Skumpa är grejen här bland bergen!

Skumpa är grejen här bland bergen! Åka Skidors partyglada blogbrud Emma, alias Snyggylva, är nyss hemkommen efter en sexdagarastur i bergen och levererar färskt skvaller från Chambre Neuf och Chamonix.

Hemma i soffan, i ett bubblande bad eller i barvimlet spelar ingen roll, bara det porlar och fräser!!! Att öppna en flaska i jacuzzin under stjärnklar himmel med nära vän och samtal som aldrig tar slut är förståss oslagbart och med efterföljande Robbiekonsert och fantastisk sushileverans mitt i champagneruset blir kvällen sagolik.

Det fungerar givetvis att dricka till lunchen med. Och mellanmål. Eller istället för de båda. Förra helgen firades den där rekorddagen vecka nio med, gissa vad!, 18 flaskor bubblande guld. Nästan hela personalstyrkan samlades i Svartbygget på Chambre och det skålades och drack. Några drack ett glas, andra två, men vi var även ett par tappra riddare som tog bjudflaskorna till våra hjärtan och fyllde upp de höga glasen så fort det var halvfullt. Till slut cirkulerade så pass mycket skumpa i blodet att Ylva körde Lenadans med sopborsten och sjöng i träkuken. Brasrumshäng och falska förhoppningar, peppning från chefen och löften om turer med De Riktiga Boysen, allt i en gyllengul dimma.

Dagen efter: Lite Ulrik, mycket Ågren. Pyjamashäng på Chambre, dans med barn, ordentlig lunch, tjejsnack till tusen och en hel del sol.

Det går fortfarande inte så bra med mitt och Annikas bergsguidesnålsstjälaruppdrag. Jussi sa idag att han kan tänka sig att sälja sin. En möjlig öppning. Vi har även spanat in ett UIAGM-broderat tygmärke, slarvigt fastsytt på en ryggsäck och funderade först på att helt sonika sprätta bort det vid första bästa obevakade tillfälle. Ändrade planer; vi ska fortfarande stjäla märket, det skall dock ersättas. Med ett härligt neonfärgat Chamonixmärke med en otäck avbild av monoskiåkare i overall. Misson: Complete??

Jag ska på dejt med en femtiotaggare. Det är inte helt säkert att han är femtio än, men jag ljuger nog inte om jag säger att han är dubbelt så gammal som jag är. Det är en härlig farbror som ofta äter lunch och dricker kaffe hos mig, vi har alltid kindpussats som man bör här i landet, men de senaste dagarna har våra tidigare, ack så oskyldiga, småpussar kommit närmre och närmre munnen. Nu kan man inte ens kalla det nära, det är en go´ smällkyss rakt på, varje gång vi möts och skiljs åt. Han bad om mitt nummer igår, han ska ringa imorrn så hittar vi på någonting. Om vi ändå pussas kanske vi ska lära känna varandra med? Eller?

En regnig eftermiddag gick jag och Annika till badhuset. Jag har varit där förut. Jag vet att det är fransk logik och lätt kaos som råder. Jag försökte inte ens låtsas som att jag skulle orka simma 1000 meter. Problemet är att alla simmar på längden, inte runtrunt som i Sverige. På 25 meter bassäng gör man alltså 30-35 meter eftersom man kryssar mellan håriga karlar, smala fransyskor och hoppande barn. Mycket uttröttande. Mer psykiskt än fysiskt. Det råder någon slags lustig hierarki också. Man väjer för de som var där innan en. Liksom de som kommer efter en väjer för en själv. Om man vore fransos. Plötsligt är man ingen ball säsongare som jobbar i bar och har massor av vänner, både nära och ytliga. Det är ingen i badhuset som bryr sig om att bli bjuden på en öl ibland. För första gången på två år i Frankrike har jag känt mig som vad jag väl egentligen är; invandrare. Lite åsidoskuffad, inkräktande och jag får anpassa mig efter fransosernas plan och tempo.

När terapigruppen dök i strax intill våra vintervita nordiska sälkroppar gav vi helt enkelt upp och åkte rutschkana istället. Barnen är snälla, där får man alltid vara med. Dessutom har Chamonix badhus en av de bästa tobogganer jag åkt i en vanlig simhall. Mer lek och mindre motion åt folket!

"det var så mörkt den kvällen jag gick hem
jag hade hoppats på något,
hoppats på något om du vill ha mig,
nu kan du få mig så lätt"

Av: Emma

  • Få akaskidor.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!