När Kari Traa sladdade in i målområdet efter finalåket i vinter-OS
2002 var hon på dåligt humör. Hon tyckte att hennes åk nerför Deer Valleys
puckelpist gått halvbra och tippade på en fjärde- eller femteplats. Nu
väntade en presskonferens fylld av massiv kritik, gissade Kari Traa.

För en liten puckelnation som Norge kan en fjärdeplats i OS tyckas som ett bra
resultat. Men Kari Traa hade innan OS förklarat att hon åkte dit för att ta
guld – och så var det historien kring hennes poserande i tidningen Ultra
Sport. I Kari Traas ögon hade de sexiga bilderna på henne utstrålat »styrka
och coolhet«. Men så hade inte andra, mer kyska, norrmän uppfattat dem. Från
att ha varit ett namn som främst norska skidåkare kände till, hade Kari Traa
gått om personer som Britney Spears på de norska internet-sökmotorernas
topplistor. En vanlig åsikt var att debatten förstörde Kari Traas
uppladdning inför OS, och att problemet var självförvållat.

Därför var det en mycket nöjd Kari Traa som en halvtimme senare satte sig
bakom podiet i pressrummet. Strax efter att hon fått stopp på skidorna kom
siffran 1 upp på resultattavlan. Hon hade stått emot trycket och besegrat
hemmafavoriten Shannon Bahrke.

I det ögonblicket förvandlades Kari Traa från Norges svarta får till
nationalhjälte.

Historien kring OS i Salt Lake City var ganska typisk för Kari Traa. Hon hade
gått sin egen väg ända sedan hon var barn, och klarat sig bra för det mesta.
Först i 14-årsåldern började hon tävla i puckelpist, i hemorten Voss. Innan
dess hade hon ägnat sig åt friåkning med byns jämnåriga grabbar.

Framgångarna inom puckelpist kom snabbt, enligt tränarna för att
hon var tuffare än sina konkurrenter. Efter varje krasch reste hon sig,
borstade bort snön och dundrade vidare. Hon hade en drivkraft som skulle
följa henne hela karriären: att bli bättre än grabbarna. Hon tog brons vid
junior-VM i La Sauze 1991, 16 år gammal.

Därefter blev hon en av påläggskalvarna i den stora norska satsningen inför OS
i Lillehammer 1994. Men året innan OS fick hon en allvarlig knäskada. Skadan
skulle förfölja henne i flera år. Först 1996 var hon redo att tävla på
elitnivå igen. Året därefter började hon prenumerera på pallplatser i
världscupen.

Enligt Kari Traa själv var skadeåren en nyckel till hennes framgångar. Hon
tvingades lära sig tekniken och att läsa pisterna och inte bara åka på
styrka och djävlaranamma.

Från och med vintersäsongen 1999-2000 var Kari Traa världens bästa
puckel-åkare. Under fyra års tid vann hon 25 världscupsegrar, fyra VM-guld
samt OS-guldet i Salt Lake City. Även de följande åren tillhörde hon
toppskiktet.

Framgångarna gjorde att tränarna motvilligt accepterade hennes ganska slappa
syn på fys- och konditionsträning.

Men motivationen minskade gradvis och skadorna gjorde sig påminda. Kari Traas
sista stora framgång var andraplatsen vid OS i Turin 2006. När den säsongen
var över slutade hon tävla på allvar. I hemorten Voss fick hon en skidlift
uppkallad efter sig, den 1 350 meter långa »Kari Traa-trekken«.

Till skillnad från många pensionerade elitidrottare ägnade inte Kari Traa
flera år åt att ladda om batterierna och fundera på framtiden. Redan 2002
hade hon startat sitt eget klädmärke – förstås kallat Kari Traa. I samarbete
med det norska företaget Skigutane har företaget vuxit snabbt. Parallellt
har Kari Traa börjat tävla i fallskärmshoppning och dragit igång en stor
satsning för att hjälpa lovande, unga freestyle-tjejer. Full fart framåt
tycks vara mottot även efter karriären.

Av: Gabriel Arthur

Text: Åka Skidor • 2009-05-04