Foto: Vaughan Brookfield / Red Bull Content Pool

Artiklar

Åka Skidors bergskunskap del 3: Lutning

Är brant lika med bra? I den tredje delen av Åka Skidors bergskunskap kikar vi närmare på lutning och hur du åker stora berg på ett bra och säkert sätt.

Text: Erik Ehrner • 2020-05-01 Uppdaterad 2022-04-07

Tillsammans med redaktionens eviga bollplank när det kommer till den här typen av diskussionsämnen Erik Ehrner har vi tagit fram en serie på ett flytande antal delar med temat “i huvet på en lavininstruktör”.

I ett antal artiklar så kommer Erik, som är SVELAV-instruktör och kanadensisk skidguide att tömma huvet om vanliga misstag som man lätt gör och lätt kan undvika som skidåkare utanför pisten. 

Du hittar samtliga delar under taggen #Bergskunskap.

Intro

I mina yngre dagar så var en bra skiddag synonymt med steep and deep. Så här i efterhand är jag förvånad att det ofta gick så bra som det ändå gjorde, men jag skulle aldrig göra om det. Att man drog med sig en massa snö i åket tillhörde på något sätt det vanliga och jag reflekterade nog aldrig över hur brant det egentligen var.

Åka Skidors bergskunskap del 3: Lutning
Johanna Stålnacke åker ränna i Dolomiterna. Foto: Johannes Strobel

Hur brant är det egentligen?

Om du frågar en van offpiståkare så vet denne oftast att nästan alla laviner går vid lutningar över 25 grader med några få undantagsfall. Däremot har de flesta rätt svårt att bara titta på en sluttning och säga hur brant den är, men detta är lätt att ta reda på eller helt enkelt lära sig. 

Kan man avgöra hur mycket det lutar och vilken typ av lavinproblem man har i området för tillfället, så skapar man sig en bra bild över situationen och kommande vägval. 

Åka Skidors bergskunskap del 3: Lutning
Andreas Fransson i Chamonix. Foto: Tero Repo

Lär dig bedöma lutning

Att bara snabbt läsa av en sluttning och dess lutning är absolut inte enkelt. Till skillnad mot att läsa av vind så finns det inte lika enkla knep att hålla sig till, utan man får helt enkelt lära sig. Ett bra sätt är att använda sig av Lavinprognosens lutningskarta och spana in de berg, åk eller platser man varit på och därmed skapa sig en igenkännande referens. 

Är man på plats ute i terränglådan och gillar tekniska hjälpmedel så rekommenderas antingen Pieps 30°Plus XT, en liten pryl man sätter på staven och som visar lutningen direkt. Vill man hellre ha den inbyggd i staven så har K2 en lösning för detta i några modeller. Gillar man att ta fram mobilen i tid och otid så finns det självklart appar även för detta, där lutningsmätaren (inklinometern) finns som standard i telefonen. Man lägger då telefonen mot staven ner i fallinjen på en plats du tror är representativ för hela sluttningen.

Träna på att gissa lutningen! Gissa först och använd därefter en lutningsmätare för facit.

Åka Skidors bergskunskap del 3: Lutning
Foto: Pieps

Grader° eller procent%?

Börja med att lära dig skillnaden mellan grader och procent när det gäller lutning, då har du nämligen kommit längre än många skidorter i deras bedömning av hur branta deras pister är. 

Det är lätt att blanda ihop grader och procent och för att göra lektionen kort så är 45 grader samma sak som en lutning på 100%. Att då åka en sluttning som är 35 grader eller 35% (alltså 19 grader) blir då en skillnad på om snön kommer släppa eller inte. Nedan bild visar skillnaden enkelt och lättförståeligt: 

Åka Skidors bergskunskap del 3: Lutning
Källa: Wikipedia

Vilket är Lavinproblemet? 

Lavinproblemen läser man av i lavinprognosen, där man exempelvis kan hitta termerna “drevsnöflak” och “bestående flak”

– Drevsnöflak: var observant på sprickor och flakbildning i snön orsakat av vindtransport (se Bergskunskap del 2: vind), rent generellt kan vi med det acceptera något brantare åkning eftersom problemet är vid ytan. 

– Bestående flak: innebär att rätt tillvägagångssätt blir att konsekvent minska lutningen till under 25 grader, eftersom problemet ligger osynligt under ytan och inte kommer att ge dig mycket till ledtrådar att du närmar dig en farlig sluttning.

Lutning + väderstreck

Lutning och väderstreck hör ihop på många sätt. Att kunna läsa av väderstreck tillsammans med lutningen innebär att du också kommer förstå hur det har blåst, var snön drevat in på läsidorna och var solen stekt snön. 

Med koll på väderstreck kan du få en förståelse för hur temperaturen kommer röra sig under dagen. Är det en sydsida så kan man räkna med rätt stora temperaturskillnader under dagen, medan en nordsida har betydligt mindre svängningar (på gott och ont). Ett åk som är säkert på morgonen kan få helt andra förutsättningar senare under dagen, så planera även din dag efter hur solen rör sig och påverkar snön. 

Åka Skidors bergskunskap del 3: Lutning
Exempel på drevsnö som lavinproblem med berörda väderstreck från Lavinprognoser.se

Sammanfattning

Sammantaget så blir detta en mental ekvation mellan lutning, vind och väderstreck att få ihop i huvet innan man tar sina beslut. Att i längden vistas på lavinsluttningar utan att utsätta sig för någon som helst fara är i princip omöjligt, däremot kan man påverka hur stora risker man tar. Se till att diskutera igenom detta ordentligt innan ni planerar er dag så att alla i gruppen känner sig bekväma med åkval och beslut, så kommer ni säkerligen få en riktigt bra dag med fokus på bra åkning och bra beslut.

Checklista

  • Flaklaviner, de som orsakar nästa alla olyckor, startar på sluttningar som är brantare än 25 grader.
  • Följ den lokala lavinprognosen
  • Läs av åket innan, vilka flyktvägar ser du om nåt händer?
  • Ha koll på terrängfällor, stenar, träd eller annat som kan bli farliga för dig om snön släpper 
  • Träna på att uppskatta lutningen på en sluttning. Gissa först och kolla därefter med lutningsmätare för facit.
  • Undvik att exponera dig för länge i lavinfarlig terräng

Text: Erik Ehrner • 2020-05-01
ArtiklarbergskunskapLavinsäkerhet

Copyright © 2024 Åka Skidor

Denna sajt drivs av Story House Egmont AB. Story House Egmont publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Story House Egmont är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.storyhouseegmont.se.

Story House Egmont AB, Karlavägen 96, 115 26 Stockholm, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556046-9206

Scroll to Top