
Lars-Åke Krantz njuter av en fransk pärla – Alpe d'Huez. Foto: Mikael Pilstrand
Ledare: Länge leve skidrepubliken Frankrike
Irriterad på den franska arrogansen eller fullständigt förälskad i skidlandet Frankrike? Åka Skidors chefredaktör tillhör definitivt den senare kategorin.
Frankrike är lite av Alpernas svar på koriander. Det är ett land som man väldigt sällan lämnas oberörd av eller tycker lite mittemellan om. Vissa fullständigt avskyr att åka skidor där, andra älskar det mer än allt annat i skidvärlden. Inte sällan av exakt samma orsaker.
För efter att ha spenderat ett antal år av mitt liv på skidor i Frankrike så hör jag till grupp nummer två (i konkurrens med Japan och nordvästra USA ). Visst, fransmännen kan – om vi generaliserar ganska så hårt, vilket alltid blir mer intressant – ha en aura av arrogans runt sig, inte sällan drivet av en påklistrad ovilja mot att prata engelska som oftast mest är en fernissa som går att bryta igenom med rätt verktyg och bemötande.

För börjar man skrapa lite på ytan så döljer sig något annat, en passion och en oerhörd stolthet inför sitt eget land som ibland kan ta sig lite drastiska uttryck gentemot oss utlänningar.
Det är en stolthet som odlats under århundraden där de halshuggit kungar, kastat ut kortväxta diktatorer, fajtats i två världskrig varav varit ockuperade i ett av dem, tagit kolonier, uppfunnit gastronomin, fostrat världsberömda artister och konstnärer på löpande band och inte minst vunnit två VM-guld i fotboll. Till råga på allt har de en magnifik kustlinje och, framförallt, de mäktiga Alperna med kontinentala Europas högsta berg inom sina gränser. Klart man blir mallig då, det hade vi också blivit.
I Frankrike däremot, inga problem. Ramla inte av berget bara.
Mest älskar jag skidåkning i Frankrike för landets lätt skitiga ge-fan-i-allt-mentalitet när det kommer till skidåkning och förmåga att låta individen själv bestämma över sitt skidöde. Bara ren frihet. Åk var du vill, hur du vill, så länge det inte går ut över eller skadar andra.
För inte fasen hade man kunnat tänka sig lika fullständigt galna liftar som gondolen i La Grave eller kabinen på Aiguille du Midi i Chamonix i något annat land på jorden? Givetvis inte. (Förutom Helbronner i Italien då förstås, i samma bergssmassiv som l’Aiguille.) I Frankrike däremot, inga problem. Ramla inte av berget bara.

Jag ska inte ljuga och säga att det var en enkel sak att bli accepterad som svensk skidåkare i Frankrike, något många andra suédoises med mig blivit varse om. Men när folket i La Grave förstod att de inte blev av med mig och att jag var lika dedikerad som de själva slutade det med att jag fått några av mina allra bästa skidvänner där.
För när fransmännen inser att du delar deras passion för deras land och deras berg spelar saker som racklig franska mindre roll. Och när jag åker skidor i andra länder än Frankrike kan jag märka hur jag, högt eller outtalat, hela tiden säger saker som »i Frankrike hade det aldrig suttit ett avspärrningsrep här, pffff« och skakar på huvudet.
Så nej, jag gillar definitivt inte koriander, men skidåkning i Frankrike är något som verkligen faller mig i smaken.
Text: Tobias Liljeroth • 2022-01-02
Artiklar • Chamonix • Frankrike • La Grave • ledare