Test: Salomon Shift är den ultimata hybridbindningen

Det har tisslats och tasslats i kulisserna i några år om att giganten Salomon varit på väg med en helt ny och revolutionerande friåkningsbindning. Åka Skidor skådade ett par märkliga prototyper vid ett besök på företagets huvudkontor i franska Annecy för ett par år sedan och har motvilligt lyckats hålla truten och undvikit att sprida bilder på det som vi såg den gången. Efter en utvecklingsprocess som tagit sju år, Salomons mest ambitiösa någonsin, är nu Salomon S/LAB Shift MNC redo att visas upp för världen.

Bindningen är sprungen ur en idé, eller dröm, som Salomons teamåkare Cody Townsend och Chris Rubens kom med redan 2010. Deras dröm var att kunna mixa en STH-friåkningsbindning med en techbindning och få det bästa av två världar: kraftöverföringen, känslan och säkerheten från en klassisk alpinbindning utför och prestandan som techinserts ger uppför. En inte helt enkel ingenjörsmässig ekvation att lösa.

Shift löser det problemet genom att dölja techpinnarna i tådelen när bindningen används i åkläget, vilket ihop med en glidplatta (AFD) som är ställbar i höjdled, gör att den fungerar att åka med pjäxor med traditionell alpin DIN-sula likväl som med en pjäxa med gummisula (WTR, Gripwalk eller tursulor). 

Bindningen har ett högsta DIN-värde på 13 vilket är mer än tillräckligt för hård åkning, även för Salomons hårt laddande teamåkare. Utlösningsfunktionen har en elasticitet på hela 47 mm vilket är i samma klass som en traditionell Salomon STH (52 mm).

Hur hur funkar då Shift på snö? Åka Skidor lånade ett par och drog ut på Åreskutan för att testa den i verkliga livet. Bindningen var monterad på ett par Salomon QST 106 av nästa års modell. Men de får du läsa mer om i vårt skidtest nästa höst. Pjäxor var ett par Dalbello Lupo Factory med Gripwalk-sulor med grovt gummimönster och en glidplatta i plast mitt under tådelen. Precis en sådan typ av pjäxa som Shift är tänkt att köras ihop med.

Utför

Att klicka i ett par Salomonbindningar är alltid en njutning.
Det distinkta ljudet från häldelen som smäller ner inger en känsla  av förtroende och prestanda. Shift är inget undantag från den regeln, den smäller ner med ett skönt ljud. Det är inget snack att du är iklickad. 

Tådelen är enkel och okontroversiell att kliva i, du gör det precis som på en vanlig bindning. Tån hålls fast i pjäxans tåfläns, och alltså inte med techpinnarna – dessa är fiffigt infällda och dolda bakom den blå plattan mitt på tådelen. 

När du åker utför känns Shift som vilken alpin friåkningsbindning som helst. Kraftöverföringen känns direkt – dock kanske inte lika fruktansvärt direkt som en racebindning i kombination med en hård DIN-sula. Pjäxor med gummisula är inte det mest optimala när du ska ha ut maximal med kraft till skidan i stenhård pist.

Elasticiteten ger en mjuk och dämpad åkning, även på ojämnt underlag. Och vetskapen om att bindningen har samma säkerhet och utlösning som en vanlig alpinbindning är skön att ha i bakhuvudet.

Kort och gott, Shift beter sig och känns som en “vanlig” bindning utför.

Uppför

När du ska gå uppför fäller du först bak den svarta plastplattan som sitter framför skidbromsen och trycker ner den blå spaken mellan vingarna så att texten WALK exponeras. Sedan lägger du skidan på snön, pressar ner den blå spaken som sitter framför tådelen med staven, vilket pressar ut tåvingarna, och sticker i tåpinnarna i pjäxans techinserts –något som tar ett par gånger att få kläm på. Sedan fäller du upp spaken och låser på det sättet tån så att den inte löser ut när du går. Allt avslutas med att stampa till med hälen så att bromsarna åker upp och låser fast.

Att gå uppför är ungefär som med vilken techbindning som helst, effektivt och helt fritt från friktion. Inga konstigheter med andra ord. Utslaget framåt är hela 90 grader om du behöver det. 

Hälen har ett helt platt läge (eller två grader om man ska vara petig) och en hälhöjare på tio grader. Något som kanske inte riktigt räcker till på riktigt branta (och i ärlighetens namn, dåligt dragna, stighudsspår), men optimalt för större delen av tiden. Den fälls enkelt upp och ner med staven via en liten flärp på sidan av den.

Att göra slag är heller inga konstigheter, Shift gör sitt jobb utan problem eller svaj i tådelen. Visst du släpar på lite extra vikt med häldelen. Men det här är heller ingen bidning som är gjord för att gå långa femdagarsturer med heller. Den är gjord för åkare som mixar liftåkning med turer, och har utförsåken som främsta prioritet.

När du är uppe på toppen fäller du först tillbaka den svarta
plattan i hälen och lossnar på bromsarna (du kommer inte kunna klicka i annars), pressar ihop tåvingarna lätt och drar upp den blå plattan mellan dem så att texten SKI är uppåt och techpinnarna dolda bakom den. Sedan trycker du ner spaken framför tån och är redo att åka igen.

Problem?

Barnsjukdomar då? Salomon har tagit den extremt långa vägen med Shift, och testat den hårt i smyg i flera år, och kommer inte chansa att den inte fungerar som den ska när den väl finns i butik till hösten 2018. Dessutom har vi testat bindningen under för kort tid för att verkligen kunna se hur den fungerar i alla typer av skitförhållanden och skitväder som man stöter på där ute i bergen. Men visst, vi hittade några små punkter.

För det första har bindningen många rörliga delar och ställen där snö kan fastna och frysa fast – det behöver vi mer tid på den för att kunna utvärdera. Men vi hade inga problem med snö som fastnade ens i 20 cm superklistrig nysnö under en av våra testdagar, det är ett bra tecken.

De rörliga delarna gör dessutom att bindningen blir mer känslig för den mänskliga faktorn. Japp, det är alltså just du kära läsare och ditt iband inte helt rationella beteende. Att sparka av snön under pjäxan mot tådelen är en jäkligt dålig idé och det finns en risk för att det beteendet straffas hårt med en trasig tådel. Så gör inte det. Ok?

Vi hade lite problem med att plattan som håller fast bromsen i gåläget gick upp och gjorde att bromsarna släpade i snön under uppförsgång. Det kan ha berott på den klibbiga och tunga snön som tryckte upp på den underifrån, eller att den inte sitter tillräckligt tight. Men vi misstänker att liknande småsaker kommer fixas till  innan bindningen når butikshyllorna.

Vi märkte också av ett uns av flex i tåvingarna när man juckar pjäxan från sida till sida med en kompis som trycker ner skidan framför foten. Det är absolut inte mycket och troligtvis inget man känner av på snön. Men likväl, ett tecken på att det här trots allt inte är en racebindning utan en friåkningsbindning. Pjäxans gummisula kan också vara en del i den ekvationen och gör att hela paketet inte blir lika vridstyvt som till exempel en racebindning i kombination med en pjäxa med traditionell DIN-sula.

Och slutligen, hälhöjaren. Shift har två lägen på hälhöjaren uppför: nästan platt (2 grader) och 10 grader. 10 grader hamnar lite mellan det låga och det höga läget som de flesta techbindningar idag har, där det högsta brukar ligga på runt 13 grader. Varför så låg? Anledningen är enkel, Salomons teamåkare med topptursfantomen Greg Hill i spetsen anser (med all rätt) att man inte ska gå så brant uppför som många skidåkare gör. Du blir fortare trött och går i längden långsammare. Problemet är att Greg Hill INTE drar majoriteten av världens skintracks, utan dessa sätts in av folk som inte alltid har samma koll på läget utan tycker att rakt upp är den bästa vägen. Eller ibland så tvingar terrängen en att gå brantare än vad man egentligen vill. Och då hade det varit bra med andra alternativ på gålägen, och gärna ytterligare ett. Det är dock långt ifrån någon dealbreaker.

Shift VS Kingpin?

Så till den fråga som många kommer ställa sig: vilken bindning är bäst, Salomon Shift eller Marker Kingpin? Dessa produkter från skidvärldens två bindningsgiganter är inne på samma territorium och fightas. Som vanligt finns det inget enkelt svar på den frågan. Gillar du weissbier eller lager på afterskin? Frankrike eller Schweiz? Kanada eller Japan? Föredrar du Master Of Puppets eller …And Justice For All? Stora, svåra, livsavgörande frågor helt enkelt. Svaret är att det som vanligt beror på, och är lite av en smakfråga. Viktskillnaden på 100 gram, till fördel för Kingpin, är inget att ens bry sig om. Bägge två är bindningar som inte säljs med låg vikt som främsta argument, utan för sin respektive funktion och åkförmåga.

Shift vinner med sin enkla istegsfunktion i åkläget och sin tådel med elastisk utlösningsfunktion.

Kingpin vinner med sin mer effektiva uppförsprestanda och två gålägen, och sin fruktansvärt vridstyva tådel. Plus att den är smidigare i övergången från åk- till gåläge, och tillbaka.

Vilken jag själv kommer att montera på mina skidor i framtiden? Det vet jag inte ens själv ännu.

* Borde vi även ha jämfört med Fritschi Tecton? Svar ja. På grund av olika anledningar (läs, skadade korsband hos redaktionen förra vintern) har vi däremot inte hunnit testa Fritschi Tecton ännu. Jämförelsen mellan just Shift och Kingpin är däremot relevant för att Salomon och Marker är de två dominerande bindningsmärkena på marknaden just nu (vi vet inte vad Look gör men med tanke på att de licensierade Guardian är det möjligt att de gör det även med Shift). Vi vet att det är en fråga som många skidåkare kommer att ställa sig när det är dags att skaffa nya bindningar hösten 2018.

After ski

Är Shift det definitiva paradigmskiftet för friåkningsbindningar? Svaret på den frågan är ja. Och nej. Shift är inte alternativet för dig som aspirerar på en plats på Freeride World Tour och droppar 20-metesklippor till platt betong på daglig basis. Shift tål verkligen hård åkning, men man måste också ha rimliga förväntningar på vad den är gjord för. Det här är inte en ersättare till en köttig alpinbindning, utan en ersättare för klumpiga rambindningar.

Men är du en hyfsat normal åkare, alternativt skibum, som vill utforska bergen via liftar mixat med egen muskelkraft är det här en perfekt bindning. Den är säker och den fungerar till det den är tänkt. 

Det vi vet är att Shift garanterat kommer att bli enormt populär när den väl når skidvärldens butikshyllor hösten 2018. Och det med all rätt.

Salomon S/Lab Shift MNC 13

Vikt 850 gram (per bindning)
DIN 6-13
Elasticitet 47 mm
Certifiering TUV
Norm MNC (Multi Norm Compatible)
Ståhöjd 21-25 mm
Justeringsmån (i längsled) 30 mm 
Bromsar 90, 100, 110, 120 mm
Gålägen 2° och 10°
Pris 5 000 kronor

Plus

Bra elasticitet i tådelen. Känsla och funktion som en alpinbindning. Låg vikt jämfört med en traditionell alpinbindning. En alpinbindning som man kan gå med, är inte det exakt det som vi har längtat efter?

Minus

Många rörliga delar. Känslig mot slarv och dålig hantering. Risk för snö som fastnar i tådelen. Kräver många moment för att skifta mellan åk- och gåläge.

---

Text: Tobias Liljeroth • 2018-01-08
Prylar • Bindningar • Salomon • Shift • Test • Topptur