över den konvexa sluttningen och vet att ju längre vi åker, desto längre måste vi gå tillbaka, eftersom detta åk går ner i fel dalgång. Ändå är det svårt att förmå sig att stanna. 

Vi fortsätter ner i samma dalgång som vi gick upp i några timmar tidigare. Åket är böljande och uppdelat i etapper med små ryggar och avsatser. Vi försöker optimera åket genom att stanna upp emellanåt och gissa var snön är bäst med tanke på hur länge snön varit solbelyst, skuggpartier, om det ligger klumpar från gamla laviner i vägen, att snön är blötare ju längre ner vi kommer och så vidare. 

Ibland drar vi vinstlotten och får fantastisk åkning. Andra gånger kommer vi in i partier med riktigt blöt snö som suger tag i skidorna så att vi nästan står på näsan. Det är helt enkelt vårskidåkning i ett nötskal, något som aldrig gör mig besviken. 

Nästa dag bockar vi av Nonstinden. Det blir säsongens sista åk för min del, bokslutet är gjort med positivt resultat och det är dags att ställa undan skidorna för den här vintersäsongen. 

Vi packar bilen och tar adjö av de andra som ska vara kvar ytterligare någon dag. Jag vrider om nyckeln på Volvon och ur högtalaren sprakar Get Busy Living! igen. Och det passar bra, jag kunde verkligen inte ha levt dessa dagar på ett bättre sätt.

Norsk alpåkning

TOPPTURER I ROMSDALEN

Vårvinter i väst – toppturer i Romsdalen
Utsikten från Blånebba in i Romsdalen är bedårande. Det karakteristiska Romsdalshornet till vänster och Trollveggen till höger. Foto: Tomas Ärlemo, www.arlemo.se

Toppturer längs den norska västkusten är en riktig höjdare när vårsolen skiner och snön är skönt slaskig. Det här är en snabbguide till skidåkningen i Romsdalen, ett av Skandinaviens finaste turområden.

LÄGE  & RESA
Romsdalen ligger vid Åndalsnes vid den norska västkusten.
Åndalsnes ligger ungefär 90 mil från Stockholm. Enklast är att ta bilen via slingriga, norska, vägar. Kör till Dombås och sväng in på E136 de sista 10 milen.
Alternativet är att flyga med SAS via Oslo till Ålesund (alter-nativt Molde) och skaffa en hyrbil å plats. Bil är hursomhelst ett måste för att ta sig till skidåk-ningen.

I ROMSDALEN
För toppturer i Romsdalen bor man lämpligen i Åndalsnes eller Isfjorden. Båda orterna ligger centralt i området och härifrån tar man sig smidigt med bil till alla turer. Det finns ett flertal campingplatser i området. 
På Åndalsnes Camping & Motell får man en tältplats för 150 NOK per natt och möjlighet att nyttja kök, trådlös internetuppkoppling och duschar (som betalas med mynt). Det finns även stugor att hyra för mellan 395 och 950 NOK per natt. Tel +47-712 21 629, www.andalsnes-camping.com
I Isfjorden ligger Isfjorden Feriesenter. Stugor för 370-600 NOK per natt. En tältplats kostar 70 NOK. Tel +47-712 25 533, www.isfjorden.com 
Information om andra campingplatser och övernattningsmöjlig-heter finns på www.toppturer.com.
Mataffär finns i Åndalsnes, men kom ihåg att den kan vara stängd om det till exempel är påskhelg, eller söndag. En pizzeria finns i Åndalsnes och macken serverar korv.

Så mycket bättre – Duved & Tegefjäll
Vårvinter i väst – toppturer i Romsdalen
Anette Andersson karvar smörsnö på väg ner från Gjuratinden. Foto: Tomas Ärlemo, www.arlemo.se

BRA TURER
I boken Toppturer i Romsdalen (utgiven av Åka Skidors norska systertidning Fri Flyt) finns ett femtiotal fjäll i området runt Romsdalen beskrivna. I boken medföljer även en karta. Boken är ett mycket bra hjälpmedel vid planering av toppturer i området och finns att beställa på www.topptur.nu eller www.calazo.se

Tre turer av olika karaktär:
Kirketaket
 (1 439 meter) är det mest välkända topptursfjället i området och korades 2004 till ett av Norges tio bästa av Fri Flyt. Turen till toppen är 1 340 höjdmeter, tar fyra-åtta timmar och är relativt enkel. Från toppen får man 950 höjdmeter i fallinjen. www.kirketaket.com

Gjuratinden (Juratinden) (1 712 meter). Fjället kan nås från två håll. Om man utgår från Åndalsnes är det överlägset närmast och lättast att köra via Isfjorden, förbi Grövdal och parkera i Habben. Därifrån är det 1 550 höjdmeter till toppen. Man följer i stort sett samma dalgång hela vägen upp och rundar fjället moturs. För att ta sig de sista 150 höjdmetrarna till toppen byts skidor mot stegjärn och för att ta sig upp på pinnakeln som pryder fjällets topp krävs klätterutrustning. Turen är relativt enkel om man bortser från de sista 150 höjdmeterna, som får betecknas som avancerade. Om man utgår från Eikesdalen är det bästa alternativet att anlita den lokala bonden i Vike att skjutsa med båt från Vike, över Eikesdals-vatnet, till den lilla gården Hoemsbu. Därefter följer man dalgången upp mot toppen. Båtturen gör det till en extra fin tur.

Blånebba (1 320 meter). Turen som är relativt kort, 950 höjdmeter på två-fyra timmar, bjuder på fantastisk utsikt från toppen. Där ser man bland annat Trollveggen och Romsdalshornet. Den här turen passa bra för en halvdag och ger mycket utsikt för i sammanhanget ganska liten ansträngning.

UTRUSTNING
Lätt, alpin turutrustning funkar bäst. Alltså lagom breda skidor med en lätt turbindning som Dynafit eller Marker FT12 och självfallet turpjäxor. Lika självklart har du även lavinutrustning med transceiver, spade och sond med dig.

LÄNKAR
www.skiromsdal.no 
www.toppturer.com 
www.isfjorden.com/skiturer.htm

7 prisvärda skidorter i Östeuropa
Douchebags gör ingen skit

Text: Tomas Ärlemo • 2015-01-27
ArtiklarSkidorterNorgeRomsdalen

Copyright © 2024 Åka Skidor

Denna sajt drivs av Story House Egmont AB. Story House Egmont publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Story House Egmont är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.storyhouseegmont.se.

Story House Egmont AB, Karlavägen 96, 115 26 Stockholm, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556046-9206

Scroll to Top