Lötschental & Leukerbad – små orter, stor skidåkning

Världen är vår där jag hudar uppför den vidsträckta glaciärbowlen tillsammans med mina vänner Martin, Sven och Sofi. Förbi är dagarna med hög lavinfara som rått tidigare under vår resa. Förhållandena är stabila, himlen klar och det känns som att allt är möjligt. 

Ett överraskande snöfall under natten har lämnat 30 centimeter med väldigt lätt nysnö ovanpå ett lager av gammalt puder som redan satt sig. Några av Schweiz mest berömda Vier-Tausender – dessa speciella, mytiska toppar på över 4 000 meter – skymtar i nordväst och nordöst. Och här utforskar vi en zon med toppar på strax över 3 000 meter som erbjuder skidåk på uppemot 1 500 höjdmeter.

Vi är på väg mot ett 3 000 meter högt pass vid Gitzifurgee, en central topp bland bergen, dalarna och byarna i den tyskspråkiga regionen Oberwallis. Vägen upp går i knädjupt puder så vi är spända på vad som väntar på andra sidan.

Passet är öde förutom ett ungt, schweiziskt par. Kvinnan är försiktigt artig medan mannen är tydligt besvärad över att se utbölingar här. Jag hasplar ur mig ett vänligt »gruezi«, schweizertyska för hej.

– I den här dalen säger vi wohltag, svarar kvinnan kyligt.

– Bara idioterna från Zürich säger gruezi. Vi brukar kalla dom för die Gruezis.

Jag försöker se det bästa i situationen, hennes attityd är troligtvis en signal över att det här området normalt sett är tomt på utlänningar. Vilket är speciellt med tanke på att Crans-Montana bara ligger tio kilometer bort fågelvägen, och Verbier kanske 30 – två komplett annorlunda världar.

Nedanför oss ligger en gigantisk dalgång inramad av höga berg, helt öde och genomskuren av endast ett fåtal skidspår.

Lötschental består av en samling små bondbyar, belägen högt ovanför Valais huvuddal, som även är hemvist åt den övre delen av floden Rhône. Det känns nästan som att kliva in
i 1700-talet eftersom de flesta husen på den soliga sidan av dalgången är från den tidsepoken eller äldre. Sagokänslan bryts endast av några få, moderna byggnader och någon enstaka bil. Utöver det består det mesta av byggnationen av mörka trähus och små hölador, sammanlänkade av stenlagda gator.

Dalen har ett skidområde, Lauchernalp, med liftarna på rad efter varandra uppför berget. Först en kabinbana, sedan ett par stolliftar med en ankarlift längs med den övre av dem, och längst upp, märkligt nog, en gondol som reser upp till just över 3 100 meter och ger en imponerande fallhöjd på 1 700 meter.

Terrängen vid sidan av pisterna bjuder på lättåtkomlig friåkningsterräng där du bara traverserar tillbaka till liftarna. Om du istället traverserar eller bootpackar en kort stund ut från toppen av gondolen väntar ett gigantiskt område med genuin offpistterräng som nås via både kortare eller längre turer på stighudar, med möjlighet till både dags- och flerdagsturer till några av Schweiz mest ikoniska bergstoppar.

Vi vaknar på våra mysiga rum på Hotel Edelweiss i byn Blatten till en blå himmel utan en antydan till nysnö. Efter en avslappnad och generös frukost kör vi ner till grannbyn Wiler och hoppar på kabinbanan. 

För varje lift vi tar oss uppåt med är det uppenbart att något fantastiskt hänt över natten. När vi kliver av den översta gondolen, ut på den lilla glaciären Milibach, inser vi att det kommit 30 centimeter, superlätt puder medan vi sov. Bisarrt nog är skidområdet nära på övergivet. Vi klickar i bindningarna och pekar skidorna neråt i fallinjen och spårar upp allt vi kan ta för oss i det glittrande solskenet.

På den andra sidan dalgången reser sig en lång kedja av berg, alla med glaciärer på toppen och skogsklädda nederdelar, genomskurna av lavingator. 

Nästa dag är vår sista i Lötschental och efter en upprepning av gårdagen – återigen med nysnö på natten, och än en gång i princip utan några andra skidåkare i närheten – ger vi oss av på vår tur. I ett strålande solsken bootpackar och glider vi längs en lång bergsrygg, stannar för lunch på en bergshytta innan vi fortsätter på stighudar uppför. 

Åket ned från Gitzifurgge är inget annat än magiskt. Det är inte speciellt brant men vansinnigt stort och terrängen känns som att den sväljer oss hela. Vi hör till den, helt i dess makt. Fält efter fält, gigantiska sluttningar, vidare och vidare, ändlösa svängar i perfekt snö följt av en snabb travers för att hitta en ny fallinje. Upprepa.

Det djupa pudret på de övre sluttningarna har minskat till att gå strax över pjäxkanten och vidare till en mjuk skare. Vi befinner oss i en öppen skog bestående av lärkträd och granar med vackert sammanlänkade gläntor. Samtidigt som de första husen dyker upp i synfältet kommer vi ut på öppen betesmark och njuter av våra sista svängar i perfekt vårsnö ända fram till kanten på bebyggelsen i utkanten av byn.

Leukerbad kunde inte vara mer annorlunda än Lötschental där den ligger belägen på en gigantisk klippavsats, flera kilometer ovanför en djup ravin. Mer än allt annat är byn känd för sina varma källor och mineralbad. 65 av dem närmare bestämt och som gör av med fyra miljoner liter vatten per dygn.

Leukerbad har varit en spaort sedan romarrikets dagar och attraherat välbärgade människor med knakande leder i över 2 000 år. Här finns trånga, stenbelagda gator kantade av sten- och träbyggnader som ser närmast medeltida ut. Här finns även spretiga och överdådiga hotell från den viktorianska eran, sida vid sida med blockiga, moderna byggnader med raka kanter. 

Leukerbad har varit en spaort sedan romarrikets dagar och attraherat välbärgade människor med knakande leder i över 2 000 år.

---

Men nu är vi här för att tura och åka skidor och nästa morgon möter vi upp med den energiska guiden Philipp, full med energi. Vi klampar in i Leukerbads gammelmodiga, skraltiga kabinbana – ytterligare ett tecken på att skidåkning inte är huvudsaken här – och färdas upp längs en brant bergssida, täckt av barrskog och rader med gigantiska klippor, innan vi kommer över ett krön och möts av en lärkskog med stora gläntor.

Leukerbad har bara ett halvt dussin liftar men som alltid är läxan att små, men ”oupptäckta” orter kan ge betydligt bättre kvalitet på svängarna än de stora orterna som är överbefolkade av peppade friåkare. Förutom lärkskogen finns här en stor bowl med solstänkta, sydvända åk som bjuder på fin vårsnö när förhållandena är de rätta. Och om förhållandena inte är de rätta utanför pisterna bjuder Leukerbad på några få, men välpreparerade crusingåk som passar perfekt för snabb carving.

Efter ännu ett liftåk tar vi på stighudarna och går de sista hundratalen höjdmeter upp till Torrenthorn. Den makalösa utsikten över bergen inkluderar Mont Blanc långt borta i horisonten, Matterhorn och Monte Rosa. Från där vi står ser vi minst hälften av Valais toppar över 4 000 meter.

Vi droppar in på sydsidan av Torrenthorn och in i en stadigt brant, vid gryta med 700 höjdmeter av fin åkning i mixad snö. Åket spottar ut oss i en stor, alpin amfiteater vid den lilla sjön Wysse See.

Vi går åter uppåt, mot bergsmassivets spirande, sydvästra utpost. Nedanför oss ligger en hel bergssida med vårsnö. Corn, Firnschnee, Sulz eller Neige de Printemps – kalla det vad du vill. Att åka i perfekt, grovkornig, lagom fuktig vårsnö kan vara obeskrivligt kul.

Från toppen av åket ser vi hela vägen till vår slutdestination, 1 200 höjdmeter rakt i fallinjen längre ner. Längs vägen betar vi av stora, öppna, alpina ytor följt av en lärkskog och avslutas med stora fält som leder fram till byn Albinen på runt 1 300 meters höjd – bara några få kilometer från närmsta vinodling. Och förstås, en charmig by som innehåller en restaurang med solterrass med utsikt över en vacker dalgång, plus en buss som går en gång i timmen och som tar oss tillbaka till skidåkningen igen. 

Vi skalar av oss lager med kläder, slår oss ned i våra stolar och beställer in öl och charkuterier. Paradiset.

---

Lötschental & Leukerbad, Schweiz

Resa

Flyg till Genève eller Zürich. Sedan tåg med SBB. sbb.ch

Bo

Lötschental Hotel Edelweiss, Blatten hoteledelweiss.ch

Leukerbad Hotel les Sources des Alpes sourcesdesalpes.ch

Bergsguide

Phillip Werlen skischule-leukerbad.ch

Info

loetschental.ch

leukerbad.ch

---

Text: • 2022-03-10
Schweiz • Schweiz