Vallee Blanche vid Mont Blanc Foto: Getty

Klimat

Skidåkarens guide till glaciären

Vi bad glaciologen, klimatexperten och före detta Chamonixbummaren Erik Huss att ge oss sin syn på de fascinerande ismassorna som vi kallar glaciärer.

Text: Erik Huss • 2024-02-09 Uppdaterad 2024-02-09
Les Bossons, Chamonix. Foto: Getty

Vad ska du då tänka på när du åker skidor på en glaciär?

Det första du bör vara medveten om är att alla glaciärer har sprickor, från ett par meter djupa till 70 meter (på Grönland och Antarktis).

Ju kallare klimat desto djupare sprickor beroende av att isen blir mindre plastisk, vilket gör att sprickorna sluter sig långsammare.

I Alperna och i svenska fjällen blir sprickor sällan djupare än 20–30 meter, men det kan räcka för att avsluta denna del av livet.

På vintern bildar snötäcket snöbryggor över sprickorna och det är ofta säkert, när det är en jämn sluttning. Men över krön och där glaciären svänger kan stora sprickor öppna upp, och man bör där vara extra vaksam.

Promenad på Vallee Blanche vid Mont Blanc. Foto: Getty

Säkraste perioden att åka skidor på en glaciär är mitt under vintersäsongen, när det är som mest snö.

Under våren sjunker snötäcket ihop och snöbryggorna blir tunnare. I slutet av säsongen öppnas hål i glaciären och det är farligt att röra sig i sprickområden.

Under sommaren är snön ofta helt borta på de lägre delarna av glaciären, vilket gör att man tydligt ser sprickor och brunnar.

Då finns de farliga områdena uppe i den så kallade firnzonen.

Så fort du kommer upp i dessa områden ser du inte sprickorna lika lätt. 


Firn är snö som överlevt en smältsäsong.

Så fort du kommer upp i dessa områden ser du inte sprickorna lika lätt. 

Men det finns fördelar med glaciärer.

Genom att de är konstant kalla och inte släpper upp värme genom snötäcket så bildas sällan svaga snölager med rimfrost, och det går därför mycket sällan laviner på glaciärer.

Däremot kan laviner triggas uppe på bergssidorna ovanför en glaciär, och lavinen kan gå ut en bit på själva glaciären.

Så var försiktig om du rör dig nära branta partier när det är stora temperaturförändringar i bergen, eller kraftiga väderomslag.

Mont Blanc-massivet och Argentièreglaciären. Foto: Getty

Olika typer av glaciärer

Den vanligaste glaciärtypen i alpina områden är dalglaciären, vars utbredning begränsas av bergssidor.

Den flyter mellan bergstopparna ned mot dalen som en extremt långsam flod.

Uppe på flacka bergstoppar kan man hitta svagt rundade platåglaciärer eller branta toppglaciärer, som exempelvis Kebnekaise sydtopp.

I stora grytor uppe i bergen kan det finnas nischglaciärer som fyller upp grytan.

De största glaciärerna i Alperna bildas när flera dalglaciärer flyter ihop till en större glaciär, som exempelvis Aletschglaciären i Berner Oberland eller Mer de glace nedanför Mont Blanc i Chamonix.

Dessa kan bli flera mil långa och hundratals meter tjocka.

De största isarna på jorden är inlandsisarna på Grönland och Antarktis, som är stora som hela kontinenter.

Antarktis är lika stort som hela Europa, Medelhavet, Nordsjön och Ryssland till Uralbergen, och består av 3 000 till 4 000 meter tjock is. Inlandsisar reglerar även sitt eget klimat, som delvis är självinducerande.

Men de flesta glaciärer i världen är mindre än en kvadratkilometer stora.

Aletschglaciären. Foto: Henrik Trygg

Vad händer med glaciärerna idag?

Idag lever vi i en tidsperiod som vi glaciologer kallar interglacial, vilket betyder perioden mellan två istider.

Sedan drygt två miljoner år är normalfallet istid på jorden, på grund av en naturlig nedkylning av klimatet.

I Europa täckte senaste inlandsisen hela Norden och delar av Centraleuropa ned till den polska floden Weichsel.

Just därför kallas denna istid för Weichsel-istiden.

Då var Sverige nedpressat med upp till 800 meter av den tunga isen, och havsytan var 120 meter lägre än idag då mycket vatten var bundet i isarna. 

Tack Brikdalsbreen för att du fixar sommarskidåkning i Stryn. Foto: Petter Berggren

Det tar 70–80 000 år att bygga upp en inlandsis, men bara 5 000 till 10 000 år att smälta den.

Sedan följer 10–20 000 år av en varmare period, vilket vi lever i just nu.

Istider har alltså en periodicitet om cirka 100 000 år, och styrs av jordens förhållande till solen.

Det har alltså sedan flera miljoner år varit den inkommande solstrålningen som bestämt om isarna växer eller smälter.

Inga ekosystem, eller mänskliga samhällen,

hinner anpassa sig till dessa snabba förändringar.


Men sedan industrialiseringens början i England för 250 år sedan har våra utsläpp av fossilbaserade växthusgaser rubbat denna naturliga energibalans i atmosfären, vilket gjort att temperaturen sedan 1950-talet (»den stora accelerationen«) stiger mellan 150 och 200 gånger snabbare än naturliga variationer.

Denna extrema obalans gör att de naturliga klimatzonerna på jorden förflyttas från ekvatorn mot polerna med i genomsnitt 30 meter per dag.

Inga ekosystem, eller mänskliga samhällen, hinner anpassa sig till dessa snabba förändringar.

Det kan vara svårt att observera denna enorma förändring till vardags, men det finns ett landskapselement som är den utan konkurrens tydligaste pedagogiska klimatindikatorn – och det är glaciärerna.

Du behöver inte vara glaciolog för att se den snabba klimatförändringen.

Det syns med blotta ögat.

Pitztal. Foto: Petter Berggren

Vad händer om glaciärerna försvinner?

Det som händer i alpina områden när glaciärerna smälter snabbt är att landskapet förändras, och de gamla skid- och klätterrutter som tidigare varit säkra nu har blivit svårare och farligare ur ett säkerhetsperspektiv.

Att bergen tinar innebär också att stenpartier och isblock som tidigare varit fastfrusna nu lossnar och faller ned.

Till och med erfarna bergsguider har problem med att bergen tinar, och har nu blivit den grupp i bergen med flest dödsfall.

Förändringarna går för snabbt för att till och med dessa experter ska hinna anpassa sig.

Som skidåkare ska man vara observant, och inte bara åka på rutin.

Bara för att man varit i ett område flera gånger tidigare betyder det inte att det är säkert, landskapet kan förändras tiotals meter från ett år till ett annat.

På bara de två senaste åren har tio procent av Schweiz glaciärer smält bort, vilket skapar stora problem.

Sverre Liliequist njuter av glaciäråkning i Zermatt. Foto: Christoffer Sjöström

Vad kan jag göra som enskild skidåkare?

Som engagerad skidåkare kan du värna om bergens vackra smaragder genom att tänka igenom ditt eget klimatavtryck, och kanske påverka andra.

Ladda ned appen GoLow för att ha koll på ditt klimatavtryck.

Var påläst och lär dig om orsak och verkan i bergen så blir du en vassare ambassadör för en snösäker framtid, och värnar om de glaciärer som fortfarande finns kvar i bergen.

Argentièreglaciären är en av de större glaciärerna som finns i Mont Blanc-massivet. Foto: Sofie Lantto

Lev som att du vill åka skidor även i morgon, är ett bra måtto.

Om du vill engagera dig är organisationen Protect Our Winters den enda skidorganisationen som har som syfte att mobilisera skidbranschen i klimatfrågan.

Om snön och glaciärerna försvinner, ja då försvinner ju det vi älskar mest av allt – snön och skidåkningen.



Erik Huss

Erik är forskarutbildad geograf och Earth system scientist, med glaciologi som specialitet.

Under många år var Erik verksam på Tarfala glaciologiska forskningsstation i Kebnekaisefjällen.

Han har en diger historia som skibum med sju vintersäsonger i Argéntière bakom sig, och har som 22-åring cyklat runt Europa på sin 5-växlade Crescent. Bodde då mest i skogen under bar himmel.

Under sydsommaren 1993–94 deltog Erik som glaciolog på en forskningsexpedition till Antarktis, där deras isdynamiska studier ledde till att man kunde borra världens djupaste iskärna, som sträcker sig 800 000 år tillbaka i tiden, det vill säga åtta istider.

Detta är hittills världens längsta klimatserie, och används som referens när man bygger modeller för framtida klimat.


Text: Erik Huss • 2024-02-09
ArtiklarChamonixErik HussGlaciärGlaciärerKebnekaiseMont BlancNorgeSchweizSkidåkningStrynTarfala

Copyright © 2024 Åka Skidor

Denna sajt drivs av Story House Egmont AB. Story House Egmont publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Story House Egmont är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.storyhouseegmont.se.

Story House Egmont AB, Karlavägen 96, 115 26 Stockholm, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556046-9206

Scroll to Top