Vintern 1971 hölls de första amerikanska mästerskapen i exhibition skiing i Waterville Valley på östkusten. Tävlingsformen var resultatet av en diskussion mellan skidortens ägare och en redaktör för tidningen Skiing. Redaktören hävdade att de bästa skidåkarna numera inte fanns inom portåkningen, utan bland de unga åkare som åkte pucklar, hoppade och gjorde diverse märkliga trick på skidor. Därför arrangerade man nu denna anarkistiska tävling. Kort sagt gick det ut på att åka så coolt som möjligt – inte så snabbt det gick. (Nu skulle man kalla det för slopestyle.)

Vinnaren är i dag bortglömd, men bronsmedaljören Wayne Wong skulle däremot komma att förtjäna en självklar plats i ett Skiers hall of fame. Den 21-årige studenten och skidläraren från Vancouver kom till Waterville Valley med en massa akrobatiska skidkonster han hittat på själv. Till exempel The Wong Banger, där Wayne Wong slog en framåtvolt genom att sätta i stavarna framför skidorna och häva sig framåt. Det, och många andra Wong-trick, skulle snart bli obligatoriska inslag inom den framväxande hot dog-rörelsen. Och de utgör grunderna till många av dagens trick inom freestyle och jibbing. Andra trick, som när Wayne Wong la sig bakåt i snön och gjorde ett lappkast i luften, har däremot fått vila i frid.

Rebeller på skidor

Våghalsiga hopp och trick löper som en röd tråd genom skidhistorien. Österrikare, norrmän och svenskar gjorde sådant redan på 1930-talet. I USA tog Wayne Wong över stafettpinnen från pionjärer som Bob Burns och Doug Pfeiffer.

Men hot dog – eller freestyle som det parallellt kallades – var också en revolt mot etablissemanget. (Exhibition skiing blev däremot ett kortlivat begrepp.) Skidförbund och skidlärarnas organisationer protesterade medan ungdomarna jublade. Äntligen skidåkning med rock’n’roll-känsla!

Tidningen Skiing var rörelsens främsta missionär och vintern 1972 utsåg de Wayne Wong till årets freestyle-åkare. Skidtillverkaren K2 insåg den kommersiella potentialen. Företaget sponsrade skidshower, filmer som Assignment K2 med Wayne Wong i en av huvudrollerna samt förstås Wayne Wong själv. Med sin solbränna, sina vita tänder och den karaktäristiska sjalen runt ena benet var Wayne Wong snart sportens – och K2:s – stora affischnamn. Han vann i stort sett alla tävlingar på herrsidan och var även riktigt bra offpist. Tre år i rad vann han VM i Powder 8.

För mycket allvar?

När sporten ett par år in på 1970-talet exporterades till Europa var Wayne Wong idolen, berättar den tidens svenska pionjär Peter Buchar (se Åka Skidor nr 3/06). ”Jag och mina kompisar lusläste Skiing och Powder för att räkna ut hur han gjorde sina trick. Vi snodde friskt av honom. Wayne hade också en utstrålning som man frälstes av”, berättar Peter Buchar.

Efter några galna år av festande, utflippade skidkläder och ännu mer utflippade skidtrick började hot dog-rörelsen normaliseras. Internationella skidförbundet (FIS) tog freestyle under sina vingar 1979 och året därpå började världscupen arrangeras. I dag är som bekant freestyle en OS-sport.

Wayne Wong har sagt att han är imponerad av vad dagens åkare klarar av tekniskt. Men samtidigt tycker han att något viktigt försvunnit på vägen: lekfullheten. I en New York Times- intervju från 2001 säger han: ”I don’t like to see so many skiers look identical through the moguls & We used to have just two rules – you had to start here and finish down there and you could do whatever you wanted in between.”

Själv har han fortsatt inom skidvärlden. Kändisskapet har han förvaltat genom att anordna Wayne Wong Ski Clinics, där rika amerikaner åker med honom för pengar som går till välgörenhet.

Av: Gabriel Arthur

Text: Åka Skidor • 2008-07-17