Vreni Schneider – Vreni, vidi, vici!

Vinter-OS i Calgary 1988 blev en succé för två unga skidåkare med
väsensskilda personligheter. Vreni Schneider och Alberto Tomba tog två guld
var, i slalom och storslalom.

Rikemanssonen Tomba kallade sig skidåkningens nya Messias och hade lovats en
ny Ferrari av sin pappa om han vann. Vreni Schneiders pappa var skomakare i
den lilla schweiziska bergsbyn Elm. Mamman hade dött när Vreni Schneider var
13 år, hon slutade då skolan och tog hand om hushållet. Vid sidan om
skidåkningen var stickning hennes stora intresse.

Men en fascinerande aspekt av elitidrott är att personligheterna säger ganska
lite om resultaten. I pisterna var La Bomba och Vreni Schneider desto mer
lika, de kombinerade teknik med aggressivitet och styrka. Sett till
resultaten var Vreni Schneider faktiskt strået vassare. Hon brukar kallas
den kvinnliga motsvarigheten till Ingemar Stenmark. Inga andra åkare har
varit lika framgångsrika i storslalom och slalom som dessa två.

Vid Calgary-OS var Vreni Schneider 23 år och hade ännu inte riktigt
etablerat sig i toppen. Några dagar innan start blev hon petad ur det
schweiziska super-g-laget. Hon bestämde sig: ”Antingen gör jag något
fantastiskt eller så lägger jag ner det här”. Två os-guld senare behövde hon
inte fundera längre.

Hennes sluggerlika andraåk i slalom var ett av de kraftfullaste någon hade
skådat på damsidan.

Nästa vinter krossade hon allt motstånd i den totala världscupen och vann 14
gånger. Därmed hade hon överträffat Ingemar Stenmarks drömsäsong tio år
tidigare.

Lite skidnörderi: under åren då Vreni Schneider slog igenom hade många åkare
svårt att kombinera slalom och storslalom. De nya vikkäpparna i slalom ledde
till problem med medvridning. Slalomåkningen blev också mycket mer aggressiv
än tidigare.

Vreni Schneider tävlade på elitnivå i tio år, tills hon fyllde trettio. Under
detta decennium vann hon den totala världscupen tre gånger och stod högst på
prispallen 55 gånger. Hon fick också med sig tre os-guld och tre vm-guld hem
till Elm.

Hennes huvudmotståndare var tyskan Katja Seizinger, även hon en mycket duktig
åkare. Ända tills Renate Götschl kom i kapp i våras, var Katja Seizinger den
tredje mest framgångsrika damåkaren efter Annemarie Moser Pröll och Vreni
Schneider. Många menar att Pernilla Wiberg skulle ha lyckats ännu bättre om
hon inte behövt mäta sig med Vreni Schneider och Katja Seizinger.

Deras dueller blev publikfavoriter i Alperna. Schweiziska fans med flaggor och
koskällor följde med Vreni Schneider på hennes alpturnéer.

Hennes popularitet berodde inte bara på hennes tävlingsframgångar. Hon
var mycket omtyckt som person och fortsatte med sin ödmjuka stil. Många
elitåkare, såsom Anja Pärson, nämner henne som sin stora förebild.

– Vreni Schneider var världens bästa åkare och hon tog sig ändå tid att prata
med tjejerna i de sämsta startgrupperna. Hon kunde veta namnet även på
åkaren med startnummer 65, berättar Anja Pärson.

Vreni Schneider gjorde en värdig sorti. Hon tog os-guldet i slalom i
Lillehammer 1994 och vann världscupen den vintern samt vintern därpå. Likt
en skidåkningens tjuren Ferdinand drog sig Vreni Schneider sedan tillbaka
till ett lugnare liv i hembyn Elm. Där startade hon en anspråkslös skid- och
snowboardskola och bildade familj.

Av: Gabriel Arthur