Chad Sayers driver på i pudret från Schneehüenerstock ned mot Oberalp Pass mellan Andermatt och Disentis.
Andra andningen i Andermatt
Från trist militärhåla till modern skiddestination på ett drygt decennium. Åka Skidor tar pulsen på en av Alpernas intressantaste skidorter.
Som skidåkare är vi sökare.
Det ligger i skidåkningens natur att leta. En skidåkares liv kretsar kring att hitta de bästa åken, den djupaste snön, de perfekta prylarna och inte minst — den optimala skidorten.
I detta sökande lämnas inget åt slumpen, och kriterierna är många.
Vi vill ha genuina byar, vackra berg, böljande pister, moderna liftar, orörd pudersnö, inspirerande terräng, bra restauranger, och absolut inget folk att trängas med.
I verkligheten går ekvationen sällan ihop.
De mindre skidorterna kämpar med att få ekonomin att gå ihop och jättarna med bra infrastruktur saknar ofta charm.
Resultatet blir att vi lever våra skidåkarliv i en ständig kompromiss och ett evigt sökande.
Men ibland tangeras paradoxerna och någon slags motsägelsefull magi uppstår.
Ett exempel är schweiziska Andermatt, som på drygt tio år har förvandlats från en trist militärhåla med ett par gamla liftar till en modern skidort med säregen charm och fantastisk skidåkning.
Då jag besökte Andermatt för första gången vintern 1997 kunde jag inte i min vildaste fantasi föreställa mig att denna lilla by 25 år senare skulle vara en av Alpernas hetaste skiddestinationer.
Med ett par antika liftar, en handfull (dåliga) restauranger och en lokalbefolkning som var långt ifrån turistvänlig var Andermatt i slutet av 90-talet en riktig håla.
Samtidigt var det ett perfekt ställe att besöka ihop med den första generationens Free Radicals, det progressiva skidsällskapet med Jesper Rönnbäck och Jonas Söderquist i spetsen — Sveriges då hetaste friåkare.
Offpiståkningen var magisk, väldigt få sneglade på de linjer vi ville åt och liftköer existerade inte.
Ledda av filmaren Ruben Östlund, idag Sveriges mest hyllade filmregissör, hade vi en kanonvecka och tuffade sedan vidare till grannbyn Disentis.
Resultatet i den kultförklarade skidfilmen Free Radicals vände huvuden både i Sverige och utomlands.
Vårt sällskap ankom med Glaciärexpressen från Zermatt en stormig februaridag.
Det var ödsligt då vi släpade väskor och skidfodral från tågstationen genom byn. En del hus kändes obebodda och de enda vi såg på gatorna var militärer.
Att samma gator ett kvarts sekel senare skulle inhysa 5-stjärniga hotell, vinbarer och lyxiga butiker kändes avlägset.
Då var Andermatt okänt och turisterna få.
Idag läser man om Andermatt i tidningar som Monocle och Vogue, mäklarfirmorna har kunder från London och Mellanöstern och i byn rullar snart lika många Bentleys som i St Moritz.
Samtidigt är sannolikheten ganska stor att möta några av världens bästa friåkare på Gemstocks nordsidor.
Och på den legendariska baren Spycher mitt i byn trängs folk från alla samhällsklasser för att inta sin afterski-öl.
Kort sagt; förändringen är radikal och dagens Andermatt kan närmast beskrivas som en smältdegel.
Under lång tid har Andermatt kämpat med sitt förflutna och genom historien har byn redan rest sig ur askan två gånger.
Vintern 2022 briserade dock en nyhet som verkar säkra dess utveckling under överskådlig tid.
Då meddelade det amerikanska skidkonglomeratet Vail Resorts, som driver drygt 40 destinationer runt om i världen, att de köpt en 55-procentig andel i Andermatts destinationsbolag.
Som ett stort multinationellt företag har Vail Resorts högljudda kritiker, men det faktum att de har valt Andermatt för sin första europeiska investering någonsin säger en hel del om potentialen.
Andermatts strategiska läge har definitivt lockat Vail Resorts.
Byn ligger där Urserendalen, som löper från öst till väst, möter den historiska handelsvägen Gotthardpasset, som går från norr till söder.
Från medeltiden och framåt skeppades här varor från Venedig och Milano genom passet för att sedan transporteras vidare mot Nordeuropa.
Tack vare den förbigående handeln blomstrade Andermatt tills en bra bit in på 1800-talet.
När järnvägen så småningom byggdes kortades resan mellan Milano och Bern rejält och då tågresenärerna inte behövde övernatta eller ens stanna för att äta i Andermatt, minskade intäkterna dramatiskt.
Byns första Fenix-akt kom tack vare den schweiziska armén, som 1885 valde Andermatt som sin vinterträningsbas.
Varje man i Schweiz är skyldig att tjänstgöra i militären, så många babyboomers har minnen av Andermatt som platsen där de kämpade sig igenom den snöiga prövningen av sin nationella tjänst.
Militären gav byns ekonomi en skjuts och räddade den från att bli en spökstad, men gjorde väldigt lite för det estetiska och gemytliga.
De bunkerliknande militära byggnaderna och det antika liftsystemet, som började byggas redan i slutet av 30-talet, innebar att turister var mer benägna att bege sig till skidspecifika och moderna byar som Verbier och Saas Fee.
När sedan armén började avveckla sin närvaro 1999 försvann jobben i dalgången i rask takt och Andermatts framtid var återigen hotad.
Berättelsen om Andermatt tog en oväntad vändning hösten 2004 då Schweiz tidigare ambassadör i Egypten och säkerhetschefen för kantonen Uri, där Andermatt ligger, träffades.
Mötet ledde nämligen till ett givande telefonsamtal med den egyptiske affärsmannen och resort-utvecklaren Samih Sawiris.
Fyra månader senare, efter en helikopterflygning runt dalen, var Sawiris övertygad och bestämde sig för att investera i Andermatt.
Hypen har bidragit till Vail Resorts uppmärksamhet, vilket alltså resulterade i att de blev majoritetspartner med ASA.
Under de kommande 15 åren investerade Sawiris och hans företag Andermatt Swiss Alps (ASA) motsvarande cirka 15,5 miljarder SEK i en handfull fyra- och femstjärniga hotell, drygt 40 lägenhetshus och 30 privata chalet.
Vidare har de byggt en 18-håls golfbana, en konserthall, restauranger, en inomhuspool och börjat arbeta med ett nytt koncept som över tid kommer fördubbla byns boendekapacitet.
Hypen har bidragit till Vail Resorts uppmärksamhet, vilket alltså resulterade i att de blev majoritetspartner med ASA.
Och medan Sawiris företag redan investerat en del pengar i infrastrukturen på berget, kan de cirka 1,3 miljarder kronor som Vail nu ska pumpa in i liftsystemet och »on mountain guest experience« komma väl till pass i den framtida utvecklingen av Andermatt.
Investeringarna har tagit Andermatt från lingonserien rakt upp i skidorternas Premier Leauge.
Den snabba förvandlingen har gjort att klientelet som tidigare enbart intresserade sig för orter som St Moritz, Gstaad, och Courchevel numera kommer på besök. Och med dem svansen av wannabees samt vanliga skidturisterna från när och fjärran.
Addera de som gillade Andermatt redan innan, så får du en skidort som det bubblar och pyr i.
De som tvivlar säger att Andermatt sålt ut sin själ, men jag skulle snarare påstå att den förvandling som byn genomgått är till det bättre. Både i byn och på berget.
Med alpmått mätt räknas Andermatt fortfarande som en liten skidort, men delar av Sawiris investeringar har gjort att skidområdet på senare år byggts samman med grannbyarna Sedrun och Disentis.
Denna fusion har gjort att Andermatt Sedrun Ski Arena med sina 33 liftar och 180 kilometer pist är centrala Schweiz största skiddestination.
Främst har Nätschen, på Andermatt’s sydliga sluttningar, fått en rejäl ansiktslyftning.
Dit går nu en snabb gondollift till 2344 meters höjd. Därifrån ringlar ett pärlband av pister och toppmoderna liftar via Gütsch och Oberalppass vidare till Sedrun och Disentis.
Läs mer om skidåkning i Schweiz:
• Klosters bjuder på kunglig friåkningsterräng
• Bergsguidens bästa åk i Verbier
• Nendaz – 4 Vallées bästa friåkningshemlighet
Här och var hittar man restauranger och fik, somliga riktigt bra. Denna sida bestod tidigare av ett par korta liftar och nybörjarbackar.
Numera lockar detta område många av Andermatts nya gäster och möjligheterna till ski safaris och prova lite enklare offpist är omtyckt.
Dessutom är Nätschen ett bra alternativ till Gemstock när kabinbanorna där står stilla på grund av vädret eller under helgerna när det är mycket folk.
En förmiddag i mars försöker jag haka på den lokala skidvirtuosen Leoni Zopp vid sluttningarna ovanför Oberalppass, halvvägs till Disentis.
22-åriga Leoni är en före detta racingåkare som kunde varit en stjärna i den alpina världscupen.
Efter att ha tagit storslam i de schweiziska mästerskapen 2017, kraschade hon med en kraftig hjärnskakning som följd.
Alpinkarriären och drömmarna om världscupen fick skrinläggas. Sedan några år åker hon lagg igen och nu håller hon sig till friåkning.
Medan vi betar av repa efter repa från Schneehüenerstock ner mot Oberalppass klarnar det upp allt mer.
Mycket är nytt och modernt i Andermatt men de gamla kabinerna på Gemstock har ännu inte bytts ut.
I gondolen frågar Leoni om jag vill åka över till Gemstock för ”the real deal” och mitt svar är självklart.
Gemstock är ett av Alpernas bästa skidberg och Andermatts offpistjuvel.
Med 1500 höjdmeter brant och ihållande terräng, oavsett om du håller dig i pisterna eller utanför, suger denna nordsluttning musten ur de flesta.
En timma senare står vi i den klassiska kabinen upp mot Gemstocks toppstation.
Mycket är nytt och modernt i Andermatt men de gamla kabinerna på Gemstock har ännu inte bytts ut.
Väl på toppen, 2961 meter över havet, pekar vi skidorna söderut och njuter av ett kort men brant puderåk innan vi smetar stighudarna under skidorna.
Förbi Guspis-passet, där de flesta droppar ned, följer jag Leoni uppför en rygg med branta sluttningar på var sida.
Snart står vi på högsta punkten och stighudarna åker av.
Då vi gör oss klara för nedfärden rabblar Leoni namnen på topparna runt om oss och pekar ut häftiga åk och klätterrutter.
Hennes entusiasm och stolthet över hemmabergen är inspirerande och charmig. Söderut ligger Gotthardpasset.
Österut skymtar vi Oberalppass med Sedrun på andra sidan.
Västerut har vi Furkapass medan vi blickar mot Urnermassivet i norr. Andermatts läge centralt i de schweiziska Alperna skapar ett spektakulärt panorama denna vackra eftermiddag.
Efter en sista check att pjäxorna är ställda i åkläge droppar Leoni in på den branta sluttningen nedanför oss.
Snön sitter bra och de stora, fina svängarna skapar gigantiska snömoln runt henne.
Jag hakar på och efter ett par avvaktande svängar i den övre branten släpper jag på och underlaget svarar fint.
Ett topplager med 15 centimeter på en stabil bas funkar helt perfekt och åkningen flyter bra. Snart ansluter vi till det klassiska åket Guspis och många fler spår.
Åkningen är ändå rolig och vi matar höjdmeter i rask takt. På slutet, efter 1500 höjdmeter, börjar jag krokna och den till synes helt oberörda Leoni peppar mig för att jag ska orka hela vägen.
Snart når vi vägen som ringlar ner från Gotthardpasset och följer den ut i dalgången innan vi traskar den sista biten in mot byn Hospental.
I väntan på postbussen tillbaka till Andermatt går vi in på klassiska Hotel St Gotthard där ett par lokala guider och deras engelskspråkiga gäster sitter vid ett par bord.
En av guiderna känner Leoni och hejar glatt. Vi slår oss ner i hörnet vid ett ledigt bord och beställer varsin öl. Vi skålar för en fantastisk skiddag och efter en stund tar Leoni till orda.
– En del klagar på vad som händer i Andermatt, men det jag älskar är just det här: min kompis, bergsguiden, hade antagligen inte haft tillräckligt med jobb för att bo kvar här om det inte vore för fler turister, men här sitter han nu med ett gäng nöjda gäster.
– Det bor bara 1500 personer i Andermatt och tidigare var det för få turister, det funkade inte och folk flyttade så fort dom kunde. De senaste åren har det skapats mycket mer möjligheter för ungdomar och lokalbefolkningen att ha riktiga jobb. Även om jag helst hade velat ha alla offpist åk för mig själv blir jag så glad att mina kompisar och jag kan bo kvar här. Vi älskar Andermatt och det är roligt att så många fler kommer hit och delar glädjen, säger Leoni.
En liten skidorts eviga kamp med att få ekonomin att gå ihop och att samtidigt inte tappa charmen är en balansgång som inte sällan slutar med kraschlandningar.
Vi har sett det hända över hela världen och tyvärr har många av våra favoritskidorter totalt ändrat karaktär då jättarna tar över.
I Andermatt känns det som det nya, moderna har kompletterat det gamla, antika på ett förträffligt sätt och hjälpt till att skapa en av Alpernas mest intressanta skiddestinationer.
Leoni Zopp och hennes kompisar får nog räkna med att dela Gemstocks puderrepor med fler turister framöver, men just nu är berget förvånansvärt glesbefolkat, och snön räcker längre än på många andra moderna skidorter i Alperna.
Kanske har den gamla militärhålan hittat den magiska balansen mellan utveckling och genuinitet.
Andermatt, Schweiz
Andermatt ligger nästan mitt i Alperna i centrala Schweiz och är lätt att resa till med tåg. Antingen hela vägen från Sverige eller om du flyger till Zürich och tar tåget de sista 2,5 timmarna. Du klarar dig väldigt bra utan bil i Andermatt, faktum är att den mest bara kommer vara i vägen för man går lätt överallt och om det är längre går det tåg i alla riktningar. Vill du resa vidare till andra skidorter är även då tågförbindelserna utmärkta.
Mer info om tågtider och priser: sbb.ch eller appen SBB Mobile.
Andermatt erbjuder bland den mest lättåtkomliga och bästa offpiståkningen i Alperna. Dessutom når du det mesta genom att bara staka från pisterna eller en kort hajk med skidorna på axeln. Om du vill tura finns dessutom fantastiska möjligheter för fina skidturer.
För denna kortfattade offpistguide till Andermatt pratade vi med Leoni Zopp och Janick Staub, som båda är verkliga Andermattlocals och några av byns vassaste skidåkare.
Vi rekommenderar att du anlitar en lokal bergsguide, både för säkerheten och för att få ut max av din upplevelse. Andermatt Guides (andermatt-guides.ch) har erfarna och duktiga guider som kan bergen kring sin hemby bättre än alla andra.
Text: och foto: Mattias Fredriksson • 2024-01-22
Artiklar • Schweiz • Skidorter • Andermatt • Chad Sayers • Disentis • Friåkning • Gemstock • Guspis • Mattias Fredriksson • Resa • Schweiz • Skidåkning