5fd93a4b91aab
Kompressionsplagg – på blodigt allvar
De allt populärare kompressionsplaggen sägs förbättra våra prestationer. Men gör de verkligen det? Vi har pratat med en expert för att få svar.

För det första, kompressionsplagg är inget nytt. Däremot är tanken att de kan användas för prestationshöjande ändamål relativt ny. Men själva plaggen är alltså inget nytt under solen, så kallade kompressionsstrumpor har funnits i många decennier.
För de flesta människor flödar kroppens blod genom venerna tillbaka till hjärtat så pass bekymmerfritt att man inte har några som helst problem att fungera i vardagen. Men för dem som av olika anledningar inte klarar av att hålla blodtrycket på rätt nivå kan blodet orsaka problem när det ska ta sig tillbaka till hjärtat från fötter och ben.
Problemen består i att vätska, alltså blod, börjar sippra utanför blodkärlen i sådan mängd att vävnaderna blir vätskefyllda. Det kallas ödem och kan synas genom att fötter och vader svullnar upp. Ofta gör det också ont.
Men utsätter man vävnaderna för tryck, genom till exempel en kompressionsstrumpa, så är det mycket svårare för vätskan i blodkärlen att tränga ut i vävnaderna. Dessutom ökar det yttre trycket venernas diameter vilket i sin tur ökar hastigheten på blodflödets återfärd till hjärtat.
Enligt Mikael Mattsson, fysiolog och lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm, så var ultramarathonlöpare bland de första idrottarna att börja använda kompressionsplagg. Syftet var att minska svullnader i fötter och ben vid långa distanser. På forskningsplanet dök de första rapporterna upp under 90-talet men den stora vågen av studier kom först på mitten av 00-talet.
Tanken bakom att använda kompressionsplagg för återhämtnings- eller prestationshöjande syfte, är densamma som tanken bakom den gamla kompressionsstrumpan, dvs. att hålla vätskan kvar i blodkärlen.
– Problemet vid till exempel uthållighetsgrenar är att man inte har tillräckligt med blod för att räcka till alla blodkärl och med blodets hjälp skicka syre till alla nödvändiga muskler samtidigt, säger Mikael. Det är därför det funkar med bloddopning, lägger du till mer blod så presterar du 10–15 procent bättre. Eftersom kompressionsplagg på till exempel armarna gör så att det blir mindre vätskeansamling där, alltså mindre svinn, så innebär det att det blir mera blod kvar till hjärtat centralt och i förlängningen till de muskler som måste jobba.

Man kan alltså säga att man effektiviserar kroppens blodanvändning genom att använda kompressionsplagg. När det gäller återhämtningseffekten så handlar det helt enkelt om att undvika att få ödem eftersom ödem saktar ner återhämtningsprocessen. Sedan finns det också en tredje effekt som brukar framhållas i marknadsföringssyfte, den att kompressionsplagg ger ”stöd” åt muskulaturen vilket i sin tur ska förbättra prestationen.
Här handlar det om kroppens receptorer. Om tryckreceptorerna ständigt får en impuls av till exempel ett kompressionsplagg så kommer de under längre tid än normalt skicka signaler till hjärnan vilket leder till mera stimuli från hjärnan till de aktuella musklerna. Det hjälper muskeln att hålla sig alert och då blir det enklare för idrottaren att rekrytera rätt muskelfibrer för den rörelse som hen vill utföra.
– Ju bättre man är på en övning desto bättre är man på att slappna av på rätt ställe och använda rätt muskler. Det är lite så det funkar med kompression också; med kompression på muskeln kan det bli enklare att få till rätt tajming i musklerna och det är användbart vid till exempel sprint och hopp, säger Mikael.
Men hur stor skillnad gör då egentligen kompressionsplagg i praktiken? Ja, de flesta forskningsrapporter har visat att de inte gör någon skillnad alls. Men det behöver dock inte betyda att kompressionsplagg inte gör skillnad. Virrigt? Ja. Mikael förklarar:
– Gör man metaanalyser, dvs. man slår ihop många studier, så ser man att det finns en liten positiv effekt på prestationen av kompressionsplagg. Och den här lilla, lilla effekten kan ju vara skillnaden mellan medalj eller inte på ett OS. Även när det gäller återhämtning kan man se en liten positiv skillnad. Säg att idrottaren till exempel ska göra flera insatser under ett OS, då kan kompressionen vara det som avgör i slutändan eftersom återhämtningsprocessen skyndas på.
Enligt Mikael kan kompressionsplaggen till och med ha ännu större effekt för vanliga motionärer även om han inte sett någon studie som bekräftar det. Men utifrån resonemanget att blodkärlen blir mindre elastiska med åldern och därmed är sämre på att hindra vätskan från att tränga ut i vävnaderna, så skulle kompression kunna ha störst positiv effekt på någon som är gammal och dåligt tränad.
– Däremot skulle effekten för en vältränad 20-åring inte bli särskilt stor.
Artikeln publicerades ursprungligen i Sportfack nr 6-2013
Text: Magnus Reithner • 2015-06-09
Prylar
©saalbach.com/Andreas Putz
Skicircus – fyra byar, 270 kilometer och en hel värld av skidåkning
Från branta VM-backar och vida carvingsvängar till orörd pudersnö och långa luncher i solen. I Skicircus Saalbach Hinterglemm Leogang Fieberbrunn ryms det mesta som gör en skidsemester minnesvärd. Med 270 kilometer sammanhängande pister, några av Alpernas mest omtalade friåkningsberg och spännande nyheter inför vintern 2026/2027 finns det gott om anledningar att återvända till den österrikiska skidmetropolen.
Futuristiska fjällfantasier, bilfria alpbyar och skidorter med alldeles egen karaktär. Från Avoriaz märkliga arkitektur till Mürrens svindlande bergshylla – här är platserna där skidåkningen bara är halva upplevelsen.
Fem skidorter som inte liknar någon annan
Glöm identiska alpstugor, souvenirbutiker och afterskibarer med samma gamla spellista. Vissa skidorter har en personlighet som är så stark att själva byn nästan konkurrerar med skidåkningen. Från futuristiska betongfantasier till bilfria sagovärldar och italienska arkitekturexperiment. Här är fem skidorter som vägrar vara som alla andra. Och en bubblare som får oss att undra om vi hamnat i rätt århundrade.
Mest lästa
- Fem ikoniska liftar som gör resan till toppen till ett nöje
- Skippa papperskartan – här är skidorterna med smarta appar
- Fem skidorter som inte liknar någon annan
- Snösmocka på väg mot Alperna – här faller mest snö i helgen
- Bästa skidorterna i Schweiz 2026 – 8 tips från experten
- Tech: Smarta hjälmar, digitala goggles och pjäxor som tänker nytt
- Polartec Alpha Direct – fluffet som förändrar allt
- Skidtest i Sölden, ny FWT-serie och friåkningsfest i St. Anton
- Skidtest 2026: Skidor för hela berget
- Bli bättre på carving – träna dig till perfekta svängar i vinter
Snön är på väg. Under helgen den 20–22 november väntas ett rejält snöväder dra in över Alperna. Störst mängder väntas i Frankrike, västra Schweiz och nordvästra Italien, där det lokalt kan falla uppemot 75 centimeter nysnö. Kartan är en illustration av det väntade snövädret.
Snösmocka på väg mot Alperna – här faller mest snö i helgen
Vintern gör entré med besked. Under helgen den 20–22 november väntas stora mängder snö över delar av Alperna, med uppemot 75 centimeter nysnö på sina håll. Framför allt är det de franska Alperna, västra Schweiz och nordvästra Italien som ser ut att få en rejäl påfyllning.
Från pratglada skidhjälmar och digitala skidglasögon till smartare pjäxor och spännsystem. Vinterns tekniknyheter visar att skidbranschen fortsätter att tänja på gränserna för komfort, funktion och innovation. Foto: Rekkie
Tech: Smarta hjälmar, digitala goggles och pjäxor som tänker nytt
Skidprylarna blir allt smartare. Från hjälmar med JBL-ljud och goggles med inbyggda pistkartor till pjäxor som är enklare att kliva i. Här är fem tekniknyheter som vill förändra din vinter på berget.
Från säsongspremiärer i Alperna och brant friåkning i Snowbird till magiska snöskulpturer i Ischgl. Skidvintern växlar upp och bjuder på både nyheter och överraskningar.
Snön är här, liftarna öppnar och Harry Potter tar över pisten
Skidsäsongen växlar upp. Alpernas liftar börjar snurra, Snowbird laddar för friåkningsfest och i Ischgl väntar både trollkarlar och en LEGO-byggd supersportbil. Här är veckans Skidsnack.
Med skidortens pistkarta i mobilen blir det enklare att hitta rätt bland liftar och nedfarter. Med GPS kan du dessutom se var du befinner dig – och ibland även var resten av sällskapet håller hus. Foto: SkiStar
Skippa papperskartan – här är skidorterna med smarta appar
Glöm skrynkliga pistkartor, fel liftar och desperata försök att hitta tillbaka till rätt dal innan liftarna stänger. Med GPS, interaktiva pistkartor och smart navigering har mobilen blivit skidåkarens bästa vägvisare. Här är några skidorter i Europa där apparna hjälper dig att hitta rätt bland liftar och pister – och ibland även hitta resten av sällskapet.