Det finns många historier om hur framgångsrika projekt fötts ur
misslyckanden. Världens kanske mest kände skidfilmare, Willy Bogner Jr, har
dragit sitt strå till den stacken.

Som 18-åring var han en lovande tävlingsåkare i det tyska landslaget. I
vinter-OS i Squaw Valley ledde han slalomtävlingen efter första åket. Men i
andra åket åkte han ut. Istället för att sörja, ägnade han resten av tiden
åt att göra en ”bakom-kulisserna-film” om OS-byn.

Willy Bogner Jr hade tidigt fått sin första filmkamera och brukade filma sin
pappa på hans jaktturer. I OS-byn kombinerade Willy Bogner Jr för första
gången sina två intressen i livet: filmande och utförsåkning. Det skulle
visa sig vara en lyckad kombination.

De följande åren växlade han mellan att tävla i de alpina grenarna och resa
jorden runt på filmäventyr. Glamoröst? Definitivt.

Willy Bogner Jr:s pappa Willy Bogner hade också varit en duktig skidåkare på
1930-talet. Han vann elva tyska mästerskap i Nordisk Kombination. Men även
pappan hade större framgångar vid sidan om tävlingspisterna. Han startade
tillverkning av skidkläder med varumärket Bogner.

Efter att han gift sig med en vacker modelejoninna, med det passande
namnet Maria Lux, blev Bogner snart det coolaste märket både i Alperna och
USA. Maria Lux var först med att inse fördelen i att förena skidkläder och
mode. Företaget började göra tajta skidbyxor i stretchtyg. Det amerikanska
damlandslaget vägrade att ta på sig sina yllekläder, efter att de hade sett
folk åka runt i ”Bogners”, som dessa slags byxor kallades i USA. Snart åkte
de och många andra istället i de åtsittande kläderna märkta med ett B. (Det
tyska landslaget har för övrigt gjort så ända fram till i dag – ofta med
betydligt snyggare kläder än de svenska färgfyrverkerierna.)

Med andra ord: Willy Bogner Jr växte upp som en skidåkande playboy.

Det skulle dock dröja till 1968, innan han definitivt gav upp hoppet om
medaljer och istället inriktade sig helt på skidfilmandet.

Då anlitades han nämligen för att regissera och filma skidåkningsscenerna i
James Bond-filmen I Hennes Majestäts hemliga tjänst, med George Lazenby i
huvudrollen. Av många anses detta vara den sämsta Bond-filmen. Men den
innehöll ett element som skulle bli något av en följetong – skidscenerna.
Dessa filmades i schweiziska Murren.

Willy Bogner Jr uppfann där twintip-skidan, även om han inte kallade den så.
Han ville nämligen kunna åka baklänges och filma samtidigt. Innovativa och
riskfyllda filmningar skulle bli hans signum. 1976 stod han för
skidsekvenserna i Älskade spion, 1981 kom Ur dödlig synvinkel och 1985
Levande måltavla.

Sekvenserna har blivit moderna klassiker, som när James Bond hoppar in i en
bobbana, förföljd av motorcykelåkare (Ur dödlig synvinkel) eller när han
åker ”snowboard” i Sibirien jagad av ryska militärer (Levande måltavla). De
krävde alla omsorgsfull planering, smarta tekniska lösningar och våghalsiga
åkare. Under inspelningen av ”bobscenen” i italienska Cortina dog en av
stuntmännen.

Parallellt har Willy Bogner Jr hela tiden gjort egna skidfilmer. De har inte
blivit samma klassiker och ter sig i dag ganska töntiga, som när en man och
en kvinna i Bogner-overaller åker vattenskidor, fast med vanlig
skidutrustning, mellan isberg någonstans i arktiska farvatten, i filmen
White Magic.

Men faktum är att några av hans skidfilmer ändå var publiksuccéer på sin tid. Fire
& Ice, där skidåkare flyger kors och tvärs med en massa fyrverkerier
i bakgrunden, sågs av två miljoner biobesökare 1986.

Kanske något att fundera över hos alla skidfilmare som strävar efter coolhet
och rock n´roll-attityd.

Av: Gabriel Arthur

Text: Åka Skidor • 2008-07-23