Framlidne extremskidåkaren Andreas Fransson kör brant i Chamonix. Foto: Tero Repo

Artiklar

Åka Skidors teknikskola del 2: Smalt och brant

Skidrörelser på hela berget del 2:3 - I den andra delen av Åka Skidor och Skiers Accrediteds teknikskola går Johan Rydén igenom hur du bäst hanterar smal och brant terräng.

Text: Stefan Olofsson • 2014-11-21 Uppdaterad 2014-11-21

Vi sitter på en italiensk backrestaurang vid Punta Jolandas avstigning i Gressoney. Efter att ha ägnat morgonens första timmar åt att ta oss från Champoluc över Colle Bettaforca via en serie av medelbranta, breda backar omväxlat med branta och smala åk. Lagom varma i kroppen är vi väl förtjänta av var sin dubbel espresso vid dagens första stopp. Jag har tagit rygg på Johan Rydén, som är på plats med sina elever från turist- och skidlärarprogrammet Scott i Orsa. Samtalet kretsar kring hur vi ska hantera våra rörelser när vi åker i brant och smal terräng, som vi ibland väljer, ibland hamnar i av andra anledningar. 

Jag vill återigen påpeka att skidåkning på hela berget handlar om anpassning av våra rörelser till olika snöförhållanden och terräng. Om vi blir än mer medveten om våra rörelser och kan anpassa oss, blir åkningen både enklare, bättre, mer funktionell och även roligare och snyggare.

 

Åka Skidors teknikskola del 2: Smalt och brant

 Smal och brant terräng

När jag träffade Andreas Jonsson i förra delen av teknikskolan utgick vi från stora svängar på preparerat underlag och pratade om tre viktiga rörelser för att åka bättre. Nu handlar det istället om smalt och brant.

Hur går vi från stora svängar i bred terräng till korta svängar i smal terräng?
Vi kan hantera uppgiften på två sätt:  antingen genom att bromsa oss ner, eller genom att svänga ner farten medan vi åker och anpassa svängens radie efter terrängen. Första alternativet är inte svårare än att emellanåt lägga in en sladd, eller hasa eller liknande för att sänka och kontrollera farten. Det andra alternativet, som jag anser kännetecknar duktiga skidåkare, innebär att både gasa och bromsa med känsla och stil. 

Om vi väljer det andra alternativet, hur gör vi då?
Vi utgår från samma rörelser som Andreas pratade om i förra numret när det handlar om stora svängar. Det gäller att vara balanserad i lederna, att avlasta och belasta skidorna samt att vinkla kroppen. 

Kortare svängar ställer liknande krav på vårt rörelsemönster. Den stora skillnaden är att vi behöver utföra allting mycket snabbare, men fortfarande lugnt och kontrollerat. Vilket kräver större koordination och tajming. 

Behöver vi bara göra alla rörelser snabbare?
Nej, men om vårt rörelsemönster inte fungerar i stora svänger får vi ännu svårare i korta svängar och brant och smal terräng. De rörelser som Andreas pratade om är fundamentet för de rörelser som vi nu lägger till. Tillsammans är de viktiga verktyg för att lyckas i smal och brant terräng.

Fotledsrörelser Flexar/böjer och sträcker foten, pronation (inåtrotation) av foten i sidled samt roterande eller vridande rörelser av vårt ben.

Bålrörelser Separation mellan över- och underkropp.

Arm och stavrörelser Stabiliserar kroppen, hjälper oss vid svängväxling och rytm.

Åka Skidors teknikskola del 2: Smalt och brant

Vilken är fotledens betydelse och hur påverkar den rörelserna i kortare svängar?
Fotleden har samma betydelse som den första brickan i ett dominospel. Om vi gör rörelsen rätt kommer många av de andra brickorna att falla på plats av sig själva. Många skidåkare använder bara en av fotledens rörelsemöjligheter, böj och sträckrörelsen. Om vi blir mer medvetna om att vi också till viss del kan pronera foten, det vill säga att vinkla fotleden i sidled inåt i svängen, kommer vi att få ett annat resultat vid svängens början. Rätt anpassade pjäxor med bra passform är också viktigt.

Hur hänger det ihop med förmågan att styra skidorna?
En tidigt belastad och kantad ytterskida i kombination med att man vrider foten genom svängen gör att man kan svänga mer än vad radien på skidorna tillåter.

Du nämnde också bålen, hur påverkar den vårt rörelsemönster?
Vid korta svängar är vår bålstyrka och bålens rörelser centrala. Kortare svängar i brant terräng ställer krav på att vi kan separera överkroppens rörelser från underkroppens för att få bättre kontroll på åkningen. Med ett alltför orörligt eller spänt bålparti kan vi få problem med separationen. Spänningen i bålen aktiveras med störst framgång i svängväxlingen samt när det behövs i stökigt underlag, men utgå från en avslappnad bål.

Inåtlutningen du pratade om i stora svängar, påverkas den av separationen?
Lutningen av kroppen – eller vinklingen av kroppens delar – påverkar kantningen av skidorna. Ju kortare sväng du önskar, desto mer bör du använda knä och höft för att skapa större kantvinklar.

Förklara betydelsen av arm- och stavrörelser.
Arm- och stavarbetet har många funktioner för en lyckad kortsväng. Förutom att den hjälper oss med rytmen och balansen, hjälper den oss i växlingen av svängen. Många tror att det är stavens isättning som startar svängen, men istället är en av arm- och stavrörelsernas viktigaste funktion att häva rotationen i slutet av svängen. Stavens isättning blir således en signal till kroppen att svängen är slut och vi kan gå på nästa sväng.

Många upplever att det är svårt att styra radien på svängen och samtidigt bibehålla kontrollen utan att skena iväg. Hur skulle du beskriva det?
Viktförflyttningen är starten på svängen. Vi kan styra svängen genom att tidigt belasta ytterskidan samtidigt som vi roterar benet inåt och vrider foten i en aktiv och bestämd rörelse. Belasta och kanta blivande ytterskida tidigt och behåll belastningen på ytterskidan genom hela svängen. Sök runda svängar med lugna rörelser.

Åka Skidors teknikskola del 2: Smalt och brant

Konkreta tips för att utveckla skidåkning i brantare och smal terräng:

Rörelser
Fokusera på känslan i fötterna. Svängen startas av en tidig belastning och kantning av den blivande ytterskidan som du sedan står kvar på genom hela svängen. Separera överkroppen och underkroppens rörelser för att häva rotationer – detta underlättas av en aktiv stavisättning.

Svängens form
Även om det blir brantare ska du sträva efter runda svängar. En rund form möjliggör ett funktionellt rörelsemönster med full kontroll.

Snösprutets riktning
För många skidåkare hamnar allt snösprut i slutet av svängen, likt ett hockeystopp. Sträva istället efter ett jämnt snösprut genom hela svängen.

Utrustning
Med en alltför bred skida tar det längre tid från kant till kant, så använd gärna en pistskida när du tränar ditt rörelsemönster i kortare svängar. Kom ihåg att samma rörelsemönster hjälper dig att göra kortare svängar när du åker brant offpist och skogsåkning, och att du då självklart väljer skida efter ändamål och snöförhållande.

 
Nästa fredag publiceras del 3:  Ojämnt underlag och stökig terräng med Nina Öqvist i Engelberg.

Läs även: Åka Skidors teknikskola del 1: Stora svängar
Läs även: Åka Skidors teknikskola del 3: Bemästra underlaget

Text: Stefan Olofsson • 2014-11-21
ArtiklarSkidskola

Copyright © 2024 Åka Skidor

Denna sajt drivs av Story House Egmont AB. Story House Egmont publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Story House Egmont är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.storyhouseegmont.se.

Story House Egmont AB, Karlavägen 96, 115 26 Stockholm, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556046-9206

Scroll to Top