Sebastian Wiklund och Tyler Curtis undersöker en nygrävd snöprofil. Foto: Evelina Rönnbäck

Reportage

I fält med lavinpatrullen i Kittelfjäll

Följ med på lavinprognosarbete i södra Lapplandsfjällen och lär känna två av Sveriges mest snöentusiastiska lavintekniker.

Text: Evelina Rönnbäck • 2021-11-24

Det är fortfarande tidig morgon när Tyler Curtis brummar in med skotern på bakgården hemma hos kollegan Sebastian Wiklund. Kittelfjälls snötäckta toppar kikar försiktigt fram genom de tjocka moln som idag klär byn. De båda lavinteknikerna blickar upp mot fjället medan de diskuterar nattens utvecklade väder- vind- och snöläge. En första bedömning har redan rapporterats in systemet av Tyler som idag är områdesansvarig för Södra Lapplandsfjällens lavinprognoser. 

Tyler är född och uppvuxen utanför Ottawa i Kanada, där uteliv spelat en stor roll i hans liv, inte minst skidåkning. Redan under high school började hans intresse för lavinkunskap och lavinbranschen att växa. Utöver avancerade studier har han dessutom många års erfarenhet av arbete i fält och är idag certifierad lavintekniker och lavinspecialist.

Både i Kanada och Sverige har fokus varit riskhantering och arbete kring risktolerans – dels inom skidvärlden och dels inom kajak som är ett annat forum Tyler verkar i. Utöver det har han arbetat inom skidpatrull, med fokus på lavinbekämpning och lavinkontrollarbete. Han har därtill jobbat som guide, både inom heliski men också topptur.

Tyler fyller i rapporten som sedan skickas in till Naturvårdsverket och Lavinprognoser.se Foto: Evelina Rönnbäck

Sedan elva år tillbaka är Tyler bosatt i Kittelfjäll efter att ha hittat kärleken som tog honom hit. Idag lever han med sin familj i Kittelfjäll där han huvudsakligen arbetar som lavintekniker via Naturvårdsverket för tjänsten lavinprognoser.se. 

– Även om prognosarbetet bara är en del av ett större pussel inom lavinsäkerhet skulle jag ändå säga att det är en nyckelingrediens för bättre beslutsfattande ute på bergen, säger Tyler.

Just lavinprognoser.se är idag Sveriges främsta tjänst för dagliga nationella prognoser gällande lavinläget ute i fjällvärlden, men liknande tjänster finns även i övriga delar av världen. Intresset och förståelsen för vikten av kunskap inom lavinsäkerhet växer för varje år som går berättar Tyler, inte minst i Sverige där det klimat som finns här också kan innebära stora risker.

– De svenska fjällen är varken som Alperna eller Kanada, men däremot betyder inte det att Sverige är mindre farligt ur ett lavinperspektiv. Här handlar faran i första hand inte om ”altitude”, utan snarare om terrängen och snötäcket, problem som kan vara väldigt komplexa. Samt att vi även har ett väldigt varierande klimat som också kan komma med väldigt snabba förändringar, säger Tyler.

Tyler Curtis på Fågelfjället. ”If you wanna go skiing for yourself you know where to go. You get to know your backyard pretty well”, säger han angående en ledig dag på skidor. Foto: Evelina Rönnbäck

Utöver de viktiga nulägesrapporteringarna är en annan viktig aspekt av arbetet också att samla information som långsiktigt kan bidra med kunskap, inte minst under rådande klimatomständigheter. Information som bland annat lavinteknikernas rapporter kan komma att spela roll för nutid och framtid.

– Bara under de år jag har jobbat, har jag sett stora förändringar där allt pekar mot att det handlar om klimatförändringarna. Storskaliga dump, smältningar, kraftigare vind under längre perioder, snabbare förändringar – allt det som också leder till mer dramatiska förändringar. Det känns viktigt att lavinprognoser också kan vara en del av den här processen men det gör också vårt jobb ännu mer utmanande, och att vi konstant måste fortsätta lära oss, inte minst för att vårt klimat fortsätter förändras.

En vårdag med vy från Lebnjiesnjuenie  mot Kittelfjälls fjälltoppar. Foto: Evelina Rönnbäck

För lavinteknikerna i byn är det mer än bara minnet av snödjup som präglat säsongen. Under det mjuka men tjocka snötäcket har ett problematiskt bestående lager också lurat och genomsyrat säsongens lavinförhållanden i södra Lapplandsfjällen. Dagens observation handlar om att fortsätta analysera de bestående svagheterna samtidigt som de senaste starka vindarna som dragit in över området också måste analyseras.

Kittelfjäll är känt för sin offpiståkning och ofta snörika säsonger men just i år har säsongen varit något alldeles extra med rekordmycket snö och där orten toppat Sveriges lista över snödjup. Riktiga drömförhållanden för den pudertokige men bakom puderhets och skidglädje finns mer som också kommer skrivas in i fjällvärldens historieböcker. 

Efter ett tags skumpig skoterfärd iklädd pjäxor, stannar Sebastian och Tyler till för att huda på skidorna inför dagens fälttur. Så fort promenaden börjar märks det på både Tyler och Sebastian att jobbet också har börjat. Alla sinnen är påslagna, syn, hörsel, känsel. Varje liten millimeter av dess omgivning skannas av, deras blickar rör sig konstant från nord till syd, från öst till väst. Minsta lilla avvikande detalj i snötäcket observeras. Just nu lever de analys.

Så fort promenaden börjar märks det på både Tyler och Sebastian att jobbet också har börjat. Alla sinnen är påslagna, syn, hörsel, känsel.


Teknikerna hittar efter en stigning en plats där de bestämmer sig för att gräva dagens första snöprofil, en viktig del av fältarbetet för att kunna få ut viktig och representativ information till prognosen. De plockar fram spadar, sond och andra mätinstrument inför denna.

– Vi gräver mer eller mindre alltid en snöprofil på våra observationsturer. En snöprofil görs bland annat för att få en tydligare bild av snötäckets uppbyggnad, men det går också att få ut information kring de olika lagren, närmare detaljer kring snökristaller, temperatur i snön och så vidare. Sedan gör vi även oftast två olika tester för att kolla stabilitet och känslighet av snötäcket, de vanligaste testerna är att göra ett så kallat compression test (CT) och ett Extended Column Test (ECT), berättar Sebastian medan han visar hur testerna går till.

Sebastian använder ett crystal card, ett användbart verktyg för att analysera snökristaller. Foto: Evelina Rönnbäck

Arbetet sker koncentrerat. Med näsorna nästan tryckta i snön analyserar de snökristallerna i minsta detalj. Vad som för blotta ögat för de flesta skulle ses som en enkel liten snöflinga är för teknikerna en resurs som kan innehålla massvis med information. Det finns en viss charm i hur intresserat de studerar de små snöflingorna, närmare snönördar än så här måste det svårt att bli.

– Jag tänker att det nog krävs en särskild typ av individ för att jobba med det här. Att dag efter dag orka söka efter exakt samma problem under en längre period. Men det är också något speciellt med att vara omgiven i en industri där människor också är så exalterat motiverade, passionerade och drivna till att konstant lära sig och att dela information med varandra. Hela branschen är som en enda stor intern arbetsstyrka där alla ser sig som ett enda stort team, säger Tyler.

För just Lavinprognoser arbetar ett team med närmare trettiofem anställda, där varje prognos möjliggörs med hjälp av en kedja personer som arbetar med flödet av information till sajten. Allt ifrån personerna som jobbar lokalt ute på fält, till de som skriftligt sammanställer de olika områdenas prognoserna och står för webbpubliceringen, samt till den person som också innehar en form av publicistroll som också säkerställer prognoserna en sista gång.

Förhoppningsvis kan vårt arbete också göra att fler får upp ögonen för att det här lilla landet faktiskt har en väldigt unik miljö, säger Sebastian Wiklund.
Te och choklad. Bästa stunden på arbetsdagen enligt Tyler. Foto: Evelina Rönnbäck

Sebastian gör i år sitt första år som lavintekniker för Lavinprognoser och är även han certifierad lavintekniker sedan några år tillbaka. Fjällen, inte minst Kittelfjäll har länge varit en favoritplats för Sebastian. Här spenderades den lediga tiden redan i tidig ålder både på camping och senare i familjens egenbyggda stuga. Efter gymnasiet bar det dock av till Åre för honom, för att gå utbildningen Fjäll och Friluftsliv via Åre Folkhögskola.

Med den utbildningen i ryggsäcken tog han senare sitt pick och pack tillbaka till Kittelfjäll där hans resa fortsatt. Ett fokus för honom har också varit guidning, till en början heliskiguidning. Idag arbetar han istället med topptursguidning och arbetar för äventyrsföretaget Kittelfjäll Adventure som även bedriver utbildning och utveckling inom inte minst lavinkunskap. Detta gör han parallellt med arbetet för Lavinprognoser.

– För mig föll det sig naturligt att intresset för just lavinsäkerhet och för lavinbranschen växte. Det kom ganska automatiskt också med guidningen, då så mycket hänger ihop och att lavinkunskap också behövs för att få en bättre förståelse även i mitt arbete som guide, säger Sebastian.

Att lära sig allt skulle ta mer än en livstid och man får helt enkelt vara ödmjuk inför att vi aldrig heller kommer bli helt fullärda.


Under tiden som han arbetade sina första säsonger i Kittelfjäll öppnade även Lavinprognoser upp sin rapportering från området, vilket också var en anledning till att steget in blev naturligt och att intresset för vidareutbildning och vidareutveckling ökade. Han berättar också om hur jobbet kring prognoserna och hur just intresset för snö- och lavinkunskap vuxit till att bli en stor integrerad del även i hans vardag, inte bara som ett jobb.

– Numera söker man nästan alltid efter information, även utanför jobb eller dagar då jag är ute och turar eller åker skidor. Saker på fjället ändras ju hela tiden oavsett om man är på prognosjobbet eller inte. Och ju mer man håller sig uppdaterad desto tydligare helhetsbild och desto fortare går det också att reagera på nya förändringar inför andra dagar, säger Sebastian.

Tyler instämmer och menar att det också alltid finns något nytt att lära sig.

– Det häftigaste vi kan göra som människor är att lära, vilket det alltid finns potential i att göra inom detta fält på daglig basis. Både av andra människor och av naturen. Att lära sig allt skulle ta mer än en livstid och man får helt enkelt vara ödmjuk inför att vi aldrig heller kommer bli helt fullärda.

Med många höjdmeter i ryggsäckarna traskar lavinteknikerna enkelt upp för ännu en dag på skidor och hudar. Foto: Evelina Rönnbäck

Lavinteknikerna fortsätter röra sig uppåt och ju närmare toppen de kommer desto mer tar vinden i. Inga andra människor syns till från toppen av de höga kullarna, men en stor fjällvråk skymtas däremot uppe bland molnen. På väg mot nästa sluttning där nästa profil ska grävas upptäcker teknikerna en lavin som gått lite längre bort och de knatar bort för att försiktigt få sig en närmare titt på den. Efter en stunds analys går de vidare.

Uppe vid toppen hittar de en plats för att gräva nästa snöprofil. Samma procedur som vid första snöprofilen genomförs. Teknikerna antecknar och kommunicerar hela tiden med varandra om vad de ser. 

– Det här är lager från november och december, säger Sebastian och pekar på skikten i snön.

Skikt som också bekräftar att de bestående svagheterna inte hunnit stabilisera sig. Något som också skulle kunna innebära större risker och att snötäcket vid belastning skulle kunna kollapsa. En viktig observation för dagens prognos där undersökandet av just de svaga lagren varit prioritet.

Lavinteknikerna analyserar snökristaller i minsta detalj, ibland genom bara blotta ögat andra gånger med hjälp av förstoringslupp. Foto: Evelina Rönnbäck

Molnen ligger fortfarande tjocka över Kittelfjäll, men inte så pass att det inte går att se topparna borta i horisonten. Med blickarna åt väster börjar Tyler och Sebastian spana efter potentiella åk och reka linjer, inte för just denna tur, men kanske för framtiden.

– Under jobb spenderar vi egentligen mesta tiden på skrå och på så sätt blir det kanske inte jättemycket skidor vi åker, men kvalitetssvängar, det får vi alltid. Riskhanteringen måste vara on point och terrängen vi väljer måste hänga ihop med och vara i syfte för vårt sökande, säger Tyler.

En viktig del inom lavinforskningen handlar också allt mer om mänskligt beteende och mänskliga riskfaktorer, vilket är ett ämne Tyler är intresserad av att lägga ännu mer fokus på i framtiden.

– Vad varje person anser som riskfyllt är såklart olika från person till person eller vilka risker som olika personer också är villiga att ta, men med hjälp av kunskap kan vi i alla fall försöka att minimera riskerna, vilket sin tur inte heller behöver ses som en begränsning utan kan snarare öppna upp inför nya möjligheter.

Ibland krävs också en skoterfärd för att ta sig till de specifika platserna för en analys. Foto: Evelina Rönnbäck

Efter fältturen beger sig Tyler och Sebastian var och en hem till sig. Eftersom Tyler idag är områdesansvarig är det han som ska skicka in denna rapport. Tyler packar upp sina grejer och hänger allt på tork på väggen i skidkontoret som han har i en liten stuga hemma på gården inte långt från Kittelfjälls liftsystem.  

– Som lavintekniker är nog de flesta av oss lite pedantiska, åtminstone i vårt arbetsliv, säger Tyler med glimten i ögat, när han samtidigt ser över sina grejer som snyggt hänger uppradat på väggen. Vi sätter ju också vårt namn på det jobb vi gör, något som människor sedan tar beslut utifrån. Det finns en viss press att också göra saker rätt, inte minst för andras skull, fortsätter han berätta.

De båda teknikerna (och låt oss också kalla dem vänner) tycks kunna fortsätta diskutera laviner och lavinsäkerhet i all evighet även i bara ren passion.


Sebastian knackar på dörren till Tylers kontor. Rapporten är egentligen redan inskickad, konfirmerad av skribent och nu också publicerad på webben, men de båda teknikerna (och låt oss också kalla dem vänner) tycks kunna fortsätta diskutera laviner och lavinsäkerhet i all evighet även i bara ren passion. 

– Det är klart att i slutet på en säsong med hundrafemtio dagar i pjäxor känns och att det kan vara bra att göra annat också, men man vet också att när snön smält, så kommer man lika fort börja se fram emot nästa säsong, säger Tyler.

Sebastian håller med.

– Ja, och är det inte snö då kan man ju alltid analysera vad som funnits under snön istället, som sagt, det finns alltid något nytt att analysera eller något nytt att lära, och desto mer man också vet om sitt område, desto bättre, säger Sebastian.

De båda blickar ut genom fönstret och konstaterar att ha fjällen som bakgård inte alls är särskilt dumt. Imorgon bär det ut där igen – för dessa två lavintekniker likväl för deras kollegor runt om i landet samt världens andra lavintekniker. Några av de som dagligen arbetar med hopp om att kunna bidra till ökad kunskap och ökad säkerhet för oss puderglada åkare och andra vintertokiga bergsentusiaster där ute.


Bli säkrare i bergen

Bli säkrare i bergen

1. Skaffa rätt utrustning och lär dig använda den 

2. Träna samt gå utbildning och kurser

3. Läs prognoserna för aktuellt område just den dagen

4. Skaffa dig en överblick över läget, området och din egen grupp

5. If you don’t know, don’t go

Mer info: lavinprognoser.se

Text: Evelina Rönnbäck • 2021-11-24
SverigeKittelfjällLavinsäkerhetSverige

Copyright © 2020 Åka Skidor

Denna sajt drivs av Story House Egmont AB. Story House Egmont publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Story House Egmont är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.storyhouseegmont.se.

Story House Egmont AB, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556046-9206

Scroll to Top