Takemitsu Ueno åker utan stavar och lägger ner höften i Nozawa Onsen, Japan. Foto: Takahiro Nakanishi

Artiklar

Historien om telemarkens ädla konst

En gång i tiden var telemark skidtekniken på alla riktiga skidåkares läppar. sedan var den bara borta. Läs mer om den lösa hälens historia.

Text: Tobias Liljeroth • 2018-04-19 • Uppdaterad 2022-01-07

En gång i tiden, i en avlägsen forntid när internet bara var en liten obskyr företeelse på vissa utvalda universitet, var knäböjandets konst den förhärskande skidtekniken bland västvärldens hårdkokta skidåkare. Det var tider när snowboarden hade intagit bergen med sådan kraft att syret inte räckte till för att försörja den tvåplanksbeklädda delen av skidvärlden vars kreativa kraft och förmåga var nere nära noll.

Där och då, under 90-talets tidiga hälft var det istället en gammal norsk skidteknik som fick agera platshållare för den kreativitet och skidglädje som kollegorna med fast häl saknade.

En skidteknik som namnet skvallrar om hade sitt ursprung i Telemark i sydvästra Norge under 1860-talet genom den norske skidlegenden Sondre Norheim.

Historien om telemarkens ädla konst

I och med den moderna alpinteknikens intåg försvann telemarkstekniken mer eller mindre in i historieböckernas glömska. Bara för att 1971 bli återupplivad av ett gäng amerikanska hippies som läst om den i den utvandrade Stein Eriksens bok Come Ski With Me.

Tekniken växte i popularitet, även på våra breddgrader, till den milda grad att telemarksklassen under friåkningstävlingen Extrem-NM i Riksgränsen till och med var större än alpinklassen något år i början av 90-talet.

Sedan gick det fort utför. Skidåkningen fick en vitamininjektion med bredare skidor med rejält med skärning och allt fler skidåkare ställde undan sina par med lös häl, bara för att aldrig använda dem mer igen. Till och med i hemlandet Norge dog den en gång så starka trenden en ganska snabb död.

Dödsstöten blev utvecklingen av den moderna topptursutrustningen, nu fanns inte ens den anledningen kvar att åka skidor med lös häl längre.

Men som med alla andra, avsomnade, trender väntar vi bara på att en ny generation ska hitta telemarksåkningen och blåsa liv i den igen. Det borde vara dags snart.


Text: Tobias Liljeroth • 2018-04-19

ArtiklarNorgeTelemark

Obergurgl i Ötztal. Prickar man sol efter snöfall så finns här tillräckligt med ytor för evigt liv i puderhimlen.

Alperna

Dolda favoriter: 7 underskattade skidorter i Alperna

Vi frågade en av våra mest beresta medarbetare, Henrik Hultberg, om hans mindre omtalade favoriter i Alperna.

Text: Henrik Hultberg • 2026-09-24 • Uppdaterad 2026-09-24

Artikelförfattaren får iskalla face shots på Corvatsch i april.

Schweiz

St Moritz – vintersportens vagga

Med enorma åkytor, högalpin terräng och legendariska couloirer placerar sig den Schweiziska lyxskidorten i absolut toppklass bland världens mer beryktade alpdestinationer. Det gäller såväl utförsåkning och stygga berg som lyxhotell och stora matupplevelser. Spoiler: det är inte världens billigaste skidort.

Text: Martin Söderqvist Foto: George Koch & Martin Söderqvist • 2026-09-23 • Uppdaterad 2026-09-24

Åka Skidors Art Director jobbar på bålrotationen.

Träning

Försäsongsträning: 7 enkla men effektiva övningar

Säsongen närmar sig – och det är nu du har chansen att bygga upp styrkan som behövs. Här är sju enkla övningar som tränar ben, bål och kondition och som du kan göra på gymmet eller hemma.

Text: Tobias Ivarsson • 2026-09-22 • Uppdaterad 2026-09-22

Vintern 26/27 blir den snörikaste någonsin. Eller? Foto: Jessica Fadel

Skidåkning

Här kommer det snöa mest i vinter – enligt AI

Vi matade tre AI-tjänster med klimatdata från EU Copernicus, ECMWF:s säsongsmodeller, en rejäl El Niño-modell större och gammal hederlig snöstatistik och bad AI leta efter vinterns potentiella vinnare.

Text: Tobias Ivarsson • 2026-09-20 • Uppdaterad 2026-09-22

Sidvinden möter Mattesgapet. Foto: Branäs

Sverige

Branäs ökar snökapaciteten med 80 procent

Branäs fortsätter att bygga ut sitt snösystem. Inför vintern installeras 34 nya snökanoner och kapaciteten på Branäsberget ökar med 80 procent.

Text: Anton Furuland • 2026-09-19 • Uppdaterad 2026-09-17

Copyright © 2025 Åka Skidor

Denna sajt drivs av Story House Egmont AB. Story House Egmont publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Story House Egmont är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.storyhouseegmont.se.

Story House Egmont AB, Karlavägen 96, 115 26 Stockholm, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556046-9206

Rulla till toppen