Takemitsu Ueno åker utan stavar och lägger ner höften i Nozawa Onsen, Japan. Foto: Takahiro Nakanishi
Historien om telemarkens ädla konst
En gång i tiden var telemark skidtekniken på alla riktiga skidåkares läppar. sedan var den bara borta. Läs mer om den lösa hälens historia.
En gång i tiden, i en avlägsen forntid när internet bara var en liten obskyr företeelse på vissa utvalda universitet, var knäböjandets konst den förhärskande skidtekniken bland västvärldens hårdkokta skidåkare. Det var tider när snowboarden hade intagit bergen med sådan kraft att syret inte räckte till för att försörja den tvåplanksbeklädda delen av skidvärlden vars kreativa kraft och förmåga var nere nära noll.
Där och då, under 90-talets tidiga hälft var det istället en gammal norsk skidteknik som fick agera platshållare för den kreativitet och skidglädje som kollegorna med fast häl saknade.
En skidteknik som namnet skvallrar om hade sitt ursprung i Telemark i sydvästra Norge under 1860-talet genom den norske skidlegenden Sondre Norheim.

I och med den moderna alpinteknikens intåg försvann telemarkstekniken mer eller mindre in i historieböckernas glömska. Bara för att 1971 bli återupplivad av ett gäng amerikanska hippies som läst om den i den utvandrade Stein Eriksens bok Come Ski With Me.
Tekniken växte i popularitet, även på våra breddgrader, till den milda grad att telemarksklassen under friåkningstävlingen Extrem-NM i Riksgränsen till och med var större än alpinklassen något år i början av 90-talet.
Sedan gick det fort utför. Skidåkningen fick en vitamininjektion med bredare skidor med rejält med skärning och allt fler skidåkare ställde undan sina par med lös häl, bara för att aldrig använda dem mer igen. Till och med i hemlandet Norge dog den en gång så starka trenden en ganska snabb död.
Dödsstöten blev utvecklingen av den moderna topptursutrustningen, nu fanns inte ens den anledningen kvar att åka skidor med lös häl längre.
Men som med alla andra, avsomnade, trender väntar vi bara på att en ny generation ska hitta telemarksåkningen och blåsa liv i den igen. Det borde vara dags snart.
Text: Tobias Liljeroth • 2018-04-19
Artiklar • Norge • Telemark
Michelinstjärnor och snöstjärnor. Restaurangarbete eller snowboardåkning i Riksgränsen när han besöker Niekhu Mountain Villa. Foto: Håkan Stenlund/Niehku Mountain Villa
Niklas Ekstedt: ”Snowboarden förändrade mitt liv”
Stjärnkocken Niklas Ekstedt lever ett hektiskt liv som kock och krögare. Men fortfarande är skateboarden och brädåkningen i fjällen hans ultimata happy place. Här förklarar han varför.
Mest lästa
- Bästa skidorterna i Schweiz 2026 – 8 tips från experten
- Niklas Ekstedt: "Snowboarden förändrade mitt liv"
- Freeride blir OS-gren – gör debut i Alpes 2030
- Topp 8 skidorter i Österrike – guider & tips för nästa säsongs bästa åk
- Skistar bygger Sveriges bredaste backe
- Läsarresa till Alperna – häng med Åka Skidor på skidtestarhelgen i Sölden
- Skidtest 2026: Skidor för hela berget
- Hochzeiger – en gudabenånad skidhåla
- Skidtest: Armada Whitewalker 116
- Sveriges 10 bästa toppturer
Carl Boart njuter av mjuk snö i Ramundberget.
Skidtest: Armada Whitewalker 116
Åka Skidors testpatrull kör Sammy Carlsons lättviktiga promodel som lovar tricks mellan pillows och riktningslös surf.
Fjolårets NM-vinnare Lovisa Rosengren, en starkt lysande stjärna på den svenska friåkningsscnen. Foto: SBMC/Lucas Lindfors
Freeride blir OS-gren – gör debut i Alpes 2030
Historia har skrivits. Freeride är officiellt en OS-gren, från och med vinter-OS i franska Alperna 2030.
Lindvallens nya breda backe, om AI får bestämma.
Skistar bygger Sveriges bredaste backe
Skistar meddelar att man satsar 40 miljoner kronor på utvecklingen i Sälen. Bland annat ska man bygga Sveriges bredaste skidbacke.
David Deliv njuter av Hochzeigers godisfabrik.
Hochzeiger – en gudabenånad skidhåla
Efter sju sorger, åtta bedrövelser och en ombokning av flyg hem som fick kreditkorten att glöda hittar Åka Skidors utsända äntligen lössnön. Häng med till Hochzeiger, en gudabenådad håla i Österrike.