Jean-Claude Killy – den första skidkändisen

Även om enskilda skidtävlingar runt om i Alperna lockade storpublik på 1950-talet, var den alpina sporten inte så känd utanför entusiasternas skara. Förutom vid tävlingar som OS och Hahnenkamm Rennen var pressbevakningen marginell. Sporten var inte lätt att referera i radio och tidningsartiklar. Journalisterna kunde inte riktigt veta vad som hände högre upp eller längre ned i backen, utan var hänvisade till sluttider och intervjuer.

Allt detta förändrades när TV slog igenom på 1960-talet. TV-mediet födde också ett nytt slags idrottsstjärnor – de som gjorde sig bra i sändning. Stjärnkulten, som förvisso alltid omgivit idrott, ökade markant.

Under vinter-OS i Grenoble 1968 samverkade dessa faktorer så att den alpina sporten plötsligt blev känd även bland folk som aldrig stått på ett par skidor. Den 24-årige fransosen Jean-Claude Killy hade den speciella karisma som fängslade folk i TV-sofforna – i synnerhet de franska tittarna.

Killy vann guld i störtlopp, storslalom och slalom. Denna bedrift hade tidigare bara österrikaren Toni Sailer klarat av och den har inte upprepats. Den utåtriktade och solbrände Jean-Claude Killy blev en fransk folkhjälte och den första internationella skidkändisen.

Dessa OS-guld var toppen på en kort men mycket framgångsrik karriär.

Jean-Claude Killy växte upp i Val d’Isère, där hans pappa drev en skidaffär, och började åka skidor vid tre års ålder. Han kom med i franska landslaget som 18-åring och fick sitt genombrott fyra år senare, 1966. Det året hölls alpin-VM i chilenska Portillo. Jean-Claude Killy tog guld i störtlopp och kombination. Hade tävlingen gått i Alperna hade han förmodligen redan då blivit en internationell skidkändis.

Vintern därpå startades världscupen i utförsåkning, på initiativ av skidjournalisten Serge Lang. Han och hans kumpaner var de som först insåg hur väl sporten lämpade sig för TV-mediet.

De fick extra draghjälp av att Jean-Claude Killy vann den totala cupen 1966/67, liksom året därpå. Duellerna med Karl ”Svarta Örnen” Schranz från St Anton fängslade många TV-tittare. På damsidan var den våghalsiga kanadensiskan Nancy Green nästan lika populär.

Men det var vinter-OS 1968 i Grenoble som definitivt etablerade utförsåkningen i TV-sportsändningarna, genom Jean-Claude Killys grand slam.

Man kan lugnt säga att han hade marginalerna på sin sida. Inför störtloppet – hans främsta gren – råkade han skrapa bort skidvallan precis innan starten. Han lyckades ändå komma före sin landsman och rival Guy Perillat med sju hundradelar.

När slalomtävlingen skulle avgöras låg dimma i backen, så tät att åkarna bara såg någon enstaka port framåt och var tvungna att memorera banan utantill. Karl Schranz skulle sannolikt ha kommit före Jean-Claude Killy om han inte missat ett par portar (något han skyllde på att en funktionär hade sprungit ut i banan).

Likaså skulle nog svensken Bengt-Erik Grahn från Kittelfjäll ha vunnit, om inte funktionärerna klantat till det. Bengt-Erik Grahn ledde överlägset vid mellantiden i andra åket. Sedan körde han omkull en port, som gled i snön nerför backen. Längre ned slog den porten undan benen på Bengt-Erik Grahn. Vissa ansåg att de franska funktionärerna medvetet låtit bli att ingripa för att hjälpa Jean-Claude Killy.

Bengt-Erik Grahn är inte bitter för det, istället berömmer han fransmannen både som skidåkare och person.

– Jean-Claude Killy var en fantastisk skidåkare och han hade vinnarskalle. Han var väldigt noggrann med sin åkning och utrustning, som han alltid höll på och pysslade med, säger Bengt-Erik Grahn och fortsätter:

– Samtidigt var han en mycket fin människa. Många av de andra fransmännen höll sig för sig själva, men Killy hade lärt sig engelska och pratade mycket med oss andra.

När den säsongen var över slutade Jean-Claude Killy tävla, även om han gjorde en kortare comeback några år senare. Med sin nya stjärnstatus hade han betydligt större pengar att hämta vid sidan om tävlingscirkusen. Han startade klädmärke, byggde ut pappans skidaffär, fick en central roll i Val d’Isère – skidområdet hette snart Espàce Killy.

Av: Gabriel Arthur