Dags för snön att bäddas in för sommaren

Åka Skidor hakade i höstas på ett forskningsteam för att gräva fram en snöhög och lära sig mer om konsten att spara och återanvända gammal snö.

Snölagring. En metod som går ut på att samla snö i en stor hög i slutet av vintern och täcka över med någon form av isolerade material, med förhoppningen att det finns lite vitt guld kvar till hösten.

En dag i början av oktober hakade vi på ett forskningsteam från Östersund och Trondheim för att observera en snöhög i Vålådalen. Här ska samlas data för att estimera snöhögens volym och på så sätt kunna räkna ut hur mycket som smält bort över sommaren.

Ironiskt nog fick vi börja med att skotta fram snöhögen eftersom det snöat under natten. För att kunna mäta högens volym med hjälp av gps-punkter och drönarbilder behöver sågspånet som täcker snön synas, annars blir det svårt för datorprogrammet att se kontraster på kullen.

Just den här högen är täckt av ett halvmeter tjockt lager med sågspån, men det finns ett gäng olika täckmaterial och den här studien håller på att utreda för- och nackdelar för varje. Allt för att hitta optimala metoder för att minska smältning och samtidigt göra det ekonomiskt försvarbart.

De vanligaste täckmetoderna för tillfället är antingen med träbaserade material såsom sågspån, flis eller bark, eller någon form av duk, antingen i textil eller plast.

Sågspån är smidigt om skidanläggningen råkar ligga precis bredvid ett sågverk. Annars kan det bli dyrt och omständigt. En av nackdelarna med spånet är att det blir mycket spill när förvaringen är klar, och även om grävmaskinisterna som skrapar bort spånet innan snön läggs ut är ruskigt skickliga så blir det alltid en viss mängd spån i snön hur man än gör, plus att det tar sin tid både att täcka och täcka av. 

En täckduk går att återanvända, dock tappar den effekt i takt med att det uppstår revor, hål och den vita ytan blir smutsig och tappar sin reflekterande förmåga. Duken är dock rätt dyr och isolerar betydligt sämre än ett ordentligt lager sågspån, men den är enklare att få upp mitt i en pist än X antal lastbilsflak med spån.

Den relativt lilla snöhögen i Vålådalen på 4 000 kubikmeter var täckt med 51 centimeter spån under 122 dagar, och hade i slutet av mätperioden tappat 14 procent av sin ursprungliga volym. 

Jämförelsevis har Idre Fjäll under sommaren 2019 sparat lite drygt 34 000 kubik under två lager duk, och tappat 55% av snövolymen.

Skidorter som sparar snö sommaren 2020: 

Gällivare
Kåbdalis
Umeå
Sundsvall
Vålådalen
Östersund
Idre fjäll
Sälen
Orsa Grönklit
Kungsberget
Branäs
Vebobaken i Västerås
Storstenshöjden Örebro
Tolvmannabacken i Kisa
Borås
Ulricehamn