Skidåkning på Nya Zealand

Ingen som har varit där kan förneka det; Nya Zeeland är ett av världens vackraste länder.

Faktum är att en resa till det lilla landet “down under” är en universitetskurs i geografi förpackad i två isolerade Stilla havs-öar; från fjordar och regnskog, vulkaner och djungel, vidsträckta slätter, klippiga kuststräckor, spetsiga bergstoppar och överallt – intensiva färger.

Det är ingen tillfällighet att Nya Zeeland visade sig bli den perfekta inspelningsplatsen för de 150 scenerna i Sagan om ringen-trilogin. Nya Zeeland är ett land med kontraster, där antalet får överstiger antalet människor, där det finns jättepapegojor som trivs i snö, och där avslappnade invånare med brittisk tillgivenhet lever tillsammans med urbefolkningen – de krigiska maoristammarna. Det är ett land med en skidindustri som brottas med en gör-det-självkultur som föredrar små, underutvecklade skidområden, så kallade “club fields”. Dessa utgör ryggraden i landets utförsåkning.

Vad man nu än tycker om dem så kan man i alla fall konstatera att Nya Zeelands club fields är ett unikt fenomen i skidvärlden. Dessa små, självständiga anläggningar har ägts och drivits som kooperativ av skidklubbar och universitet i generation efter generation och erbjuder några av landets bästa skidupplevelser – och inte minst en stor dos charm och tillbaka-till-röttterna- känsla. Det dem till en bra start på en skidresa till detta sagoland.

Temple Basin och CraigieburnValley Ski Club nära Arthur’s Pass, två timmar väst om staden Christchurch, är två exempel på vad riktigt bra club fields kan erbjuda. I synnerhet Temple är en ahaupplevelse med opistade, branta raviner, klippor och allt annat som man kan önska sig. Smeknamnet “Lilla Alaska” är ingen tillfällighet och den slogan som pryder t-shirts härifrån – “Inbounds backcountry skiing” säger egentligen allt.

Temple med antika liftar är ett bra exempel på hur club fields fungerar. Här finns tre repliftar som man kopplar sin sele till. Som på många andra liknande platser här i Nya Zeeland, får du vandra längs en stig upp till hyttan när du anländer. Bagaget åker upp med en fraktlift. Atmosfären är vänlig och trivsam och en club field-anläggning kan ta emot ett hundratal gäster i taget – vilket betyder att du varken behöver slåss om lössnön eller köa till liften.

För rimliga 500 kronor om dagen får du boende, tre måltider och liftkort, men då förväntas du hjälpa till med de dagliga rutinerna, från enklare byggarbeten till att bära matvaror, laga mat, städa och diska. Det är lite “dagis för vuxna” över det hela, men så fort man står med skidspetsarna vid en tvärbrant snösluttning försvinner den känslan. Skidåkningen vid dessa club fields är enastående, offpiståkningen och topptursmöjligheterna fantastiska, i synnerhet om du är en erfaren skidåkare. Bra offpiståkning är å andra sidan inte särskilt svårt att hitta någonstans i Nya Zeeland – inte ens på de stora, kommmersiella skidområdena.

Det finns ungefär 25 skidområden i Nya Zeeland och trots att två tredjedelar av landets 3,8 miljoner invånare bor på norra ön ( merparten i de två stora städerna Auckland och huvudstaden Welllington)

är skidåkningen koncentrerad till den obefolkade södra ön. När man kör bil där och blickar ut över pappkartonglandskapet som böljar iväg i alla riktningar, är det ibland svårt att förstå att det finns en belöning bortom horisonten. Högt därovan reser sig de tre tusen meter höga Södra Alperna, en vild bergskedja som gör skäl för sitt europeiska namn, med gröna ängar som klättrar upp mot en dramatisk alpin terräng med stora, karga toppar och labyrintliknande, isblå glaciärer.

Även om det finns många platser att åka skidor på i Nya Zeeland finns det en stad som en skidåkare måste besöka: Wanaka, som ligger fem-sex timmar från Christchurch. I närbelägna Queenstown är det visserligen mer drag och bättre party – och hyfsad skidåkning i Coronet Peak och The Remarkable nära stan – och det är definitivt rätt ställe för adrenalinkickar i form av bungyjump, jetbåt och forsränning. Men stan är också turistfokuserad, och om du är en riktig skidåkare kommmer du att trivas bättre i Wanaka. Belägen nedanför betesmarkerna och topparna, vid den stålblå, isfria Lake Wanaka, är det den snabbast växande staden i Nya Zeeland som attraherar allt fler från norra öns stora städer, vilket har utlöst rena byggboomen och en het bostadsmarknad.

Med en handfull heliski-operatörer och kommersiella skidområden som Snowpark, Cardrona och Treble Cone är Wanaka det närmaste man kan komma hjärtat och själen av en äkta bergsstad i Nya Zeeland. Treble Cone är Nya Zeelands mest intressanta skidområde. Trots att höjdskillnaden inte är mer än 700 meter är skidåkningen riktigt bra med naturlig skidterräng, klippor att droppa och kul åkning. Det finns också gott om bra offpiståkning som är värd att hajka för. Det vidunderliga landskapet i Matukituki Valley är en skidupplevelse du aldrig glömmer. Card rona är beläget mella Wanaka och Queenstown längs Crown Range Road, på en halvtimmes från båda städerna. Detta skidområde är det mest snösäkra i Nya Zeeland och skidåkningen – som äger rum i fyra stora bowls, eller raviner – är varierad och rolig. Powder Keg är en av dessa raviner med riktigt bra offpiståkning och många korta, branta åk i fallinjen. På andra sidan dalen ligger Snowpark, en unik skidort som helt enkelt består av en enda stor funpark med hopp i alla storlekar, rails, boxar och allt annat en freerider på twintipskidor eller bräda kan önska sig. En snabb sittlift tar dig till toppen av denna lekpark och du kan köra åk på åk tills du känner dig som en huvudfigur i ett tv-spel. Burton-åkarna kommer hit varje sommar och har hjälpt till att utveckla Snowpark tillsammans med parkmanagern från Mammoth Mountain i Kalifornien, USA. Med nio liftar och 18 nedfarter är Mount Hutt, som ligger i närheten av fårfarmarstaden Me t h ven i den smaragdgröna Canterburyregionen, inte bara södra öns största skidområde utan också det skidområde i Nya Zeeland som kan erbjuda längst skidsäsong. Liftarna öppnar i slutet av maj och stänger i början av november. Höjdskillnaden är 672 meter och om du klättrar en liten stund får du ytterligare hundra meter i fallhöjd. Det finns inget boende vid skidområdet, men det är billigt och trevligt att bo i Methven, 30 minuter därifrån. Bussar går till Mount Hutt från Methven varje morgon. Från Christchurch tar det en och en halv timme att köra till Methven. Trots att man ser får var man än befinner sig på Nya Zeeland, tycks de vara ovanligt många när man kör längs Canterbury-slätterna till Methven.

Som något slags bisarrt levande mossa, vandrande i oändlighet så långt man kan se, finns fåren precis överallt. Och de är omöjliga att undvika, även om du försöker. Du får hela tiden bromsa in på grund av fårskockar som korsar vägen, din blick dras hela tiden omedvetet mot den böljande våg av ull som gungar bort över landskapet. Men som allt annat i Nya Zeeland utgör fåren en skarp kontrast: med näsan mot framförvarande stjärt följer de varandra i all oändlighet – tvärt emot de äventyrliga och företagsamma skidåkare från detta land som har skapat en skidindustri som inte liknar någon annan.

Av: Les Anthony