Bergskunskap del 2: Vind & drevsnö

Tillsammans med redaktionens eviga bollplank när det kommer till den här typen av diskussionsämnen Erik Ehrner har vi tagit fram en serie på ett flytande antal delar med temat “i huvet på en lavininstruktör”.

I ett antal artiklar så kommer Erik, som är SVELAV-instruktör och kanadensisk skidguide att tömma huvet om vanliga misstag som man lätt gör och lätt kan undvika som skidåkare utanför pisten. 

Du hittar samtliga delar under taggen #Bergskunskap.

Intro

Frågar man en golfare eller en seglare så verkar det självklart att de har koll på vinden och dess riktning, den transporterar golfbollen och båten. På samma sätt transporterar vinden självklart även snön men många gånger när man hamnar i ett samtal med andra skidåkare så verkar det däremot som att vi glömmer bort vilka möjligheter och faror som vinden medför, även om många skidåkare faktiskt även är seglare och golfare.

Det krävs inte särskilt mycket vind för att snön ska börja flytta på sig.
Man brukar säga runt 7-8 sekundmeter, långt innan liftarna stänger på grund av hård vind med andra ord.

Det är otroligt lätt att glömma bort hur mycket vinden påverkar snöförhållandena. Jag minns en resa till Champoluc för knappt tio år sen, korttidsprognosen talade för ett dump av bibliska mått och de fetaste laggen packades ner, peppet var enormt. Väl på plats ett dygn senare så fattade jag ingenting. Var jag än letade, såväl i Champoluc som i grannbyarna Gressoney och Alagna så var föret i klass med en svensk novemberpist. Jag hade läst prognosen utan och innan men glömt den lilla detaljen om vinden. Snön hade kommit med mycket kraftig vind, vilken innebar att inte en flinga hade lagt sig där jag trodde. En annan resa tajmade vi det perfekt, vinden var runt 10 sekundmeter med ett lätt snöfall, vilket innebar att vi kunde ta i princip samma åk om och om igen då spåren drev igen mellan turerna.

Hur mycket flyttar snön på sig? 

Vi kan ta snön som ligger på Nuolja, det mytomspunna offpistfjället vid Abisko. Här kommer det i princip ingen nederbörd i jämförelse med övriga fjällvärlden. Abisko är Sveriges nederbördsfattigaste plats och ligger i en så kallad regnskugga. Årsnederbörden är futtiga 300 millimeter per år, vilket är en tredjedel av närliggande Riksgränsen och häften av hur mycket som kommer i Stockholm. Ändå är Abisko och Nuolja en av landets mest populära puderhålor och det beror alltså mycket på snötransporten. Hängdrivorna som finns på Nuolja brukar vara en snackis i sig och det går ofta några rejäla släpp varje år.

Lär dig se vindriktningen

Så hur ser jag på berget varifrån det blåst och var snön har lagt sig? 

Leta efter tecken på liftstolpar, skyltar, stenar eller träd. Oftast har is och rimfrost bildats på den sida som träffats av kraftig vind. Det ger dig en snabb indikation på hur det har blåst och vart på berget snön kan tänkas ha transporterats. 

Ett renblåst parti är oftast rätt lätt att se, där ligger det helt enkelt ingen snö kvar på åsar eller ryggar och snön där är ofta stenhård och polerad av vinden. Snön har istället lagt sig på läsidan.

På läsidor bör man vara uppmärksam på långa sprickor som bildas när du belastar snötäcket. 

Mönster i snötäcket och så kallad sastrugi är lite svårare att lära sig tyda eftersom det beror lite på hur mycket det blåst, men på bilderna nedan ser du några exempel.

Hur påverkar vind skidåkningen? 

Snö i Sverige kommer oftast med vind, främst sydvästlig (eftersom vinden ofta kommer in från Atlanten), vilket innebär att ostsidor i allmänhet blir läsidor. Snön deponeras där och sluttningarna blir därmed mer lavinfarliga. Östra ravin på Åreskutan är en bra plats att studera stark vind under lång tid, här bildas det i princip alltid stora hängdrivor på toppen av ravinens ostvända sluttningar.

Vinden kan även skapa fickor med djupare snö än sin omgivning som också kan utgöra en högre lavinrisk.

Den positiva aspekten av vind och att ha koll på dess påverkan är att du kan lista ut vart snön lagt sig djup och hitta flackare sluttningar med fin snö och låg lavinrisk.

Däremot så blir snö som transporterats aldrig lika fluffig och lätt som snö som legat still. Den blir lite mer kompakt och därmed lite tyngre. 

Vinddrivor kan också uppstå relativt snabbt och utgöra flera faror i sig. När dessa faller ner på en sluttning så skapar de enorma krafter som i sig kan starta stora laviner och du vill varken stå ovanpå eller någonstans under drivan när den faller.

Tänk ut åket innan och fundera på var det kan ligga vindfällor med snö och hur den i så fall kan se ut. Likaså om man rör sig in i ett område där snön blåst bort, tänk på hur det påverkar ditt åk.

Är vind alltid dåligt?

Men är all vind negativ eller går den faktiskt att se som positiv ibland? En enkel regel är att de flesta snabba förändringar i vädret är dåliga. Snötäcket måste anpassa sig till de nya förhållandena och under tiden kan snötäcket vara instabilt. Snöfall och vind är de väder vi främst förknippar med ökad lavinfara. De flesta laviner går vid snöfall i kombination med hård vind och snödrev. Däremot är lugnt indrevad snö positiv i den mån att den fyller på snötäcket utan att påfresta den tidigare snön alltför mycket. Ta Abisko och Nuolja exempelvis, en skidort som knappt skulle funnits om det de inte fått så mycket snö på vinddrev.

Få koll på vinden med lavinprognoser 

För att få en djupare koll på hur det nyligen har blåst så är den lokala lavinprognostjänsten att rekommendera. De tar även upp lokala risker som kan uppstå i exempelvis större grytor där snön kan lägga sig oavsett vindriktning.

Den nationella lavinprognostjänsten i Sverige ger dig såväl riktningar på vinden, lavinfaran samt en utmärkt lutningskarta som visar var det är störst lavinfara för dagen. Här kan du snabbt och enkelt göra en morgonkoll innan du tar dina beslut om dagens turer. Du hittar den på lavinprognoser.se Spara ner sidan som en app till din mobil så har du den alltid enkelt tillgänglig.

Checklista

• Kolla hur vädret sett ut den senaste tiden och hur mycket och varifrån det har blåst.

• Vind starkare än 7 m/s flyttar på snön

• Var uppmärksam på hängdrivor

• Var uppmärksam på långa sprickor som bildas i snön