Första hjälpen för skidåkare

De två senaste decenniernas utveckling av breda offpistskidor har onekligen gjort det lättare att åka skidor utanför pisterna. Fler och fler söker sig till det som är ospårat, vilket för med sig att skidåkaren måste vara beredd att ta sig längre och längre bort från liftsystemet i konkurrensen om den orörda snön, inte allt för sällan med topptursutrustning. Men vet vi hur vi ska bete oss när skador inträffar långt ute på fjället? Om det händer något där ute är du ensam, väldigt ensam.

Vi ska guida dig genom några tips som kan vara oumbärliga för friåkaren som i ett sådant läge bara har tillgång till kamraträddning. Meningen är inte att man ska ha med sig en smärre akutmottagning, då kommer sakerna förbli liggande hemma. Där konkurrensen i ryggsäcken är hård bland vatten, stighudar, lavinutrustning, kamera, förstärkningsplagg och eventuellt rep. Istället ska du försöka hitta utrustning som har mer än ett användningsområde med tanke på vikt och plats. Det kan vara din skidjacka, sittunderlag eller silvertejp. 

Ute i vildmarken blir spelplanen en annan än i en skidanläggning. Det är du som måste hantera problemet innan hjälp kommer. Olycksplatsen kan vara långt bortom farbar väg och räddningen flera timmar borta. Skador kan även vara av simplare karaktär där du med lite fantasi och kreativitet själv kan lösa situationen, om än tillfälligt. Och samtidigt förhindra en onödig och dyr räddningsaktion. 

En fråga som man tidigt måste ställa sig är om det är bäst att stanna på olycksplatsen eller bättre att försöka transportera sig vidare. Vilket beslut det blir är helt avvägt från situation till situation. Det som kan spela in i beslutet är väder, om platsen är säker, typ av skador och hur långt borta räddning är. 

Om man gör bedömningen att stanna på platsen är en av de viktigaste sakerna att hålla din kamrat varm. En skadad person som är nedkyld kommer att mentalt fungera sämre och få en rad negativa medicinska förändringar. Tänk på att marken underifrån kyler snabbt. 

Om skadorna endast är lokaliserad till armar, axlar och nyckelben blir bedömningen lättare. Skidåkaren kan då troligen ta sig vidare på sina egna skidor med rätt hjälp och lite övertalning. 

Som lekman kan det vara svårt att förvänta sig vilka skador som kan ha uppkommit vid en olycka. En bra riktlinje som professionella använder sig av är att uppskatta hur mycket energi den skadade utsatt sig för. Förenklat innebär det att ju högre farten är desto större är risken för svårare skador. Det är alltså en stor skillnad om skidåkaren snubblat på parkeringen eller om hen kraschat under en elva utför en bergssluttning, farten har stor betydelse. Även personens fysik, kön och hur platsen ser ut, till exempel om det är ett stenröse eller puder, har betydelse för utgången. 

På samma sätt som att kamraträddning räddar liv vid laviner kan kamraträddning vara avgörande vid skidolyckor.

1. Fixera frakturer

Om din vän har en instabil fraktur i underarmen eller handleden vill man få den fixerad, detta kommer både minska smärtan och underlätta vidare färd. Ambulanspersonal och pistörer använder sig av något som heter SAM-splint, det är en lättviktsskena i metall som är vadderad med skumgummi och kan liknas med ett tillfälligt gips. Skenan kan formas med händerna så den ska passa den skadades kroppsdel. När den är applicerad förstärker man med en linda för att säkra upp fixeringen. 

En SAM-splint går även att med lite fantasi användas som nackkrage eller för knä, fotled eller underben, men lämpar sig bäst för armar. Den låga vikten och användarvänligheten har gjort att fler och fler skidåkare har med sig en egen SAM-Splint på turen. Den går att återanvända och har lång livslängd.

2. Använd dina stighudar

Stighudar bör i stort sett alltid vara med vid skidåkning i offpist eller utanför liftsystemet. De kan även dubblera för skadevård genom att de viks dubbla tills en acceptabel styvhet uppnås. Samma metodik som SAM-Splinten används till stighuden. Om en linda saknas tar man silvertejp och tejpar fast stighuden med den skadade armen.

3. Tillverka en mitella

En mitella är något så enkelt som en trekantig förbandsduk som knyts runt halsen. Teoretiskt har man en kroppsdel, arm eller axel, som är satt ur funktion som man vill ska vara fixerad mot kroppen.

4. Alternativ: använd kläderna som stöd

Istället för en mitella kan man lika gärna använda en linda eller silvertejp för att fixera armen mot kroppen, eller skidjackan. Den skadade personen tar sin friska arm och håller den skadade armen mot sin mage samtidigt som du viker nedre delen av jackan ut och in och drar åt det elastiska snöret längst ner på den.

5. Bygg en skidbår

Om den skadade bara kan transporteras liggande måste man tänka ett extra varv. Är det verkligen det bästa att lämna olycksplatsen? Oftast inte, men ibland kan det vara så. 

I skidterräng är det för det mesta mindre smart att ta av sig skidorna, du kommer då att få pulsa i hopplöst tung terräng och troligen inte orka hela vägen fram eller för patienten på ett bekvämt sätt. Är du på glaciär är det än mer förbjudet att ta av sig skidorna med tanke på glaciärsprickorna. 

Det finns många olika varianter att bygga en skidbår på. En variant är den på bilden. Du tar den skadades skidor och för dem genom de två jackornas jackärmar och sedan knäpper ihop jackorna med varandra via snölåsen, eventuellt kompletterat med lite silvertejp. Denna variant är mindre bra om det är så kallt ute att det äventyrar de jacklösa räddarna.

Sjukvårdskit – vad ska man ha med sig på berget?

Än har det inte kommit något riktigt bra, komplett sjukvårdskit för skidåkaren. Vi tipsar dig vad du ska packa ner i ryggsäcken. 

Smärtstillande Paracetamol (Alvedon) är långt mer potent än många tror. Används bland annat av sjukvårdspersonal i Åre som en del i smärtbehandlingen vid frakturer.  

Vätskeersättning Du kommer troligen att göra dig av med vätska och salter vid en topptur, speciellt om du gått i flera dagar eller befinner dig på hög höjd.  

Multiverktyg Du behöver inte vara fältskärare, men en del av verktygen underlättar när du skapar tillfälliga sjukvårdslösningar. Dessutom har topptursbindningar en förmåga att krångla och då är verktygen ovärderliga.         

Elastisk binda En binda är ett måste i ett sjukvårdskit för skidåkning. Den vanligaste skidskadan är knäskador och där kan bindan tillfälligt stabilisera upp knät. Förutom att stabilisera olika leder kan den även stoppa akuta blödningar. Alternativt kan du använda en självhäftande linda som är snabb att applicera.

Skidrem Remmen ska helst vara över en meter och vara försedd med ett stopp, det vill säga ej kardborreband. En lång rem ger ett större användningsområde, från att laga utrustning till att fixa kroppen. Stoppern möjliggör att få ett hårdare drag, vilket kan vara bra för att få saker att sitta fast eller vid spjälkning. Alternativt kan du använda flera så kallade heli straps i gummi.

Säkerhetsnålar Tar minimalt med plats. Från sjukvård till att laga textiler.

Buntband Även kallad för kattstrypare. Låser fast och väger minimalt.  

Steristrip Även kallad suturtejp. Tejpar ihop mindre skärsår. Annars fungerar silvertejp tillfälligt.

Solstift Bör alltid finnas med i ryggsäcken. 

SAM-Splint Som beskrivet ovan.

Silvertejp – räddaren i nöden

Silvertejp kan användas till allt från att laga utrustning till att klara av sjukvårdsproblem. Dra ett 
par varv med silvertejp under handtaget på skidstaven, då är det lättåtkomligt. Eller linda runt din termos, vattenflaska eller annan hård sak som du alltid har med dig.