Funktionsmembran – så funkar det

Teorin bakom moderna funktionsmaterial är att en vattendroppe har en storlek runt 100 micron och att
en vattenmolekyl har storleken 0,0004 micron. Genom att tillverka ett material med öppningar på runt 0,5–1,0 micron kan det släppa igenom de små vattenmolekylerna men stänga ute de stora vattendropparna. Till denna ganska enkla princip ska läggas att naturen alltid strävar efter jämvikt. Det innebär att fukt alltid vandrar mot torr luft och att värme blandas med kyla. Teorin är enkel men i praktiken blir det som vanligt betydligt svårare. Framförallt då det finns olika metoder för att få till dessa små öppningar där vattenmolekyler i form av ånga fritt ska vandra igenom.
De två vanligaste funktionstygerna för ytterplagg är membran och beläggningar (coatings). Av dessa två är det membran som är kungen eftersom membranen har den bästa vattentätheten, bästa hållfastheten och oftast den bästa andningen. Tyvärr har de också ett högre pris. Konstruktionsmässigt är ett membran en tunn plastfilm som lamineras på insidan av yttertyget. Det vanligaste är att plastfilmen är porös, alltså innehåller små håligheter som släpper igenom vatten i form av vattenmolekyler (ånga), men stoppar vatten i form av vattendroppar.

Alla membran är dock inte porösa. Det finns de som fungerar på molekylnivå istället. Det innebär att håligheterna då är öppningar mellan molekylerna i materialet. Det intressanta med dessa material är att de, precis som alla andra material, utvidgar sig när de blir varma. Då blir öppningarna också större vilket innebär att materialet andas bättre ju varmare omgivningarna är. Precis som användaren vill ha det med andra ord.

Det snackas också om 2- och 3-lagerskonstruktioner och de siffrorna syftar på hur många lager som har laminerats ihop till ett material. En 2-lagersväv består av yttertyg plus membran medan en 3-lagersväv även har ett slitskikt på insidan. För att ett 2-lagersplagg inte ska slitas sönder av nötning på en gång kompletteras det ofta av ett nätfoder på insidan. Generellt sett har 2-lagers bättre andning medan 3-lagers är smidigare och har bättre hållfasthet. Det finns även 2,5-lager och då har membranet försetts med en yta som ska tåla nötning, en slags medelväg med andra ord.

En beläggning är från början en pasta som breds ut på baksidan av tyget i ett tunt skikt. När pastan torkar expanderar den och de små håligheter som då bildas fungerar på samma sätt som hålen i ett membran. Beläggningens rykte säger att det antingen andas mycket bra eller är väldigt vattentätt. Sällan båda delarna samtidigt. Plus att livslängden inte är lika lång som för membran. Vad det gäller kombinationen av andning och vattentäthet så har kemisterna trollat med knäna de senaste åren och kommit fram med beläggningar som nosar på membranens prestanda, ibland till och med matchar de bästa.

Fortfarande är det dock en del frågetecken vad det gäller långvarig prestanda – tvätt och nötning försämrar de flesta beläggningars prestanda både rejält och ganska snabbt. Å andra sidan är beläggningar bra mycket billigare än membraner.

Dagens funktionsmaterial må vara fantastiska men de är inte magiska. Att de fungerar beror på naturens vilja att alltid nå balans. Den svett som kroppen producerar vid fysisk aktivitet förångas av kroppsvärmen. Ångan strävar alltid efter att ta sig till ett torrare och kallare klimat – oftast ut genom tyget. Om vi däremot är torra på kroppen och sätter oss i fuktigt, soluppvärmt gräs kommer fukten att vandra åt andra hållet. Det finns alltså situationer då vattentäta material drar åt sig fukt, men oftast går fukttransporten åt rätt håll.

Inget material i världen klarar av att transportera bort all ånga vid riktigt svettiga strapatser. Då får användaren ta till gamla hederliga knep som att öppna upp dragkedjor och ärmslut. Konstruktionen av ett plagg är dessutom avgörande för hur bra ventilationen fungerar. Undersökningar har visat att ventilationen genom tyget bara står för hälften av all ventilation – resten sker genom öppningar och luftrörelser i plaggen. Alltså är inte ens marknadens bästa material någon garanti för att plagget kommer att andas förträffligt om konstruktionen inte är rätt.

Något som kan stoppa materialets ventilation är om själva yttertyget blir genomvått och därför är materialen impregnerade. Men om impregneringen är dålig eller har nötts bort och yttertyget blir mättat av fukt begränsar det andningen. Dessutom leder fuktigt material bort värme vilket gör att plagget känns kallt där det är fuktigt. Därför är det viktigt att se till att impregneringen hela tiden är fullgod. Det enklaste sättet är att torktumla eller stryka plagget på låg värme efter varje tvätt, då värms impregneringen upp och vandrar till utsidan av fibrerna och plagget blir som nytt igen. Den metoden fungerar ett antal gånger men till slut måste användaren impregnera om jackan. I en vanlig sportbutik kan du köpa lämplig impregnering.

Slutligen. För att ett funktionsmaterial ska fungera krävs att inget stoppar ångan på vägen ut. Därför är det ingen bra idé att använda bomull närmast kroppen eftersom bomull suger åt sig fukt och tar lång tid att torka. Använd istället underställ och mellanlager i funktionsmaterial som transporterar bort fukten från kroppen och sprider ut den över en större yta.

NÅGRA VANLIGA MEMBRAN

Dermizax
Dermizax är en familj av vattentäta och andande funktionsmaterial från japanska Toray. I familjen finns till exempel materialen Dermizax, Dermizax EV, Dermizax 3D och Dermizax DT, alla med hög funktionsgrad och specialiserade på olika aktiviteter. Ska du till exempel gå på topptur är Dermizax NX ett bra material tack vare materialets goda andning medan Dermizax EV lämpar sig för förhållanden när vädret kan bli riktigt risigt och man behöver bästa möjliga skydd mot elementen.

Gore-tex
Gore-Tex är originalet bland funktionsmaterial och det är absolut inte att ta i för mycket att säga att W.L. Gore revolutionerade ytterplaggen när de lanserade Gore-Tex 1976. Samtliga Gores produkter bygger på materialet expanderad polytetrafluoretylen, ePTFE, som är en porös plastfilm som lamineras på insidan av yttertyget.
Idag finns det flera versioner av Gore-Tex, till exempel Gore-Tex, Gore-Tex Active och Gore-Tex Pro. Plagg i vanlig Gore-Tex är perfekta för liftburen åkning medan Gore-Tex Active är lämpade för högpulsaktiviteter och Gore-Tex Pro är utmärkta för tuffa väderförhållanden.

Polartec
Polartec gav sig in på den vattentäta marknaden med sitt material Neoshell. Neoshell är helt vattentätt men till skillnad mot de flesta andra membran är Neoshell bara vindtätt till 99,8 procent. De där 0,2 procentenheterna handlar dock inte om någon konstruktionsmiss utan är ett helt medvetet val eftersom den luftrörelse som uppstår tack vare att plagget inte är 100 procent vindtätt ska förbättra andningen.

Sympatex
Efter Gore-Tex är Sympatex det mest välkända funktionsmaterialet men det fungerar på ett helt annat sätt än övriga. Här transporteras inte fukten (ångan) genom öppningar i materialet utan via molekyler som drar åt sig fukt och transporterar den till utsidan.

Outdry
I grunden en italiensk materialtillverkare som ägs av Columbia sedan några år tillbaka. Används främst i skor och handskar eftersom det kan lamineras direkt på insidan av yttertyget medan andra membran ofta ligger som ett löst skikt i skor och handskar. Därmed minskar risken för att vatten samlas mellan tyg och membran.

Duratec
Ett laminerat membran som finns i flera olika kvaliteter. Från 8 000 till 20 000 millimeter vattenpelare och med en andningskapacitet på mellan 5 och 15,000 g/m2/24h andning.