Takemitsu Ueno åker utan stavar och lägger ner höften i Nozawa Onsen, Japan. Foto: Takahiro Nakanishi
Historien om telemarkens ädla konst
En gång i tiden var telemark skidtekniken på alla riktiga skidåkares läppar. sedan var den bara borta. Läs mer om den lösa hälens historia.
En gång i tiden, i en avlägsen forntid när internet bara var en liten obskyr företeelse på vissa utvalda universitet, var knäböjandets konst den förhärskande skidtekniken bland västvärldens hårdkokta skidåkare. Det var tider när snowboarden hade intagit bergen med sådan kraft att syret inte räckte till för att försörja den tvåplanksbeklädda delen av skidvärlden vars kreativa kraft och förmåga var nere nära noll.
Där och då, under 90-talets tidiga hälft var det istället en gammal norsk skidteknik som fick agera platshållare för den kreativitet och skidglädje som kollegorna med fast häl saknade.
En skidteknik som namnet skvallrar om hade sitt ursprung i Telemark i sydvästra Norge under 1860-talet genom den norske skidlegenden Sondre Norheim.

I och med den moderna alpinteknikens intåg försvann telemarkstekniken mer eller mindre in i historieböckernas glömska. Bara för att 1971 bli återupplivad av ett gäng amerikanska hippies som läst om den i den utvandrade Stein Eriksens bok Come Ski With Me.
Tekniken växte i popularitet, även på våra breddgrader, till den milda grad att telemarksklassen under friåkningstävlingen Extrem-NM i Riksgränsen till och med var större än alpinklassen något år i början av 90-talet.
Sedan gick det fort utför. Skidåkningen fick en vitamininjektion med bredare skidor med rejält med skärning och allt fler skidåkare ställde undan sina par med lös häl, bara för att aldrig använda dem mer igen. Till och med i hemlandet Norge dog den en gång så starka trenden en ganska snabb död.
Dödsstöten blev utvecklingen av den moderna topptursutrustningen, nu fanns inte ens den anledningen kvar att åka skidor med lös häl längre.
Men som med alla andra, avsomnade, trender väntar vi bara på att en ny generation ska hitta telemarksåkningen och blåsa liv i den igen. Det borde vara dags snart.
Text: Tobias Liljeroth • 2018-04-19
Artiklar • Norge • Telemark
Obergurgl i Ötztal. Prickar man sol efter snöfall så finns här tillräckligt med ytor för evigt liv i puderhimlen.
Dolda favoriter: 7 underskattade skidorter i Alperna
Vi frågade en av våra mest beresta medarbetare, Henrik Hultberg, om hans mindre omtalade favoriter i Alperna.
Mest lästa
- Här kommer det snöa mest i vinter – enligt AI
- 6 effektiva försäsongsövningar för skidåkning – träna inför vintern 2026/2027
- Försäsongsträning: 7 enkla men effektiva övningar
- Branäs ökar snökapaciteten med 80 procent
- Kungsberget ska korta köerna – satsar 15 miljoner
- Orsa Grönklitt satsar på mer alpin skidåkning
- Bästa skidorterna i Schweiz 2026 – 8 tips från experten
- Techbindningar – så funkar det
- Hochzeiger – en gudabenånad skidhåla
- Südtirol Skiarena – samlar 18 skidområden
Artikelförfattaren får iskalla face shots på Corvatsch i april.
St Moritz – vintersportens vagga
Med enorma åkytor, högalpin terräng och legendariska couloirer placerar sig den Schweiziska lyxskidorten i absolut toppklass bland världens mer beryktade alpdestinationer. Det gäller såväl utförsåkning och stygga berg som lyxhotell och stora matupplevelser. Spoiler: det är inte världens billigaste skidort.
Åka Skidors Art Director jobbar på bålrotationen.
Försäsongsträning: 7 enkla men effektiva övningar
Säsongen närmar sig – och det är nu du har chansen att bygga upp styrkan som behövs. Här är sju enkla övningar som tränar ben, bål och kondition och som du kan göra på gymmet eller hemma.
Vintern 26/27 blir den snörikaste någonsin. Eller? Foto: Jessica Fadel
Här kommer det snöa mest i vinter – enligt AI
Vi matade tre AI-tjänster med klimatdata från EU Copernicus, ECMWF:s säsongsmodeller, en rejäl El Niño-modell större och gammal hederlig snöstatistik och bad AI leta efter vinterns potentiella vinnare.
Sidvinden möter Mattesgapet. Foto: Branäs
Branäs ökar snökapaciteten med 80 procent
Branäs fortsätter att bygga ut sitt snösystem. Inför vintern installeras 34 nya snökanoner och kapaciteten på Branäsberget ökar med 80 procent.