Om massage kan hjälpa (eller stjälpa) ett trasigt korsband är oklart.

Skador

Det stora korsbandsreportaget – från olycka till rehab

Skidåkning och korsband är en duo som inte alltid drar jämnt. Vi tog hjälp av ortopeden Johan Norqvist för att tillsammans djupdyka i ämnet.

Text: Petter Elfsberg Foto: Getty • 2023-02-16 Uppdaterad 2023-02-16

1. Olyckan

Solen strålar under en av vårvinterns första dagar. Det år lågsäsong och nedfarterna i Åre är välpreparerade och folktomma. Skidorna går friktionsfritt från kant till kant i ett lugnt och kravlöst tempo och banar väg för ett par koppar kaffe och diverse sötsaker.

Men så plötsligt; ett snedskär på väg mot transportsträckan, en kort flygtur över ett litet krön – pang… 

– Ditt korsband är av, förklarar läkaren på Åres Hälsocentral med största trovärdighet en dryg halvtimme senare.

Jag börjar ta in faktumet. Det gör åtminstone inte speciellt ont och jag trodde definitivt att smärtan vid en knäskada av denna kalibern skulle vara betydligt värre, korsbandet har ju ändå gått av.

Nu väntar en lång rehabilitering. Antagligen operation också. Eller vänta… behövs alltid ett ingrepp vid en korsbandsskada? Är det inte värre med ledbanden? Vad är egentligen skillnaden?

Det dröjer inte mer än tio minuter från det att jag lämnar hälsocentralen tills dess att jag möter min förste själsfrände på kryckor.


Frågorna är många men svaren desto färre och en viss malande oro börjar sakteligen att infinna sig.

Lyckligtvis så har vi skidåkare varandra att falla tillbaka på när det kommer till skador likt denna, och det dröjer inte mer än tio minuter från det att jag lämnar hälsocentralen tills dess att jag möter min förste själsfrände på kryckor.

– Har du också dragit korsbandet? Jag har precis opererat mitt, förklarar en långväga bekant och lyser upp i ett leende.

Dagen därpå tar jag mitt svullna knä och beger mig till redaktionen för denna blaska (som du just nu läser) för att småprata om skidåkning och… ja, knäskador.

– Jag har dragit båda mina främre korsband, förklarar Åka Skidors tidigare chefredaktör Tobias Liljeroth som om det vore det mest naturliga i världen.

Åka Skidors tidigare chefredaktör Tobias Liljeroth med hemmalagat knä i Telluride. Foto: Tobias Liljeroth

Senare fylls telefonens inkorg på i ett rasande tempo:

– Välkommen till klubben, nu är du också en riktig skidåkare!

– Jag trasade sönder hela knät i Mayrhofen.

– Jag körde med trasigt korsband ett tag. 

– Mitt korsband satt ihop i en sträng… 

Och så vidare.

Summa summarum. Vi skidåkare verkar vara särskilt utsatta för denna typ av knäskada oavsett om vi är elitidrottare eller veckoturister. Men vad beror det egentligen på?

För att lära oss mer om knän, korsbandsskador och skidåkning har vi tagit hjälp av Johan Norqvist som arbetar som ST-Läkare på ortopedmottagningen i Östersund.

Läkaren Johan Norqvist lever farligt året om. Foto: Privat

Förutom att bända diverse benknotor så åker Johan också en hel del lagg och har bland annat recenserat skidor åt Åka Skidor tidigare.

– Jag har omkring 50 skiddagar på ett år, i stort sett bara friåkning och gillar att droppa klippor. Jag arbetar på ortopeden i Östersund och är under specialistutbildning, förklarar Johan när han kortfattat ska beskriva sig själv. 


2. Anatomin

Låt oss börja med de två benen som förbinder knäleden – lårbenet (femur) och skenbenet (tibia). Lårbenet är försedd med en gigantisk muskelgrupp (quadriceps), i skidåkarkretsar kallad framsida lår, som går längs hela låret ned mot knät där den enkelt förklarat övergår till en sena som fäster på knäskålen för att sedan övergå till patellaligamentet som i sin tur fäster i skenbenet under knät. 

På baksidan av låret hittar vi en till stor muskelgrupp, som förutom att stabilisera knät, också är jättejobbiga att träna – vi pratar förstås om hamstrings.

Denna muskelgrupp går längs hela lårets baksida och fäster nedanför knävecket i skenbenet. Dessa två muskelgrupper på framsidan respektive baksidan av låret kompletterar varandra bra och ger en bra, men inte fullgod, stabilitet i knät. 

Lyckligtvis är vi också försedda med lite annat smått och gott i knäleden i form av diverse ligament och brosk.

Enkelt förklarat så har vi två halvmånar av brosk i vardera knä vars uppgift är att fördela trycket där lårbenet och skenbenet möts, de här broskformationer kallas menisker.

Undvik att göra en Zlatan.

Därefter har vi två stycken kollateralligament på varsin sida om knät. Dessa går allt som oftast under namnet ledband och vars uppgift är att stabilisera knät i sidled (så du inte blir kobent). Sist men absolut inte minst har vi ett bakre och ett främre korsband (PCL och ACL) som mycket riktigt korsar varandra inuti knät. 

Korsbandens primära uppgift är att förhindra lårbenet från att glida framåt och bakåt i förhållande till skenbenet, men de hjälper också till att stabilisera i sidled när knät böjs. Fina funktioner, men tyvärr är vi skidåkare synnerligen utsatta för skador i denna delen av knät.

– Fotboll är det enda som är farligare än skidåkning när det kommer till korsbandsskador, förklarar Johan Norqvist och skrattar lite innan han fortsätter.

– Jag skulle säga att korpfotboll är det farligaste du kan hålla på med när det kommer till korsbandsskador. Det är bättre att syssla med motorcross.

Jag skulle säga att korpfotboll är det farligaste du kan hålla på med när det kommer till korsbandsskador. Det är bättre att syssla med motorcross.


Skrattretande, men tyvärr ren fakta. Enligt det Svenska Korsbandsregistrets senaste rapport från 2020 så toppar fotboll listan följt av alpin skidåkning, innebandy och handboll. På plats 22 hittar vi motocross.

– Det är mycket energi i skidåkning och ligamenten arbetar konstant med böjning och rotation. Ligger du och cruisar åker du ofta i 60 knyck. Krockar du med bilen i den hastigheten så besöker du i regel en akutmottagning efteråt. Kraschar du på skidorna reser du dig oftast och åker vidare, det är helt sjukt när man tänker på det.

Kryckåkning, en vanlig sport för skadade skidåkare.

Det har gjorts en del forskning kring alpin skidåkning och knä- och korsbandsskador. Kanske är SLAO’s skadestatistik från 2020/2021 den som är mest vägledande att kolla på för oss svenska skidåkare. Enligt den rapporten så drabbas knappt en skidåkare av någon knäskada per 1 000 skiddagar. Det vill säga – skulle du mot förmodan lyckas med bedriften att åka skidor varje dag under tre år så kommer du sannolikhetsmässigt att drabbas av en knäskada under dessa år.

Åker du 50 dagar om året, vilket också är mycket, så klarar du dig statistiskt i 20 år.

Ligamenta cruciata, som korsband heter på latin. Något att styla med i väntrummet på vårdcentralen.

En annan studie från Norge har under tre säsonger analyserat just världscupåkare på tävling med hjälp av videomaterial från tävlingarna samt FIS egna skaderegister.

Totalt rök det 21 stycken korsband under perioden och med hjälp av filmmaterial från flera kameror och vinklar så var det också möjligt att se i detalj hur skadorna gick till (20 stycken korsbandsskador gick att analysera i denna studie).

De flesta som pajar korsbanden är förstås inte alpina tävlingsåkare, men oavsett nivå så sker olyckorna oftast på snarlika sätt.

Med underlag från flera studier så har man låtit koka ned en stor del av alla skidåkares söndertrasade korsband och kommit fram till fyra gemensamma tillvägagångssätt när det kommer till denna typ av skada:



Fyra typer av korsbandsskador

1. Klassikern

Beskrivning: Relativt rakt knä i kombination med yttre våld som skapar en utåtrotation.

Exempel: Skidspetsen fastnar i lössnön och vrider foten och knät utåt samtidigt som du fortsätter färdas nedåt eller ramlar framåt.

2. Fantomfoten

Beskrivning: Maximalt knäböj i kombination med inåtrotation. 

Exempel: Du hamnar i en kraftig och okontrollerad bakvikt samtidigt som skidorna svänger inåt.

3. Zlatan-varianten

Beskrivning: Översträckning i knäleden.

Exempel: Du kommer i full fart mot blöt nylagd kanonsnö som överraskar och bromsar så tvärt att knät böjs åt fel håll. Sker ofta i kombination med att skidorna korsas i en ofrivillig plog.

4. Pjäxrelaterad skada

Beskrivning: Kraft mot pjäxans bakkappa trycker underbenet framåt.

Exempel: Du hoppar och landar i kraftig bakvikt, oftast utan att skidorna löser ut. (Kan också resultera i ömma benhinnor och underbensfraktur).

Oavsett hur det går till när du som skidåkare skadar ditt korsband så kan du vara tämligen säker på att det är det främre korsbandet (ACL) som tagit smällen.

– Det absolut vanligaste är skador på det främre korsbandet. Det är väldigt ovanligt att det bakre korsbandet går av, det händer i regel bara vid riktigt allvarliga händelser så som trafikolyckor och liknande, och då skadas ofta mycket annat i knät samtidigt, säger Johan.

Efter att skadan är skedd så kommer du sannolikt få ont och bli svullen samtidigt som du kommer uppleva en obehagskänsla och instabilitet i knät. Med hjälp av enkla rörlighetstester kan en läkare konstatera om det rör sig om en korsbandsskada eller inte. Om så är fallet genomförs i regel en röntgen för att utesluta skelettskador följt av MRT (magnetisk resonans-tomografi), i folkmun kallad magnetkamera, för att säkerställa diagnos.


3. Operation

Operation eller icke, that’s the korsbandsquestion.

Du som diagnostiserats med korsbandsruptur, det vill säga att korsbandet är av, ställs nu inför ett val: operera eller inte – ett beslut som tas tillsammans med sjukvården.

– Man tittar dels på vilka aktiviteter personen i fråga sysslar med, vissa klarar sig fint utan korsband. Men unga personer som ställer höga krav på stabiliteten i knät och exempelvis satsar på fotboll eller alpin skidåkning, då är det aktuellt med en korsbandsrekonstruktion, säger Johan Norqvist.

Just det, en rekonstruktion. I detta skede är nämligen ditt ordinarie korsband förbrukat och kommer vara så för all framtid.

Vid en eventuell operation avlägsnas resterna från ditt trasiga korsband för att sedan ersättas med en sena från antingen framsidan eller baksidan av låret – ett konstgjort korsband från din egen kropp helt enkelt.

Senan som ska bli ditt nya korsband viks dubbelt några gånger innan den spänns upp lagom mycket och sätts fast i lårbenet och skenbenet, allt med titthålsoperation… inga konstigheter.

– Oavsett varifrån du tar senan så kommer resultatet att bli fullgott. Vissa föredrar att ta en sena från framsida lår då man också kan ta med en liten bit av skelettet vilket gör att senan läker ihop med det befintliga skelettet något snabbare. Medan vissa andra läkare föredrar att ta en bit av hamstrings vilket ger ett mindre ärr. Det finns också en tredje variant, som dock är ovanlig idag, och det är att ta en del av patellaligamentet. Det ingreppet har visat sig ge problem i form av smärta när knät böjs och belastas.


4. Rehab

Rehabiliteringstiden efter en kirurgisk åtgärd är minst nio månader.

Efter operation börjar rehabiliteringen direkt, som alltid ska ske med handledning av en fysioterapeut. I första hand gäller det att återfå rörlighet samt minska svullnad och inflammation. Därefter läggs kontrollerade styrkeövningar in som gradvis stegras och följs upp med olika styrke- och stabilitetstester.

– Jag kan inte nog betona hur viktigt det är att inte återgå till sin idrott för snabbt. Det ska gå minst nio månader, men gärna tolv månader. Det finns en viss prestige i komma tillbaka snabbt, men det innebär en jättestor risk, säger Johan.

Faktum är att du löper sju gånger högre risk att skada både det nya och det friska korsbandet om du återgår till en högrisksport (läs skidåkning) innan det har gått nio månader sedan operation, enligt ett forskningsprojekt vid namn »Projekt korsband« från Göteborg.

Efter nio månader är risken fortsatt hög, men lägre, för dig som sysslar med farlig idrott och en av fyra får en ny korsbandsskada innan man avslutar karriären.

Främre korsbandet.

Man vet inte varför det innebär en högre risk att drabbas av en ny korsbandsskada även i det friska knät efter en operation och det är inte något som avhandlas i de studier som finns. Men man vet att det lönar sig att inte ha för bråttom tillbaka.

Ja, tyvärr så tar det tid. Det är nog den enda saken du kan vara säker på om (läs när) du råkar ut för en korsbandsskada.

Enligt Svenska Korsbandsregistrets årsrapport från 2020 så är väntetiden på en operation i snitt 542 dagar* i Sverige, addera därefter 365 dagars rehabiliteringstid, så har du en återhämtningstid på cirka två och ett halvt år från det att du ligger och kvider i backen.

Trista siffror som kan släcka skidglädjen hos de flesta och detta är förstås något som ingen vill råka ut för. Så en väsentlig fråga är; hur förebygger man egentligen en korsbandsskada?

– Se över inställningarna på dina bindningar, det är otroligt viktigt. Om man tittar på den norska studien som vi diskuterat innan så uppstod i stort sett alla skadorna innan bindningen löste ut.

Utöver det så är det träning som gäller. SISU tillsammans med Folksam och Svenska Fotbollsförbundet har tagit fram flera bra övningar under samlingsnamnet Knäkontroll som går att hitta gratis. Det finns studier gjorda på dessa övningar inom fotboll som visar att skaderisken minskade med 64 procent, mycket tyder på att det går att översätta till skidåkning också, säger Johan.

I knäet sitter ett bakre och ett främre korsband (PCL och ACL) som korsar varandra.

Som sagt, vi är en hängiven skara skidåkare med trasiga korsband. Men klandra inte dig själv, det händer även den bästa.

Här nedan presenterar vi slutligen några väl valda ord från en trio kompetenta och välkända svenska skidåkare som ådragit sig en eller flera korsbandsskador:



Enkät

Sverre Liliequist, professionell skidåkare och legend.

– Jag skadade mitt högra knä 2009 när jag filmade i Alaska. Jag fastnade med skidan och kroppen fortsatte framåt, det blev en vridning och jag drog sönder främre korsbandet samt en menisk.
Läkarna trodde inte det var något först, men jag kände en molande värk inne i knät och fick tjata mig till rätt vård.
Det blev slutligen ett nytt korsband och man tog av senan i baksida lår. Operationen skedde 17 dagar efter skadetillfället och jag stod på startlinjen igen exakt tio månader efter operationen.
Idag har jag inga problem, bortsett från lite värk vid löpning utför.

Frida Lundblad, före detta landslagsåkare i puckelpist.

– Jag har dragit fyra korsband på sex år. Jag skadade mig första gången på ett träningsåk i Zermatt 2015 och opererades cirka en månad senare.
Efter en lång rehabilitering så var jag tillbaka på skidor cirka ett år senare. 2018 gick korsbandet på andra knät av, också i Zermatt, och det blev ännu en operation följt av lång rehab.
Korsbandet på första knät gick av igen 2020 och efter att jag tagit mig tillbaka från denna skada och operation gick korsbandet av på det andra knät igen i januari.
Samtliga gånger så har jag hamnat i bakvikt, samtidigt som jag fått en liten vridning i knät. Den fjärde skadan har jag ännu inte opererat men jag planerar att göra om samma process igen. Jag har nu valt att avsluta min elitkarriär.

Tom-Oliver Hedvall, professionell friåkare.

– Jag skadade mitt korsband i Livigno, Italien, för två år sedan då jag tog på tok för mycket fart i svarta linjen och missade landningen. Jag landade väldigt djupt, det var ingen krasch egentligen.
Man skulle kunna säga att mitt korsband gick sönder i en mycket djup benböj. Jag valde att inte operera då. I vintras skadade jag knät ytterligare en gång men valde återigen bort operation.
Jag tränade upp knät under vintern och började åka skidor lite lugnt i slutet av mars. Kändes nästan 100 procent bra men så från ingenstans så snappade knät i en landning i maj.
Så helt klart så var knät inte starkt nog även om det gav intrycket av att vara det. Jag har nu valt att operera och är mitt inne i rehabiliteringen.
Det funkade i nästan tre säsonger men nu så känner jag att jag måste operera för att kunna åka skidor även när jag blir gammal.


Text: Petter Elfsberg Foto: Getty • 2023-02-16
Artiklar

Copyright © 2024 Åka Skidor

Denna sajt drivs av Story House Egmont AB. Story House Egmont publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Story House Egmont är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.storyhouseegmont.se.

Story House Egmont AB, Karlavägen 96, 115 26 Stockholm, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556046-9206

Scroll to Top