Åka Skidors bergskunskap del 1: FACETS

Tillsammans med redaktionens eviga bollplank när det kommer till den här typen av diskussionsämnen, Erik Ehrner, har vi tagit fram en serie på ett flytande antal delar med temat “i huvet på en lavininstruktör”. I ett antal artiklar så kommer Erik, som är SVELAV-instruktör och kanadensisk skidguide att tömma huvet om vanliga misstag som man lätt gör och lätt kan undvika som skidåkare utanför pisten. Du hittar samtliga delar under taggen #Bergskunskap.

Intro/Bakgrund

Jag befann mig plötsligt i nån form av märklig snöjaccuzzi där det bubblade och yrde snö överallt. Jag trodde att jag stod still men horisontlinjen skakade på ett märkligt sätt. Hjärnan insåg långsamt att jag nog faktiskt rörde mig nerför och hade ingen chans att ta mig ur situationen. Det var bara att hoppas på det bästa. Till slut tog min ofrivilliga färd slut och jag lyckades efter viss möda gräva fram allt jag inte visste jag hade tappat. 

Det var en påsk i Bydalsfjällen i mitten av 90-talet och jag hade precis stiftat bekantskap med känslan av att stå i mitten av ett stort snöfält som just lossnat. Den gången gick det bra, ingen annan hade skadat sig men mitt ego var otroligt skakat. Skammen var enorm. Brottkanten syntes från halva Oviksfjällen och jag vågade inte berätta för nån att det var jag som utlöst lavinen, det är en signatur man som skidåkare inte är stolt över men måste ta ansvar för. 

Med åren har jag reflekterat rätt mycket av vad jag gjorde fel och vad jag borde gjort istället. Händelsen är inte på något sätt unik, det här händer oftare än vi vill erkänna, men den går absolut att undvika och framförallt att prata om. Jag var dryga 20 år, hade en otrolig övertro på min egen förmåga och hade ett antal hundra dagar på just den här platsen i ryggraden. Troligtvis var jag odödlig. Laviner hände bara andra såklart, de som inte hade koll. Att jag själv skulle tillhöra de sistnämnda reflekterade jag inte ens över. 

Misstagen jag gjorde är som tur är väldigt enkla att råda bot på. 

1. Till att börja med så kunde jag inte ta till mig informationen om lavinfara. Vad skulle jag med den till tänkte jag, som hade gjort samma åk massor av gånger innan och ingen hade ju hänt. Ett kort snack med skidpatrullen om läget hade inneburit att jag inte åkt just den sluttningen. 

2. Jag visste inte hur brant det var, förutom att det var brant och inget bra att ramla. Nu i efterhand vet jag att det brukar innebära 40 grader eller mer och över 30 grader går i princip alla laviner. Går man in på lavinprogroser.se och använder deras lutningskarta så är min sluttning knallröd. 

3. Jag var grymt taggad, för det var ett åk jag sett fram emot att göra under dagen. 

Det som i slutändan fick min unga hjärna att ta beslutet att åka var ett spratt från det vi kallar för reptilhjärnan. När den får bestämma fritt så blir besluten gärna känslosamma snarare än rationella och det handlar om basala mänskliga faktorer, våra beslutsmönster som leder till ökad risktagning och ökar sannolikheten för olyckor. 

FACETS

Man brukar prata om förkortningen FACETS när det kommer till dessa faktorer och de är bra att känna till och även prata om inom sin skidåkande krets. 

Familarity – Gammal vana
Acceptance – Grupptryck
Commitment/Consistency – Tunnelseende
Expert halo – Auktoritet
Tracks/Scarcity – Konkurrens
Social facilitation – Någon annan har gjort det 

---

Gammal vana

Jag har åkte det här åket hur många gånger som helst, det brukar alltid gå bra.
Vi hart gjort detta innan och tror därför att det är rätt.

Grupptryck

Alla andra ska ju åka det här åket, då måste jag också göra det.
Vår plats i flocken är viktig, vi vill inte bli utstötta.

Tunnelseende

Alltså, det här åket kommer att bli så fett, puder över öronen. Det kommer se grymt ut på GoPron.
Tunnelseende i beslutsfattandet. Vi fortsätter trots att annat talar emot.

Auktoritet

Men hen där borta har ju koll, då måste det vara säkert att åka här.
Vi bedömer andras expertis på vaga grunder, till exempel ålder, utbildning, utseende eller karisma.

Konkurrens

Om vi inte åker här nu kommer det vara helt uppspårat i eftermiddag.
Vi upplever att utbudet är mindre än efterfrågan och så börjar vi tävla om det. Toalettpapper i pandemitider är ett klockrent exempel.

Någon annan har gjort det

Det är ju redan spår här, det är lugnt.
När vi ser att nån annan gör nåt så rättfärdigar det att även vi gör det.

I mitt fall var det flera av dessa faktorer som spelade in, framförallt en hög grad av “gammal vana” (Familarity) och “tunnelseende” (Commitment). Hade jag stannat upp och tänkt efter, reflekterat en stund över mitt egna agerande så hade jag sannolikt inte tagit det beslut jag ändå tog. Då hade jag insett att jag var för taggad och gjorde det för att det funkade året innan och åren innan det.  

Vilka mänskliga faktorer har du lättast att falla för?

Lär dig att tolka dina egna och din grupps signaler och du har bättre chans att ta ett bra beslut.

Checklista

• Ha högt i tak och prata i gruppen, det är inte alltid lätt att se egna brister
• Se till att alla i gruppen är med på besluten som tas
• Ta beslut på kunskap och undvik gissningar eller rykten
• Inse att vanans makt är otroligt stark 

Mer läsning

Läs mer om FACETS på http://www.acccalgary.ca/2015/05/human-factors-facets/

---

Text: Erik Ehrner • 2020-04-06
Artiklar • bergskunskap • Lavinsäkerhet